Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer. Resultaten visar att dessa elever efter avslutat projekt bland annat är mer källkritiska, tycker naturvetenskapliga ämnen är enklare och ser tydligare samband mellan problem i samhället och skolans undervisning i naturvetenskap, än parallellklassen som läst på traditionellt vis. Eleverna blir också mer positivt inställda till en fortsatt karriär inom områdena naturvetenskap och teknik. Implikationerna av projektet indikerar att om skolans mer övergripande mål, i detta fall kärnkompetenser och programmål, uppmärksammas i större utsträckning, kan det i högre grad bidra till uppsatta mål med skolans verksamhet och samtidigt medföra flera förändringar i elevers attityder till naturvetenskap och teknik som är prioriterade både inom forskning såväl som i skolmyndigheters utvecklingsprojekt. Därför diskuteras resultaten utifrån dessa implikationer.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

AbstractVårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet. Vi har även studerat nationell och internationell litteratur för att ta reda på hur IT och datorspel kan användas och anpassas i undervisningen.Eftersom detta är ett utvecklingsarbete så har vi skapat en undervisningsplattform som är baserad på datorspelet Minecraft vilket kan beskrivas som ett virtuellt Lego. I spelet tar eleverna an olika roller och deltar i ett virtuellt rollspel som grundar sig på en berättelse som belyser kulturmöten och handelsresor på medeltiden. Eleverna kommer att få bygga upp en värld och tillhöra olika länder. För att karaktärerna ska överleva och landet utvecklas måste eleverna utföra byte och handel med de andra länderna. Spelet kommer att varvas med undervisning som syftar till att ämnesinnehållet blir tydligare genom spelet. Spelet kräver samarbete med landets invånare såväl som med invånarna i de andra länderna, annars stagnerar ländernas utveckling.Utifrån den forskning och hypoteser som vi har studerat genom arbetets gång har vi kommit fram till att spel främjar det logiska tänkandet, förmågan att lösa problem och förmågan att samarbeta. Att delta i ett rollspel gör att eleverna kan leva sig in i historien och på så vis får de en starkare inblick i tempusbegreppen dåtid, nutid och framtid. Detta ökar elevernas historiemedvetande.

Research shows that students’ interest in physics has been reduced over the last decades, both nationally and internationally. The purpose of this study is to examine students’ relationship with physics and thus investigate how the physics education in upper secondary school could improve. Qualitative interviews were used as research method. The results indicate that students find the physics courses interesting, and that they generally have a positive attitude towards the subject. Nevertheless, they find the education hard and stressful. Furthermore, the study shows that the teachers have a great impact on students’ interests and attitudes. The students have difficulties seeing the relevance of the course and they request more connections to their everyday life, new technology and society. The students appreciate associations to media and enjoy both observing and practicing experiments. The study indicates that stereotypical prejudices, such as social awkwardness, exist about people who are devoted to their studies. However, the informants consider it admirable to be successful within the area of physics. Having a profession related to physics is associated with high status, intelligence and a high income. In conclusion, the education needs to be changed and adapted in order to stimulate students’ interests since students' interests and experiences have changed during the recent decades. Interest has an effect on motivation, and thus affects students' performance and future career choices. / Forskning visar att elevers intresse för fysik har minskat de senaste decennierna, både nationellt och internationellt. Syftet med denna studie är att undersöka elevers relation till fysik och således undersöka hur fysikundervisningen i gymnasiet kan förändras. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Resultatet indikerar att elever finner fysikkurserna intressanta och att de generellt har en positiv attityd till ämnet, men att de upplever undervisningen som svår och stressig. Ytterligare visar studien att läraren har en stor inverkan på elevernas intresse och attityder. Eleverna har svårigheter att se kursens relevans och de efterlyser mer kopplingar till vardag, ny teknik och samhälle. Eleverna uppskattar experiment, laborationer och kopplingar till media. Informanterna anser att det är beundransvärt att vara framgångsrik inom fysikområdet. Att ha ett fysikrelaterat yrke förknippas med hög status, intelligens och bra lön. I studien framgår det att det finns stereotypa fördomar, så som social tafatthet, kring personer som är hängivna sina studier. Slutsatsen blir att undervisningen behöver förändras och anpassas för att kunna väcka elevers intresse då elevers intressen och erfarenheter har ändrats under de senaste decennierna. Intresset påverkar motivationen, därmed påverkas även elevers resultat och framtida yrkesval.

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad inom en skolas verksamhet som upplevs som bra, respektive dåligt för gymnasieelevers intresse att studera. Med utgångspunkt i huvudfrågorna läraren, ämnet, kursupplägget och miljön har elever i en skola i Mellansverige intervjuats semistrukturerat i fokusgrupper. Undersökningen har förutom att generera kunskap även blivit en grund som är menad att användas i samband med förbättringsarbete på den skola där undersökningen genomfördes. Resultatet pekar på förbättringsområden inom samtliga fyra huvudfrågor, med varierande komplexitet vilket skapar både stora och små utmaningar för skolans huvudman.

Syftet med studien är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap och lärarens tankar om naturvetenskapsundervisningen. Studien syftar även till att undersöka lärarens tankar kring hur undervisningen skapar intresse hos eleven. Då resultaten i PISA och TIMSS är fortsatt låga samtidigt som forskningen visar att intresset påverkar resultatet blir denna studie viktig. Vidare visar forskningen att undervisningens upplägg kan påverka intresset för naturvetenskap. I grundskolans senare år minskar intresset för ämnet vilket kan tros bero på att ämnet upplevs som opersonligt och faktafokuserat. Det finns en generell uppfattning av att elever i skolans tidigare år har ett intresse för naturvetenskap, däremot har få studier genomförts på området. Denna studie blir därför viktig då syftet är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap i skolans tidigare år. I undersökningen har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats med personliga semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan har resulterat i slutsatsen att de tillfrågade eleverna visar generellt en positiv inställning till naturvetenskap. Lärarnas engagemang är en bidragande faktor till elevernas intresse. Resultaten visar även på intresseskapande faktorer som inte lyfts i forskningen men som ses som viktiga för eleverna så som användandet av digitala verktyg och möjligheten att rita.

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.

Det globala finansiella systemet har under de senaste åren genomgått flera kriser. Dessa kriser har haft en stark inverkan på stater, företag och medborgare. Bristfällig revision har förklarats vara en av de bidragande orsaker till dessa kriser. För att komma tillrätta med de negativa effekter som en bristfällig revision kan åstadkomma i samhället har det utarbetats nya regler för revisorer och revision. Syftet med de nya reglerna är att stärka förtroendet hos allmänheten för fenomenet revision och revisorns profession. På grund av förtroendeskador vill lagstiftaren återge revisionen den kvalitetsstämpel som den tidigare haft samt stärka oberoendet på olika sätt. Det av EU framtagna revisionspaketet, innehållande nya regler för revision, implementerades år 2016 i det svenska normsystemet. Syftet med denna uppsats är att utifrån allmänhetens perspektiv förstå hur revisionspaketets implementering i svensk lagstiftning kommer att påverka det förtroende som allmänheten har för revisorn och revisionen av företag i allmänhetens intresse. Utgångspunkten kommer tas i tre av de förändringar som de nya reglerna innebär för revisionsprocessen. Det första är revisorns oberoende granskning, det andra är revisionsberättelsens innehåll och det tredje är rådgivningsförbudet. Genom en rättsdogmatisk metod kommer reglerna att diskuteras utifrån samhällsvetenskapliga teorier som förtroendeteorin. I resultatet av diskussionen visar sig bland annat att det behöver förmedlas mer information om professionens betydelse och förutsättningar för att överbrygga det förväntansgap som uppstått mellan allmänheten och revisorerna själva. / The global financial system has in recent years undergone several crises. These crises have had a strong impact on the commonwealth. The audit has been declared one of the contributing causes of these crises. In order to overcome the negative effects in society caused by a deficient audit, new rules have been developed for auditors and audit. The purpose of the new rules is to strengthen the public trust in the phenomenon of auditing and auditor profession. Because of these injuries the legislature would reproduce the seal of approval for quality that audit previously had and strengthen the independence in different ways. The EU developed “The audit package”, containing new rules for auditing, which was implemented in 2016 in the Swedish normsystem.   The aim of this paper is based on the public's perspective to understand how implementation of the “audit package” into Swedish legislation will affect the trust that the public has for the auditor and the audit of companies in the public interest. The starting point will be taken in three of the changes in the new rules for the audit process. The first is the auditor's independent review, the second is the audit report content and the third is the counseling ban. Through a legal dogmatic approach, the rules will be discussed on the basis of social science theories such as trust theory. The result of the discussion shows among other things that there is a need of more information to be shared about the profession's importance and potential for bridging the divergence of expectations between the public and the audits themselves.

I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt enkätformulär som skickats ut till socionomstudenter vid svenska universitet. Vi har iakttagit det språkbruk som socionomstudenter förmedlar i enkätsvaren om diskursen: första linjens chef inom äldreomsorg. När pensionsavgångar inom arbetsfältet ökar och de äldre i befolkningen blir en växande demografisk grupp, är det i de akademiska utbildningarnas och äldreomsorgens intresse att erbjuda ett sätt för socionomstudenter att bli första linjens chefer. Med studien vill vi, med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt, ge en verklighetsbild av hur socionomstudenter resonerar kring första linjens chef. Med hjälp av diskursanalys har vi funnit diskurser i socionomstudenternas svar och dessa diskurser är: negativ verklighetssfär, socionomutbildningen, intresse, arbetsvillkor och kompetens/erfarenhet. Även om informanterna studerar vid olika svenska universitet, har vi funnit att det råder konsensus om den negativa verklighetssfären. Vi identifierar möjligheten att socionomstudenterna påverkas av den verklighetssfär som vidarebefordras av universiteten. Då vi har funnit ett bristande intresse om äldreomsorg och rollen som första linjens chef, frågar vi oss själva vem som är ansvarig för att belysa fältet - universitet eller studenter? Vi tar även hänsyn till ett möjligt behov av vidare introduktion för socionomer som nyligen utexaminerats, för att skapa ett eventuellt intresse av diskursen.