Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet?   Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem. Det arbetssätt som bäst uppfyllde dessa elevers behov på utmaning och stimulans visade sig vara arbetet med problemlösning i en nivågrupperad undervisning där klimatet är öppnare och alla ligger på ungefär lika nivå inom matematiken. Vidare går det även se att dessa elever hade en förståelse för att viljan att lära sig är central för fortsatt utveckling inom matematiken.

Syftet med denna studie är att söka svar på hur elever i årskurs tre upplever skolämnet matematik främst inom det av PISA aktualiserade området förändring och samband. Sveriges femtonåringar visar i PISA- undersökningen från 2012 försämrade resultat, men samtidigt att intresset för matematikämnet har ökat från PISA- undersökningen från 2003. Denna studie grundar sig i antagandet att intresse och prestation är beroende av varandra vilket resultatet av PISA- undersökningen från 2012 motsäger. Vi ville därför se hur eleverna i årskurs tre upplever området förändring och samband. Vi genomförde enkäter samt uppföljande intervjuer i två klasser. Studiens slutsats utifrån resultatet är att inom området förändring och samband finns det samband mellan vad eleverna anser vara svårt och tråkigt. Enligt den kognitiva teorin kan det antas att många elever i årskurs tre upplever området förändring och samband som svårt och tråkigt på grund av den ännu inte fullt utvecklade kognitiva utvecklingen.

No description available.

Skolan är viktig i många avseenden men den största uppgiften skulle ändå kunna betraktas som att eleverna ska utveckla färdigheter inför framtiden, men även för att förstå olika företeelser som finns i vardagen. För att hjälpa eleverna att uppnå sin fulla potential kan lärarens möjlighet att motivera elever till lärande vara till hjälp. Om läraren kan få eleven att tycka att arbetet i skolan är roligt och intressant kanske också prestationerna kan öka. I denna studie undersöks vad läraren kan göra för påverka elevens motivation och intresse i kemi enligt eleverna själva. Undersökningen utfördes på en högstadieskola där elever i årskurs 8 intervjuades. Eftersom motivationen och intresset handlar om eleverna är det relevant att ta redan på vilka uppfattningar de själva har kring detta. I denna undersökning visar resultaten att förståelse är viktigt för att eleven ska vilja lära sig mer i ämnet. Förståelse kan gynnas på flera olika sätt, men kanske är det viktigaste i kemi att koppla samman det konkreta med det abstrakta.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang. Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation.

Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.

<p>Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.</p>

<p>Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.</p><p>Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation.</p>

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen. I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten. I studiens teoretiska del framkom att det har skett en förändring över tid i förskolans läroplanstext samt att de inte lika tydligt och ingående berör den bildskapande verksamheten. I resultatet kan vi utläsa att det fanns en osäkerhet bland pedagogerna i deras tolkning över vad bildskapande aktivitet innebär utifrån läroplanen. Utöver osäkerheten visade resultatet av intervjusvaren en stor skillnad på vilket sätt bildskapande aktiviteter bedrivs efter läroplanen eller om det inte förekommer alls. Studien visade dessutom att pedagogerna tyckte att intresset och förhållningssättet var viktigt i barnens bildskapande, men utifrån resultatet framkom stora skillnader hur detta tog sig uttryck.