Det är viktigt att ha goda kunskaper i matematik för att fungera i samhället både privat och yrkesmässigt. Därför är det oroande att så många elever i den svenska skolan tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Denna studie har undersökt vad som intresserar elever i matematik samt hur dessa intressen skiljer sig mellan elever i årskurs 3, 6 och 9. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer av 5 lärare tillsammans med 262 elevenkätundersökningar använts. I studien framkom att elever är mer intresserade av matematik än vad deras lärare trott. Intresset är högst i årskurs 3, sjunker i årkurs 6 för att sedan öka igen i årskurs 9. Det är främst matematikboken tillsammans med lekar och spel som gör elever intresserade av matematik. Med hjälp av dessa resultat kan lärare få syn på vad som gör elever intresserade av matematik för att sedan tillämpa detta i sin undervisning så att intresset för matematik kan öka i den svenska skolan.

<p>Mitt syfte med det här arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlärningssituation i matematik och se under vilka förutsättningar de själva tror att de lär sig bäst. Studien genomfördes med hjälp av 175 enkäter som delades ut på en gymnasieskola i Västergötland. De svarande tillhörde olika program och olika årskurser, och enkäten hade dels frågor med fasta svarsalternativ och dels några ganska öppna frågor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:</p><p>- att de flesta elever tror att det är viktigt att öva många gånger på samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.</p><p>- att det finns en svag positiv korrelation mellan använd tid till läxläsning i matematik och betyg i matematik även om kausaliteten är oklar.</p><p>- att det finns en stark önskan hos många elever om förståelse av matematikstoffet.</p> / <p>My aim in with this work was to examine a group of students at a secondary school and their thoughts about the teaching context in mathematics, and to see under which circumstances they self believe they learn the best. The study was accomplished with the help of 175 questionnaires, which were given to students of an upper secondary school in Västergötland. The respondents represent different categories of studies and different levels, and the questionnaire included both questions with fixed answer alternatives and a few quite open questions. The result of the survey can be summarized with:</p><p>- that most students thinks that it is necessary to exercise many times with the same type of assignments in mathematics; above all the girls’ responses emphasized this.</p><p>- that there is a slightly positive correlation between time spent on homework in mathematics and the grade in mathematics, even if the way of causality is unclear.</p><p>- that there is a strong wish among many students to understand the mathematic topic.</p>

Mitt syfte med det här arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlärningssituation i matematik och se under vilka förutsättningar de själva tror att de lär sig bäst. Studien genomfördes med hjälp av 175 enkäter som delades ut på en gymnasieskola i Västergötland. De svarande tillhörde olika program och olika årskurser, och enkäten hade dels frågor med fasta svarsalternativ och dels några ganska öppna frågor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat: - att de flesta elever tror att det är viktigt att öva många gånger på samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta. - att det finns en svag positiv korrelation mellan använd tid till läxläsning i matematik och betyg i matematik även om kausaliteten är oklar. - att det finns en stark önskan hos många elever om förståelse av matematikstoffet. / My aim in with this work was to examine a group of students at a secondary school and their thoughts about the teaching context in mathematics, and to see under which circumstances they self believe they learn the best. The study was accomplished with the help of 175 questionnaires, which were given to students of an upper secondary school in Västergötland. The respondents represent different categories of studies and different levels, and the questionnaire included both questions with fixed answer alternatives and a few quite open questions. The result of the survey can be summarized with: - that most students thinks that it is necessary to exercise many times with the same type of assignments in mathematics; above all the girls’ responses emphasized this. - that there is a slightly positive correlation between time spent on homework in mathematics and the grade in mathematics, even if the way of causality is unclear. - that there is a strong wish among many students to understand the mathematic topic.

Traditionellt präglas skolan av segregerande lösningar för elever i behov av stöd. Skolans styrdokument lyfter vikten av demokratiska arbetsformer, elevdelaktighet och inflytande samt av en undervisning som bemöter elevmångfalden. Forskningen lyfter i sin tur vikten av elevernas röst i inkluderingsarbetet. Syftet med vår studie var att belysa och få en förståelse för elevernas upplevelser av matematikundervisning i termer av inkludering. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av observationer av matematiklektioner, fokusgruppintervjuer och elevteckningar som illustrerar en matematiklektion, från en åk 2 och en åk 9. Studien visar att många av eleverna upplever matematiken som ett svårbegripligt ämne. Inkluderande arbetsformer förekommer men vi identifierade också olika hinder för inkludering trots att eleverna inte verkar uppleva dessa som sådant. Resultatet visar att inkludering inte är ett statiskt tillstånd utan en dynamisk företeelse som i varje händelse i matematikklassrummet pendlar mellan olika grader av inkludering och exkludering. Resultatet av vår studie antyder på att det fortfarande råder en kategorisk syn på svårigheter i matematik.

BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på för -och nackdelar med nivågrupperad och inkluderad undervisning samt hur det påverkar elevernas lärande inom matematik. Datainsamlingen har skett både manuellt och genom databaserna: ERIC, UniSearch samt Google Scholar. Resultatet visar att inkluderad undervisning är den arbetsform som gynnar flest elever, det kan dock vara gynnsamt att nivå gruppera elever vid enstaka tillfällen. Inkludering är ett brett och komplext begrepp och nivågruppering kan ses som en typ av inkludering och kan vara ett sätt att individanpassa undervisningen. Det finns även andra aspekter som påverkar lärandet då elever delas in i olika gruppkonstellationer som är viktiga att ha vetskap om.

<p>Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva. Kan man försvara den åldersintegrerade matematikundervisningen eller borde man istället tänka om och införa åldershomogen matematikundervisning på de skolorsom idag har åldersintegrerad undervisning i matematik?</p>

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva. Kan man försvara den åldersintegrerade matematikundervisningen eller borde man istället tänka om och införa åldershomogen matematikundervisning på de skolorsom idag har åldersintegrerad undervisning i matematik?

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse av matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse för matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.