Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan. Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden. Invandrarbakgrund i denna studie betyder att elevens båda föräldrar har invandrat till Sverige. Det material som undersökningen baseras på är samtalsintervjuer med 11 elever i nionde klass i Uppsala kommun. Detta är ett litet underlag för att kunna dra några generella slutsatser, men intervjusvaren ger en fingervisning om hur dagens elever i nionde klass med invandrarbakgrund tänker kring sin närmaste framtid. Vad gäller valet till gymnasiet ser vi enligt informanterna i studien att det egna intresset av studier står som en stadig faktor i relation till hur man kan förstå valet av gymnasieprogram och gymnasieskola. De flesta av de intervjuade eleverna i denna studie är säkra på sina programval. De populäraste skolorna för studien är Fyrisskolan, Celsiusskolan, Rosendalsgymnasiet, Katedralskolan och Lundellska skolan, vilket tyder på att majoriteten av eleverna har liknande tankar om en teoretisk utbildning som leder vidare mot universitet. Populäraste i detta fall betyder att majoriteten av eleverna i denna studie har sökt till någon av dessa skolor.  Detta kan tolkas på det sättet att man genom backning från det egna akademikerhemmet kommer att gå i föräldrarnas fotspår. Men det kan även tolkas på det sättet att man har insett att utbildning lönar sig och att man vill lyckas bättre än sina föräldrar som man sett slita hårt för liten möda.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval. Informanterna i studien menar att studievägledaren inte haft någon betydande roll i deras gymnasieval. Resultatet diskuteras i relation till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt. Resultaten analyserades med hjälp av Bourdieus utbildningssociologiska perspektiv och hans begrepp; habitus och kapital. I undersökningen framkommer det att Lundellska skolans elever är en grupp med ett mycket stort nedärvt kapital. De flesta eleverna på skolan med ett högt nedärvt utbildningskapital hade också lyckats konvertera detta till ett stort egenförvärvat kapital inom skolans fält. Anmärkningsvärt var att hela 93 procent av eleverna på skolan ville studera vidare efter avslutade gymnasiestudier. Detta trots att över hälften ansåg att de lärde sig nya saker lättare om dessa inte var skolrelaterade. Eleverna som sökte till Lundellska skolan hade överlag ett habitus med sig hemifrån som förmedlade goda attityder till utbildning. I elevgruppen på skolan skapades ett habitus som uppmuntrade dess elever till att studera vidare, även om elevernas egna förmågor inte alltid överensstämde med de uppställda förväntningarna. Tjejerna hade högre förväntningar på sig själva än killarna, fler tjejer ansåg att de hade svårt att lära sig i skolan trots att deras resultat i allmänhet var bättre än killarnas. För att killarna skulle lyckas i skolan var de i högre utsträckning än tjejerna beroende av ett stort nedärvt utbildningskapital. Desto högre utbildningskapital desto mer jämlikt presterade tjejerna och killarna i skolan.

No description available.

…”fotboll är världens största lagsport” (elev på fotbollsgymnasium).Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv.Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning. Vi har använt en kvalitativ metod baserad på enkäter, intervjuer och observationer. I vår studie har vi funnit att det finns många likheter i både kön, klass och etnicitet och dessa elever har alla ett fotbollskapital och de förvaltar detta kapital på liknande sätt.Den franske sociologen Pierre Bourdieu menar att verkligheten är rationell, allt förhåller sig till varandra. Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus använder vi oss av i vår studie. Dessa begrepp förklaras i teoridelen.Vi anser slutligen att studie- och yrkesvägledare har ett viktigt ansvar att informera ungdomar som väljer att satsa på sin idrott i kombination med utbildning hur detta fungerar och vilka möjligheter till utbildning det finns.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

<p>Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna.</p><p>The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.</p>

<p>Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.</p>