According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions. The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age. The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else. In other words, the children are not given the possibility to influence that the educational activities that the curriculum advocates with regard to the content and approach. The results revealed a variety of reasons that prevent educators to give the children influence on the educational activities. The main reasons were related to lack of time, security context, rules and procedures. / Enligt läroplanen för förskolan skall barnens behov och intressen ligga till grund för utformning och planering av den pedagogiska verksamheten. Läroplanen beskriver även att alla barn ska få möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur pedagoger arbetar när det gäller att involvera barnens inflytande och intresse under skogsutflykter. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där vi valt att utföra ostrukturerade observationer av ett arbetslag med tre pedagoger. I studien ingår barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen och behov främst i samtal. Barnen ges inflytande över det som rör dem själva och ingen annan. Alltså ges inte alltid det inflytande som läroplanen förespråkar barn skall ha när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt. I resultatet framkom olika orsaker som hindrar pedagogerna till att ge barnen inflytande vilket var tidsbrist, säkerhetsperspektiv samt regler och rutiner.

I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen. Jag har också tittat på hur de dokumenterar barnens lärande och hur detta synliggörs för föräldrarna. Jag har även tittat på hur de stödjer och uppmuntrar barn som är ointresserade av matematik och hur de stödjer och uppmuntrar barn som är mycket intresserade av matematik.  I min studie har jag valt att dela in materialet i det som är pedagogiskt planerade aktiviteter och de aktiviteter som är mer spontana. Resultatet visar att även de förskolor som inte fokuserar på matematiken arbetar med taluppfattningen i framförallt rutinsituationerna så som dukning och påklädning och i den fria leken.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan. 1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studie undersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet för förskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger till grund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorin bygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och sociala praktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälp av analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på våra frågeställningar. Resultat och analys struktureras genom att vi redovisat de olika roller vi funnit i texterna. Där är också citat uttaget från de båda styrdokumenten. Efter varje roll följer en analysdel. Resultatet visar att pedagogens roll i förhållande till barnen är att inspirera, vårda, lyssna på barnen, fostra, stödja/hjälpa, främja lärande samt stimulera och utmana. Dessa roller skrivs fram i båda styrdokumenten. Vi kan dock se att rollerna skrivs fram på olika sätt och där betoningen av omsorg och trygghet läggs vid i det Pedagogiska programmet för förskolan medan barns kognitiva utveckling fokuseras i Läroplanen för förskolan. I det Pedagogiska programmet för förskolan utgår man också från utvecklingspsykologiska teorier om barn där kunskap om barn är framträdande för att kunna möta barn på ett bra sätt och är till stor vikt i utformandet av förskolan. Vi har också sett en förskjutning från fokus på gruppen som helhet i det Pedagogiska programmet för förskolan till fokus på individen i Läroplanen för förskolan när det gäller kunskap och lärande. Resultatet visar vidare att det inte framträder någon entydig barnsyn i de olika texterna. Vi kan i de båda tyda en barnsyn med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg och en barnsyn med utgångspunkt i det aktiva barnet. Dock är barnsynen med utgångspunkt i det aktiva barnet mer framträdande i Läroplanen för förskolan och barnsynen med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg mer framträdande i det Pedagogiska programmet för förskolan.

Uppsatsens syfte handlar om att beskriva pedagogers uppfattningar kring vadmiljön och materialet har för betydelse i förskolan. Vi har genom kvalitativaintervjuer med 9 pedagoger från 5 olika förskolor gjort en studie där vi ringat intre teman som vi upplevde var avgörande för hur förskolans miljöer fungerade.Pedagogerna fick inför intervjun fotografera varsin miljö där de upplevde enfungerande lek/aktivitet samt en miljö där det fungerade mindre bra. Dessabilder har använts under analysarbetet och tillsammans med pedagogernastankar kring dessa så har vi gjort analyser av vilka faktorer som finns och nämnssom bra och mindre bra. Vi har gjort analysen utifrån att pedagoger idag har ettutökat pedagogiskt ansvar i förskolan och vad det skulle kunna innebära förmiljö, material och förhållningssätt. Förhållningssätt till miljö och material harvarit framträdande i intervjuerna och i resultatet så synliggörs pedagogers synpå lärande och även barnsyn. Våra rubriker för de tre teman vi hittat är Mötenmed miljö, material och varandra, Lärande - på olika sätt, Förhållningssätt till miljö ochmaterial - sett från flera håll. I diskussionen så behandlar vi dessa teman genommed stöd av litteratur och forskning från bakgrunden. Vi fokuserar idiskussionen på pedagogens roll och förhållningssätt till miljö och material påförskolan. Samt hur styrdokument och förskolans styrning kan påverkapedagogers möjlighet till att utveckla förskolans innemiljö för att kunnaanvända det som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med vår enkätstudie är att beskriva hur pedagoger upplever sitt arbete i förskolan med omsorg och lärande. Syftet leder vidare till problemfokus, om de krav som läroplanen ställer på pedagogerna i det praktiska arbetet. Vilken betydelse har pedagogers kompetens i arbetet med läroplanen för förskolan? Enkätstudien är genomförd utifrån en öppen tolkning av pedagogers upplevelser, för att få en allmän uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till läroplanens innehåll. Studien inriktas på att omsorg och lärande ska samverka som en helhet i det praktiska arbetet. I läroplanen för förskolan omfattas fostran och utveckling också som en del utav aspekter som ska samverka som en helhet i verksamheten. Utvecklingspedagogiken används i studien som en teoretisk tolkningsram, då utvecklingspedagogiken är en viktig grund att förhålla sig till som pedagog i arbetet med omsorg, lärande och utveckling. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät med inslag av kvalitativa frågor. Den digitala enkäten sändes ut via mail till fyra förskolor i tre olika kommuner. Pedagoger fick svara hur dem upplever arbetet i förskolans verksamhet med omsorg och lärande utifrån de krav läroplanen ställer (2016). I studien framkom det att pedagogers förhållningssätt och kompetens påverkar kvaliteten i arbetet med omsorg och lärande, både som enskilda aspekter och som en helhet i verksamheten. Stora barngrupper, brist på pedagogers kompetens och olika förhållningssätt anses vara en problematik i arbetet med de krav läroplanen ställer. I huvudresultatet presenteras pedagogers tolkningssätt av läroplanens innehåll i att arbeta med omsorg och lärande som en helhet. Analyseringen omfattar olika perspektiv på läroplanens innehåll, perspektiv på läroplanen som strävansmål eller som mål att uppnå.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Med utgångspunkt i läroplansteori och dess formuleringsarena utgörs studien av en           begreppshistorisk textanalys av begreppet omsorg i läroplanen förförskolan.Analysengenomfördes med en jämförande, diakron, studie mellan läroplanen för förskolan, Lpfö 18 och den tidigare gällande läroplanen för förskolan 1998,reviderad2016,Lpfö98/16.Atterbjudatryggomsorgvar,och är, ett av förskolans huvudsakliga syften och förskolans uppdrag regleras i läroplanen som beslutas av regeringen. Studien visar att omsorgsbegreppet är fortsatt mångtydigt och odefinierat men även             att utrymmet för omsorg har utvidgats i Lpfö 18. Den förändrade framskrivningen av             omsorgsbegreppet tyder på en tendens till att omsorg i förskolans läroplan utvecklas mot personlig service som barn och vårdnadshavare har rätt att kräva snarare än somomsorgsarbetesompersonal utför. / <p>2019-12-20</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.

Läroplanen för förskolan är tydlig med att barn har rätt till delaktighet och inflytande.Vid tolkning och konstruktion av uppdraget barns inflytande framträder flera motsättningar, och för att uppnå syftet att synliggöra förskollärares tolkning och tillämpning av barns inflytande undersöker vi frågeställningen “Hur iscensätter förskollärare sitt uppdrag att ge barn inflytande?”. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Efter transkribering gjordes en tematisk analys med utgångspunkt i policy enactment-teorin, vilket också utgör teoretiskt ramverk för studien, för att urskilja återkommande teman och kategorier i informanternas svar. De teman som återkom sammanställdes under tre kategorier: iscensättning genom att hantera läroplanens målsättningar, iscensättning som demokratisk medborgarfostran och iscensättning genom att lyssna till barnen. De tre tolkningarna, under respektive kategorier, innehåller vart och ett sina dilemman och ger upphov till motsättningar. Dessa motsättningar diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning.

Denna studie bygger på en begreppshistorisk textanalys med läroplansteori och dess formuleringsarena som utgångspunkt. Studiens syfte är att analysera hur begreppet lek skrivs fram i läroplanen för förskolan. Analysen har skett genom en jämförande diakron, samt synkron analys av 5 olika texter; det historiska styrdokumentet Barnstugeutredningen (1968 till 1975), som i sin tur framkallade Förskolelagen 1975, och vidare till de olika Läroplanerna för förskolan och dess revideringar, Lpfö 98, Lpfö 2010 (rev), Lpfö 2016 (rev) samt Lpfö 2018. Att leken anses viktig för barns utveckling och lärande är uppenbart då man analyserar de berörda textdokumenten men allra mest utvecklat är begreppet lek i den senaste versionen av Läroplanen, (Lpfö 18). Studien visar även att förskolans uppdrag regleras genom Läroplanen för förskolan, och detta beslutas av regering och riksdag, vilket leder till att det är ett styrande dokument. Genom detta styrande dokument utövas en form av makt från de statliga instituten över verksamheterna som förväntas följa de utsatta mål och inriktningar som dokumenten påvisar. Studien visar på att det pedagogiska uppdraget har stärkts och därmed har förskollärares profession uppvärderats sedan den första läroplanen för förskolan kom. Grunden till detta lades då Förskolelagen utgavs 1975 och regeringen samt Socialstyrelsen gavs ansvaret att kontrollera så att kvalitén i verksamheterna bibehölls, då arbetet med att ta fram pedagogiska program och vägledande riktlinjer tog fart för att senare, 1998, mynna ut i ett resultat som gav oss den första Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Att lek och lärande hänger nära samman finns det många praktiker och forskare som är överens om. Det leder till en nödvändighet, att integrera lärandet i barns lek i större utsträckning på förskolan. Det finns förespråkare för en lekbaserad didaktik runt om på förskolorna, samtidigt som andra talar för att den barnstyrda rolleken, att den fria leken ska vara på barnens villkor. Men viss forskning pekar däremot på att det ofta är de vuxna som allt för lätt och nästan obemärkt styr leken utifrån vad de själva anser som bra, respektive dålig lek. Denna forskning vill belysa styrningens avsikt att konstruera det lekande barnet och det kastar även ljus över Foucaults teorier kring samhällets sanningar som ofta benämns inom forskning och litteratur. Vilket är uttryckandet av behovet att skapa ett visst barn, i en viss tid. Detta kan styrkas med att läroplanen innebär krav på uppfostran och utbildning, ställda av samhället. I Barnstugeutredningen var lekens benämning och relevans nästintill obefintlig, där var miljön och genetiska faktorer såsom biologiska utvecklingssteg 4 viktigare i dess betänkande. Begreppet utvecklas senare i de efterföljande läroplanerna. Läroplanen tolkas olika av olika aktörer och forskare och fler är överens om att det gäller att vara öppen och se att det sker många lärprocesser samtidigt i leken. Läroplanen är ett styrdokument som tydligt talar om vad verksamheten ska erbjuda barnen. Leken har ett brett perspektiv och när jag analyserade begreppet lek över tid i texterna så tolkar jag att leken, nästan oundvikligt vid ett senare skede, i själva realiseringsarenan, när den utövas, så kommer den oftast, i någon form att vara styrd av någon. Av någon vuxen, av barnen sinsemellan, av omgivningen, samhället, eller individen själv som ensamt. Främst så uppkommer det maktstrukturer i sociala sammanhang och i interaktion med andra. Det som vi dagligen kan se i vardagen på förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>