Studien syftar till att undersöka pedagogers användning och inställning till digitala verktyg i förskolan, med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå. Utifrån syftet utgår vi från följande frågeställningar, “vilken inställning har pedagoger till användandet av digitala verktyg i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?” och “hur använder pedagoger digitala verktyg i förskolan i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?”. Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.  I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som används för att förstå den proximala utvecklingszonen och hur verktygen mediterar med användaren.    Vårt huvudsakliga resultat visade att det är pedagogernas privata inställning och intresse som utformar arbetet och kvaliteten kring digitala verktyg och barns aktivitetsnivå. I studien framkom det även att det finns en självupplevd kunskapslucka hos majoriteten av pedagogerna när det kommer till hur rörelseaktiviteter kan kombineras med digitala verktyg.

Digitalisering är ett aktuellt ämnesområde i förskolan i och med att läroplanen reviderades, som tydliggör att vi ska arbeta med digitala verktyg för att sträva efter målen i läroplanen. Studien handlar om att undersöka pedagogernas digitala kompetens och vilket lärande som möjliggörs hos barnen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Syftet är att undersöka hur pedagogerna ser på barns utveckling och lärande med hjälp av digitala verktyg i undervisningen och hur förutsättningarna ser ut för att sträva efter målen i läroplanen kring adekvat digital kompetens. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att flertalet pedagogerna är positiva till att arbeta med digitalisering i förskolan. En del pedagoger anser sig inte besitta tillräcklig kunskap och kompetens inom digitalisering, för att bedriva en lärande undervisning. Andra anser sig ha vardagliga grundkunskaper, men ser ett behov av fortbildning för att uppdatera sin kompetens för att kunna förhålla sig till den ständiga utvecklingen inom digitalisering. Informanterna ser ett lärande i att använda digitala verktyg, där barnen skall vara producenter och inte konsumenter. Barnen behöver förberedas inför förändringar, där det digitala inte tillåts ta överhand gentemot det analoga lärandet utan ska istället anses vara ett kompletterande verktyg i pedagogernas undervisning.

Syftet med vår enkätstudie är att beskriva hur pedagoger upplever sitt arbete i förskolan med omsorg och lärande. Syftet leder vidare till problemfokus, om de krav som läroplanen ställer på pedagogerna i det praktiska arbetet. Vilken betydelse har pedagogers kompetens i arbetet med läroplanen för förskolan? Enkätstudien är genomförd utifrån en öppen tolkning av pedagogers upplevelser, för att få en allmän uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till läroplanens innehåll. Studien inriktas på att omsorg och lärande ska samverka som en helhet i det praktiska arbetet. I läroplanen för förskolan omfattas fostran och utveckling också som en del utav aspekter som ska samverka som en helhet i verksamheten. Utvecklingspedagogiken används i studien som en teoretisk tolkningsram, då utvecklingspedagogiken är en viktig grund att förhålla sig till som pedagog i arbetet med omsorg, lärande och utveckling. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät med inslag av kvalitativa frågor. Den digitala enkäten sändes ut via mail till fyra förskolor i tre olika kommuner. Pedagoger fick svara hur dem upplever arbetet i förskolans verksamhet med omsorg och lärande utifrån de krav läroplanen ställer (2016). I studien framkom det att pedagogers förhållningssätt och kompetens påverkar kvaliteten i arbetet med omsorg och lärande, både som enskilda aspekter och som en helhet i verksamheten. Stora barngrupper, brist på pedagogers kompetens och olika förhållningssätt anses vara en problematik i arbetet med de krav läroplanen ställer. I huvudresultatet presenteras pedagogers tolkningssätt av läroplanens innehåll i att arbeta med omsorg och lärande som en helhet. Analyseringen omfattar olika perspektiv på läroplanens innehåll, perspektiv på läroplanen som strävansmål eller som mål att uppnå.

Läroplanen för förskolan (2018) kräver att pedagoger ska synliggöra och analysera barns individuella lärande med hjälp av dokumentation. Studien syftar därför till att undersöka pedagogers uppfattningar kring det nya uppdraget som den nya läroplanen medför. För att undersöka detta har läroplansteori (Wahlström, 2020) tillämpats. Sju förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Förskollärarnas uttalanden ligger till grund för fem olika kategorier. Kategorierna skapades för att uppmärksamma vilka områden deras uttalanden berör inom dokumentation. Resultatet tolkades och analyserades utifrån läroplansteori (Wahlström). I resultatet framgick det att pedagoger ser dokumentation som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den nya läroplanen har ökat kraven på pedagogers dokumentationsarbete vilket skapat både nya utmaningar och möjligheter. De utmaningar som uppfattas som svårast att hantera är tidsbrist och en ojämn ansvarsfördelning mellan pedagoger. Studiens resultat visar ett större behov av arbetslagsträffar där dokumentationsuppdraget har en central roll.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer. The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool. It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life. We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching. The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.