The aim of this study is to contribute with increased knowledge about how preschool teachers can promote children's influence and participation in physics teaching. To investigate this, a web survey was sent out to preschool teachers in a medium-sized municipality in Sweden. The study's data consists of the preschool teachers' responses which have been analyzed quantitatively but also qualitatively through a phenomenographic analysis model that seeks to make different perceptions visible. Our results show that preschool teachers need greater subject knowledge and more resources to succeed in this in practice. Increased knowledge in physics among preschool teachers may result in a bigger interest and a feeling of self confidence in physics teaching. Our conclusion is that the right prerequisites can promote children's participation and influence in physics education. These prerequisites concerns having enough staff, plenty of planning time and that staff must be offered continuous competence development and collegial learning in order to be prepared to teach physics based on children's interests. The results also show a point of view where influence is something that is created together with the children and is not expressed as something the preschool teachers should offer, it already exists. The preschool teachers automatically need to pay attention to the children's thoughts and questions. When this is done, it may lead to commonly elected learning objects. By listening to the children's thoughts and ideas and putting the teaching at a manageable level, preschool teachers can create the conditions for all children's participation. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare kan främja barnens delaktighet och inflytande i undervisning med fysik som uttalat innehåll. En webbenkät skickades ut till förskollärare i en medelstor kommun i Sverige. Studiens empiri består av förskollärarnas svar som analyserats kvantitativt men även kvalitativt genom en fenomenografisk analysmodell som strävar efter att synliggöra olika uppfattningar. Vårt resultat visar att det behövs större ämneskunskaper hos förskollärare och mer resurser för att lyckas med detta i praktiken. Ökade ämneskunskaper hos förskollärarna kan i sin tur leda till ett större intresse och en upplevelse av trygghet i fysikundervisning. Vår slutsats är att rätt förutsättningar kan främja barnens delaktighet och inflytande i fysikundervisning. Dessa förutsättningar handlar om att ha tillräckligt med personal på plats, gott om planeringstid och att personal måste erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande för att hålla sig pålästa och vara förberedda för att bedriva undervisning som utgår från barnen. Resultatet visar även ett förhållningssätt där inflytande är något som skapas tillsammans med barnen och inte uttrycks som något förskolläraren ska erbjuda, det existerar redan. Här behöver förskollärare per automatik ta fasta på barnens funderingar och frågor. När detta görs leder det till gemensamt valda lärandeobjekt. Genom att lyssna in barnens tankar och idéer och lägga undervisningen på en hanterbar nivå så kan förskollärare skapa förutsättningar för alla barns deltagande.

The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer. The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool. It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life. We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching. The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.