Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare kan stödja elever, i årskurs 1–8, till meningsskapande samtal om naturvetenskapliga begrepp. För att undersöka detta har kvalitativa observationer och intervjuer genomförts med sex lärare på tre olika skolor i södra delen av Norge. De kvalitativa metoderna har använts för att få en djupare förståelse för hur lärarna organiserar den naturvetenskapliga undervisningen. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna har utgått från studiens syfte och frågeställningar för att sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys där olika teman har identifierats. Studiens resultat visar att samtliga lärare utgår från eller tar in elevernas egna erfarenheter i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur lärarna gör detta samt i vilken grad varierar. Studien visar även på vikten av samtal i naturvetenskapsundervisningen för att lärare ska kunna bekräfta elevernas kommentarer och idéer med naturvetenskapliga begrepp. För att föra meningsskapande samtal tillsammans med eleverna visar studien att lärarna använder frågor och olika så kallade medierande resurser. Genom en variation av dessa medierande resurser samt arbetssätt visar några av studiens lärare resultat på innehållsrik undervisning. En slutsats som dras av studien är att när lärarna organiserar undervisning på ett sätt som fångar upp elevernas vardagliga erfarenheter och synliggör naturvetenskapliga begrepp främjas meningsskapande. / <p>NO</p>

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har genomförts på två förskolor med hjälp av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer visade att pedagogerna var medvetna om att den grundläggande matematiken, exempelvis antal och räknesätt, sker i många olika situationer i barns vardag i förskolan. Likaså att deras medvetenhet och förhållningssätt till matematik var viktig för att få syn på och uppmuntra barns matematiska utveckling och att kunna sätta ord på olika matematiska begrepp i naturliga sammanhang i förskolans vardag. Dagens pedagoger ser matematiken ur ett mer nyanserat perspektiv, där matematiken inte bara ses som inlärning utan där barnet är aktivt i sitt eget kunskapande. Tidigare undersökningar som presenteras i denna studie kan ses som en jämförelse med vad de intervjuade pedagogerna tänker kring vardagens matematik i dag. Den slutsats vi drar är att dagens pedagoger är mer medvetna om matematiken i förskolan och ser det som ett naturligt inslag i vardagen, där pedagogens kunskap om matematik kan påverka barns lärande positivt.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

The context surrounding the tasks of and demands on Employment Agencies is a multi faceted one, containing a variety of interested parties. This results in a complex assignment for the Employment officer to manage, especially when it comes to issues of knowing the contextual terrains as well as the needs of the clients. This study aims at reflecting upon the process of knowledge of 5 Em-ployment officers in 3 numbers of Employment Agencies through an anlysis of their experiences of knowledge. In a series of semi structured interviews with experienced Employment officers. The study explores ways of comprehending different kinds of knowledge, and the manner in which knowledge is situated and shaped in a complex interplay between setting, coworkers and ar-tefacts. The study discusses ways in which the knowledge pro-cesses employed by the Employments officers is in fact composed. The result suggest that the knowledge process of the Employment officers is an ongoing interplay between context, implicit, explicit knowledge and mediating resources as artefacts and coworkers. The knowledge of the Employment officers is situated knowledge and is created within the context of the organization and their dis-cursive practice. The result indicate that the knowledge of Em-ployment officers are in first place driven by a practice based knowledge. / Arbetsförmedlingens omvärld är mångfacetterad bestående av en stor mängd intressenter. Detta resulterar i ett komplext uppdrag, både i relation till kontexten och de arbetssökandes behov som ar-betsförmedlarna är satta att hantera. Syftet med denna uppsats är att genom arbetsförmedlares tankar och resonemang kring kunskap öka förståelsen för hur deras kunskapsprocesser samspelar. Genom 5 semistrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare med lång er-farenhet från 3 arbetsförmedlingskontor undersöks kunskapens olika delar och på vilket sätt dessa skapas genom medarbetare, kontext och artefakter.   Resultatet beskriver hur arbetsförmedlarnas kunskap bildas i ett ständigt pågående samspel mellan kontext, implicit, explicit kun-skap och medierande resurser i form av artefakter och kollegor. Arbetsförmedlarnas kunskap är situerad och utvecklas i relation till Arbetsförmedlingens kontext och diskursiva praktik.