Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.

The essay is a study concerning mathematics teaching in preschool; which type of mathematics preschool teachers visualise in practice in preschool teaching, and preschool teachers’ view on the subject of teaching math. The study marks the importance of the existence of mathematics teaching in preschool, as well as its positive effect on childrens’ future attitude towards mathematics. Therefore this subject can be considered as highly relevant to further contribute with information to both people who work in preschool and those who don't.  To collect data for the study, telephone interviews were conducted with preschool teachers, and digital questionnaires were sent out to the same target group. The data is analyzed with the conventional content analysis as a tool and an examination of the results is also made in relation to the developmental pedagogical perspective.  The results that have emerged show that in spontaneous teaching, mathematics is integrated by taking advantage of the surrounding environment. Furthermore, in the planned teaching situations it was made clear that the mathematics teaching occured by using prepared mathematical materials, forming thematic projects or during a predetermined teaching time. Similarities can be seen in the type of mathematics that was emphasized; the preschool teachers mentioned numbers, symbols, shapes, quantities and placement words as central. All preschool teachers express a favorable view of mathematics, regardless of previous experiences. In addition, they also believe that their attitude affects the children's view on the subject and what enjoyment the children see in it. This goes hand in hand with all of the participants’ valuing of forming a positive foundation in mathematics for the children to further work on during the school years.