Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva. Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie. Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv. De yttre motiv som de förmedlade var den fysiska aktivitetens bidrag till bättre hälsa, motverkande av sjukdomar och skadeförebyggare fördelar. Idrottsläraren för de yngre åldrarna ville i sin undervisning däremot förmedla motivation till fysisk aktivitet för dess egen skull. Det försökte de göra genom att introducera elever till lekar/aktiviteter/övningar som upplevdes som roliga "här och nu" utan att eleverna behövde tänka på någonting annat. Sedan såg samtliga lärare ett varierat utbud av aktiviteter, försök att stärka självförtroendet och vikten av att inte utsätta eleverna för tävlingsmoment som väsentliga förutsättningar för att motivera en elev och samtidigt undvika att den får negativa bilder eller erfarenheter av fysisk aktivitet. Slutsats: Det var betydligt fler elever i de äldre åldrarna som var fysiskt inaktiva. Om man kopplar detta till motivation kan man tolka det som att de äldre eleverna också vill uppleva aktiviteter som är roliga för att genom dem motiveras och bli intresserade eller stimulerade till fysisk aktivitet. Att ständigt få höra om vikten av att röra på sig som en bra investering för framtiden kan få de att uppfatta detta som "order" eller lättsamt avfärda det genom att säga att de "redan vet det". Det de äldre eleverna möjligen skulle vilja uppleva är aktiviteter för deras egen skull, utan någon "större meningen". Utmaningen bör därmed ligga på hur man kan motivera äldre elever till att se och uppleva fysisk aktivitet som något kul. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola och elever valdes i samband med ett bekvämlighetsurval. Resultat: Svaren tolkades och i dess tolkning resulterade det att elever med hög närvaro hade en bra självkänsla och elever med låg närvaro hade en sämre självkänsla. Detsamma gällde nytta, eleverna med hög närvaro och bra självkänsla kände också att idrottsämnet var till nytta för dem till skillnad från eleverna med låg närvaro och sämre självkänsla, som tyckte att ämnet inte var till någon större nytta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten. Enkätstudien omfattar drygt 300 respondenter och kompletteras med 3 samtals intervjuer med elevernas idrotts och hälsa lärare för att även ge lärarnas syn på ämnet.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?