Syfte : Tanken med denna uppsats är att se vad de upplevda effekterna blir av de friskvårdsinsatser som Högskolan gör, om personalen upplever att de får bättre hälsa och energi. Studien kan även hjälpa företaget att få en bild av vad personalen tycker om de friskvårdsaktiviteter som erbjuds samt se om det finns andra aktiviteter som personalen skulle vara intresserade av. Metod : För att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa och kvantitativ enkätundersökning på en högskola, jag har sedan tolkat materialet efter hermeneutisk ansats. Teoretisk utgångspunkt: Då jag har varit intresserad av att se effekterna av friskvårdsaktiviteter på högskolan så har jag valt att se över teori som tar upp olika effekter av fysiska aktiviteter och avslappning. Jag vill även se hur aktiviteterna kan påverka företag och har kollat på forskning som rör hälsosatsningar på företag och hur ekonomin blir påverkad av friskvården. Slutsatser: Undersökningen har visat att personalen upplever friskvårdsaktiviteter som finns på högskolan positiva och effekterna av dem gör att då de känner sig piggare och mer välmående. Det som personalen har sagt stämmer väl överens med vad som har funnits i teorin. Jag har även fått en bra insikt i vad personalen tycker om aktiviteterna och vad de önskar för förändringar något som kommer kunna hjälpa högskolan på ett bra sätt.

SAMMANFATTNING:    Rubrik Fysisk aktivitet Hälsa och tillgänglighet av grönområden i samhällsplaneringen. Bakgrund Stillasittande och fysisk inaktivitet har blivit allt mer vanligt bland befolkningen, detta orsakar en ökning av olika folksjukdomar. Att stillasittande och fysisk inaktivitet blir vanligare är ur ett folkhälsoperspektiv ett av de största problemen som finns. Med fysisk aktivitet minskas folksjukdomar samtidigt som vardagsmotion kan motverka hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ2, olika cancerformer, övervikt och fetma som i sin tur leder till förtidigt död. Det här är en av dem viktigaste frågorna som diskuteras världen över. Syfte Syftet med denna studie är att visa hur tillgänglighet till grönområden påverkar vardagsmotion och därmed hälsan. Studiedesign Litteraturstudie. Resultatet Människors påverkan på den byggda miljön är stor och likaså miljöns påverkan på människans hälsa. Stödjande miljöer som exempelvis grönområden kan ha positiva effekter på folkhälsan, genom att vara en anledning till ökad vardagsmotion. Med grönområden menas exempelvis parker, cykelvägar och motionsplatser i omgivningen där människor kan mötas. Detta har en stor påverkan på vardagsmotionen. I studier hittas stora fynd som borde vara självklara. Genom samhällsplanering kan folkhälsan främjas och i studien belyses många viktiga punkter inom det valda ämnet. Material och metod Studien baseras på kvalitativa material och internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Tre data baser har använts för att göra pilot sökningar dessa var, Pubmed, Summon@BTH & ScienceDirect. Många studier visar att vanliga folksjukdomar kan motverkas av fysisk aktivitet. Studien sammanställer forskning inom olika områden där fysisk aktivitet är viktigt och hur man kan nå detta med smart samhällsplanering.

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten. Enkätstudien omfattar drygt 300 respondenter och kompletteras med 3 samtals intervjuer med elevernas idrotts och hälsa lärare för att även ge lärarnas syn på ämnet.