Syftet med studien var att genom intervjuer beskriva och analysera fritidslärares uppfattningar om leken på deras fritidshem. Med stöd av studiens analysmetod med utgångspunkt i Sutton-Smiths lekretoriker har vi strukturerat och analyserat datamaterialet. Studien som utfördes är kvalitativoch genomfördes på olika skolor där sex fritidslärare intervjuades. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar leken som betydelsefull. Leken ses som en arena för utveckling där elevernalärsigmånga olika färdigheter. Leken kan även vara en resurs för lärande där lek planeras efter ett syfte. Fritidslärare anser att den fria leken och elevernas intressen kan glömmas bort och egenvärdet av leken har då inte lika stor betydelse. Sammanfattningsvis så framkom det att leken kan ses ur olika synvinklar och att den inte är definierbar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Detta har vi tagit reda på genom en enkät som skickats ut i sociala medier i grupper som riktar sig till förskolan och förskollärare. Vi har med hjälp av Sutton-Smiths (1997) lekretoriker analyserat insamlade data, tidigare forskning och litteratur. Dessa lekretoriker kan också benämnas som sju olika ideologier om lek. Resultatet visar hur förskollärarna anser att fri lek är en nödvändighet för barns utveckling samt att leken bidrar till att barn utvecklar många olika förmågor och färdigheter. Genom leken utvecklar barn många olika förmågor och färdigheter. Sammanfattningsvis gäller det som förskollärare att vara lyhörd och ha ett öppet förhållningssätt till barns fria lek, där förskollärarna kan läsa av leksignaler och förstå sig på barns lekramar, det vill säga kunna läsa av barns kroppsspråk och signaler samt förhålla sig inom lekens gränser. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans.