Global ETD Search

11	Den fria lekens villkor i förskolans verksamhet Gustavsson, Linn, van Dyck, Isabella January 2017 (has links) Den fria lekens plats i förskolans vardag har genom ökat lärandefokus kommit att ifrågasättas. Lek sammankopplat med formellt lärande står i kontrast mot fri lek utifrån barns egen lek- och kamratkultur. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den fria lekens villkor inom ramen för förskolans verksamhet. Likaså att utifrån dessa villkor vidare belysa hur den fria leken privilegieras. Genom denna observationsstudie, vilket inkluderat tre förskolor i en svensk kommun har vi sökt svar på följande två frågor: På vilka sätt skapas förutsättningar respektive begränsningar för barns fria lek i förskolan? På vilket sätt privilegieras lekens egenvärde respektive dess nyttovärde? Studiens bakgrund ger en historisk tillbakablick med relevans för förskolans institutionella kontext och dess utveckling där barndom, barnsyn samt skilda perspektiv på lek framställs. Studiens teoretiska inramning har utgjort analysredskap för bearbetning av det empiriska materialet, där den sociokulturella teorin används med begreppen omgivning i tid och rum, medierande redskap samt vuxnas kommunikation och interaktion med barn. Studiens resultat presenteras genom dessa tre områden inom den sociokulturella teorin. I resultatet framkom att förskolans institutionella ramar genom fysisk omgivning, tidsmässiga aspekter samt pedagogernas handlingar var avgörande faktorer för den fria lekens förutsättningar och begränsningar. Resultatet visade också att lekens egenvärde privilegierades i den mån att pedagogernas intentioner om ämnesrelaterat lärande i leken uteblev. Lekens nyttovärde privilegierades å andra sidan med hänsyn till pedagogers styrning präglat av normer och värden. Pedagogers medvetenhet kring lekens villkor har genom studien visat sig vara en förutsättning för lek utifrån barns egen lekkultur, präglat av flyt och djup. Studien bidrar med kunskap om den fria lekens villkor samt hur spänningsfältet mellan styrd- och fri lek kan förstås och hanteras i praktiken. Egenvärde fri lek förskola kultur nyttovärde villkor Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
12	Den fria leken – en nödvändighet : En studie om förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan, vilka begränsningar och möjligheter som kan påverka den fria leken. Boström, Marica, Nilsson Arikanli, Sofia January 2021 (has links) Syftet med studien var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Detta har vi tagit reda på genom en enkät som skickats ut i sociala medier i grupper som riktar sig till förskolan och förskollärare. Vi har med hjälp av Sutton-Smiths (1997) lekretoriker analyserat insamlade data, tidigare forskning och litteratur. Dessa lekretoriker kan också benämnas som sju olika ideologier om lek. Resultatet visar hur förskollärarna anser att fri lek är en nödvändighet för barns utveckling samt att leken bidrar till att barn utvecklar många olika förmågor och färdigheter. Genom leken utvecklar barn många olika förmågor och färdigheter. Sammanfattningsvis gäller det som förskollärare att vara lyhörd och ha ett öppet förhållningssätt till barns fria lek, där förskollärarna kan läsa av leksignaler och förstå sig på barns lekramar, det vill säga kunna läsa av barns kroppsspråk och signaler samt förhålla sig inom lekens gränser. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p> : fantasi fri lek förskola förskollärare lekens egenvärde Sutton-Smith utveckling Educational Sciences Utbildningsvetenskap
13	Varför vill du inte vara med? - En kvantitativ studie av årskurs 6 elevers motivation till deltagandet på idrott och hälsa Komstedt, Karolina January 2016 (has links) Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6? Motivation Yttre motivation Inre motivation Amotivation Egenvärde och investeringsvärde Självbestämmandeteorin Idrott och hälsa KASAM Social Sciences Samhällsvetenskap
14	En fantastisk gåva : Innehållslig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsunderlag Jägarskolan Blixt Bredelius, Tom January 2021 (has links) Debatten kring jakt är alltjämt relevant ur en samtida svensk kontext där olika värden såsom biologisk mångfald, jordbruket med sina ekonomiska, kulturella och djuretiska aspekter, omsorg om vilda djur samt jaktformers kulturhistoriska arv bland lokalbefolkningen företräds. I Sverige finns yrkesjägare, jaktkritiker, fritidsjägare, människor som vuxit upp med jakt och människor som inte har någon egentlig relation till eller medvetenhet om jakt samt det mesta däremellan. Denna uppsats genomför en innehållsmässig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen Jägarskolan utifrån etiska och miljöetiska teorier med syfte att tolka vilka idéer om värde och moraliska skyldigheter som görs i materialet. Uppsatsen finner att materialet kan anses uttrycka en svagt ekocentrisk dygdetik där arter och ekosystem samt i viss mån icke-mänskliga djur kan anses ha ett egenvärde samt att odlandet av vissa egenskaper och färdigheter är nödvändiga för en etiskt korrekt förståelse och handlande. Jaktetik Jägareförbundet Jakt Miljöetik Egenvärde Jägarskolan Antropocentrism Biocentrism Ekocentrism Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
15	Värdegrundsuppdraget -Hur värdegrundsuppdraget uppfattas och gestaltas av So-lärare verksamma i de yngre åldrarna Eriksson, Petra, Sjöqvist, Elin January 2020 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning. Värdegrund mänskliga rättigheter grundläggande demokratiska värderingar grundläggande värden egenvärde Social Sciences Samhällsvetenskap
16	Limiting Behavior of the Largest Eigenvalues of Random Toeplitz Matrices / Det asymptotiska beteendet av största egenvärdet av stokastiska Toeplitz-matriser Modée, Samuel January 2019 (has links) We consider random symmetric Toeplitz matrices of size n. Assuming that the entries on the diagonals are independent centered random variables with finite γ-th moment (γ>2), a law of large numbers is established for the largest eigenvalue. Following the approach of Sen and Virág (2013), in the limit of large n, the largest rescaled eigenvalue is shown to converge to the limit 0.8288... . The background theory is explained and some symmetry results on the eigenvectors of the Toeplitz matrix and an auxiliary matrix are presented. A numerical investigation illustrates the rate of convergence and the oscillatory nature of the eigenvectors of the Toeplitz matrix. Finally, the possibility of proving a limiting distribution for the largest eigenvalue is discussed, and suggestions for future research are made. / Vi betraktar stokastiska Toeplitz-matriser av storlek n. Givet att elementen på diagonalerna är oberoende, centrerade stokastiska variabler med ändligt γ-moment (γ>2), fastställer vi ett stora talens lag för det största egenvärdet. Med metoden från Sen och Virág (2013) visar vi att det största omskalade egenvärdet konvergera mot gränsen 0.8288... . Bakgrundsteorin förklaras och några symmetriresultat för Toeplitz-matrisens egenvektorer presenteras. En numerisk undersökning illustrerar konvergenshastigheten och Toeplitz-matrisens egenvektorers periodiska natur. Slutligen diskuteras möjligheten att bevisa en asymptotisk fördelning för de största egenvärderna och förslag för fortsatt forskning läggs fram. Random matrix Toeplitz matrix largest eigenvalues eigenvectors slumpmatriser Toeplitz matrices största egenvärde egenvektorer Mathematics Matematik
17	Hur leker barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk? : En studie om hur barn med ett begränsat gemensamt språk hittar vägar runt det verbala språket för att leka. / How does children with a limited common verbal language play? : A study about how children with a limited common language find ways around de verbal language to be able to play. Núñez Valdivia, Fabiola January 2013 (has links) Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans. Lekens egenvärde karnavalistisk lek konflikter barn av sin tid barn perspektiv fenomenologi synkroniserade kroppar ögonblickets nu videoetnografi.
18	Hur leker barn med ett bgränsat gemensamt verbalt språk? : En studie om hur barn med ett begränsat gemensamt språk hittar vägar runt det verbala språket för att leka / How does children with a limited common verbal language play? A study about how children with a limited common language find ways around de verbal language to be able to play. Núñez Valdivia, Fabiola January 2013 (has links) Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra. Deras lekar, förhandlingar och samtal hade som mål att få vara tillsammans och ha roligt. Kroppsspråket och den totala närvaron har visat sig vara viktig för deras icke verbala kommunikation. De är således skickliga på att signalera lek till varandra och på att improvisera via signalerna och sin fysiska närvaro. Konflikter är ofta förekommande och ibland svåra att hantera och kan bli frustrerande för barnen men viljan att ha en rolig stund tillsammans hjälper dem igenom svårigheterna. Lekens egenvärde har visats ha stor betydelse för barnen men inte som pedagogiskt verktyg utan som ett sätt att umgås med varandra och ha roligt tillsammans. Lekens egenvärde karnavalistisk lek konflikter barn av sin tid barn perspektiv fenomenologi synkroniserade kroppar ögonblickets nu videoetnografi barn med svenska som andraspråk.
19	Delad närvaro : En essä om poängen med muntligt berättande Hemberg, Göran January 2021 (has links) Den här essän avser att ur ett praktisk-filosofiskt perspektiv utforska hur delad närvaro, en unik kvalité hos muntligt berättande, är kopplad till en slags oförställdhet som en god berättare uppvisar. Utifrån egna berättarerfarenheter och Alasdair Macintyres begrepp ’praxis’ analyserar jag ett material från en internationell berättarkonferens ägnad att etablera professionellt muntligt berättande som en egen konstform. Jag jämför berättarens praxis med författarens och skådespelarens, utifrån Peter Goldies teori om narrativt tänkande samt begreppet ’ram’ hämtat från Gregory Batesons teori om lek. Medan en författare är fri att utforma sitt narrativ ur vilket perspektiv som helst, måste en god berättare hålla fast vid sin egen personliga synvinkel – berätta som sig själv – vilket kräver en specifik berättarkompetens: en slags simultankapacitet. Blir narrativet på så vis inramat på rätt sätt och berättandet dessutom är oförställt, kan berättaren dela sin närvaro i berättarrummet och berättelsens värld med åhörarna. Kanske denna delade närvaro kan upplevas som en slags resonans. / This essay explores from a philosophical point of view a connection between ‘shared presence’, a unique value that oral storytelling can attain, and a certain unfeigned quality exhibited by a good storyteller – a form of authenticity as pictured by Alessandro Ferrara. By applying Alasdair Macintyre’s concept of ‘practice’ to a material presented at an international storytelling conference, intended to establish oral storytelling as an art of its own, I compare the practices of a storyteller with those of an author and those of an actor. In so doing I refer to cases from my own experience as a teller. These comparisons are also based on Peter Goldie’s theory on narrative thinking and on Gregory Bateson’s theory of play. Whereas an author is free to construct his narrative from any perspective whatever, I find that a good storyteller must stick to his own self. This calls for a specific competence required for entering into play mode with the listeners. If the narrative is well framed in this sense, and the telling is unfeigned, the teller can simultaneously share his presence in the taleworld and the storyrealm with the listeners. This could be experienced by the participants as a form of resonance. shared presence resonance unfeigned authenticity telos intrinsic value practice art play practical knowledge profession competence excellence oral storytelling narrative perspective framing storyrealm taleworld delad närvaro resonans oförställdhet autenticitet telos egenvärde praxis konst lek praktisk kunskap profession kompetens mästerlighet muntligt berättande narrativ perspektiv inramning berättarrum berättelsens värld Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

Search results