Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten  i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det  handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011). Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.

This study was conducted to find answers to whether younger children acquire the language easier if it has an older sibling. Does preschool teacher note that the younger children with older siblings generally have lighter or better language development than those who do not have it? The literature reveals the importance of having loved ones around when learning languages and that emotional attachment is crucial for language development. I apply socio-cultural perspective, and the development-ecological perspective that claims that learning is always embedded in and dependent on social relations of mutuality and interdependence. The methodological framework of the study is phenomenological and makes use of an unstructured interview and a questionnaire that calls for elaborated, written answers from preschool teachers. The results in both the interview and the questionnaire indicate that preschool teachers do not concur with scholars on the issue of the importance of siblings for successful language development. Instead, they claim that language learning is individual, and that it is the first-born child that tends to develop language skills with greatest ease.  I conclude that preschool teachers seem to lack knowledge about research done on this subject, but that it is also possible that their experiences and opinions could be the basis of future criticism of current research. / Den här studien genomfördes för att söka svar på om yngre barn tillägnar sig språket lättare om det har ett äldre syskon. Uppmärksammar förskollärare att de yngre barn som har äldre syskon generellt har en lättare eller bättre språkutveckling än de som inte har det? Litteraturen visar att det är viktigt att ha nära och kära runt sig, att känslomässig anknytning är avgörande för språkutvecklingen och att de yngre barnen i en familj har nytta av äldre syskon. Undersökningen tolkas genom det sociokulturella och utvecklingsekologiska perspektiv som har visat att vi lär oss i relation till varandra. Den metodansats som tillämpas är fenomenologisk och en ostrukturerad intervju och en enkät har använts för att söka reda på svaren på undersökningens frågor. Resultaten i både intervjun och enkäten visar att förskollärare inte upplever att yngre barn som har äldre syskon tillägnar sig ett bättre språk. De menar att tillägnandet av språket är individuellt och till och med att det är det första barnet som tycks tillägna sig ett bättre språk än vad yngre syskon gör. Förskollärarna verkar sakna kunskap om dessa forskningsresultat, men det kan också vara så att de intervjuade förskollärarnas erfarenheter och åsikter skulle kunna ligga till grund för en framtida kritik av nu aktuella forskningsrön.

Infectious diseases among preeschool children are in 70–80% of the cases caused by virus. The most common illnesses the children suffer are otitis, respiratory tract infections (common colds) and gastroenteritis. To reduce the risk of infectivity it’s recommended to wash hands regularly and to use gloves and disposable sheets during diaper change. To be able to ensure environmental qualities and health qualities in the preeshool, the hygiene routines for handwashing and diaper change, among others, must be documented in writing. Research show that if the teachers gets educated in infectivity and infection prevention, their attitudes and the implementation of the hygiene routines can be improved. In my study I wanted to show what the routines for handwashing, diaper change and the acceptance of ill childen look like. I also wanted to look into what knowledge the teachers confides in, when it comes to infection prevention, and also what perceptions there are about working with infection prevention in these preeshools. To answer my questions surveys have been sent out to all preeschools in the municipality and one preeschool director has been interviewd. The results show the lack off documented hygiene routines in 10% of the participants workplaces, which makes it hard to assure the health qualities in these preeshools. In a few other preeschools it turns out that all of the teachers lack eduaction in infectivity and infection prevention. My results implies that education in infectivity and infection prevention as well as documented hygiene routines, may affect if infection prevention routines are discussed at the workplace or not. Further studies in this subject are recommended before any conclusions can be made about this. / Infektionssjukdomar hos förskolebarn är i 70–80 procent av fallen orsakade av virus. De sjukdomar som barnen i största utsträckning drabbas av är öroninflammationer, luftvägsinfektioner (förkylningar) och mag- och tarmåkommor. För att minska risken för smittspridning rekommenderas regelbunden handtvätt och användning av handskar och engångsunderlägg vid blöjbyte. För att kunna säkerställa miljö- och hälsokvaliteten, i förskolan, måste det finnas skriftligt dokumenterade rutiner på bland annat handtvätt och blöjbyte. Forskning visar att om pedagogerna fått utbildning inom smittspridning och smittskydd, kan attityden och genomförandet av hygienrutinen förbättras. I min undersökning ville jag synliggöra hur rutinerna kring handtvätt, blöjbyte och mottagandet av sjuka barn ser ut. Jag ville också undersöka vilken kunskap pedagogerna förlitar sig på rörande smittskydd, samt vilka attityder som finns om smittskyddsarbetet i verksamheten. För att få svar på mina frågor har enkäter skickats ut till samtliga avdelningar i kommunen och en förskolechef har intervjuats. Resultaten visar att det saknas skriftliga hygienrutiner hos 10% av deltagarna vilket leder till att det blir svårt att säkerställa hälsokvaliteten i dessa verksamheter. I ett fåtal andra verksamheter visar det sig att samtliga pedagoger saknar utbildning inom smittspridning och smittskydd. Mina resultat antyder att utbildning inom smittspridning och smittskydd liksom dokumenterade hygienrutiner, kan påverka ifall smittskyddsrutiner diskuteras i arbetslagen eller inte. Vidare forskning inom ämnet rekommenderas innan några slutsatser kan dras om detta.

Studien handlar om ensamlekande barn i förskolan, alltså barn som inte leker tillsammans med andra barn. Syftet med studien är att synliggöra förskolepersonals uppfattningar om lekens utformning och dess betydelse för ensamlekande barn. Studien tar sin teoretiska utgångspunk ur ett sociokulturellt perspektiv på lek och utveckling. Vi har i studien använt en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgjort vår datainsamling. De som intervjuats är fyra förskollärare och en är barnskötare, alla med varierad erfarenhet inom förskolans verksamhet. Frågeställningarna behandlar förskolepersonals uppfattningar om lek och lekens betydelse, orsaker till ensamlek samt pedagogiska utmaningar med att få ensamlekande barn att leka med andra barn. Resultatet visar hur viktig vuxnas förhållningssätt till barn och deras lek är samt vad det har för betydelse i mötet med enskilda individer. Förskolepersonalens tankar kring orsaker till att barn leker ensamma synliggörs i resultatet och tar upp barns erfarenheter, diagnoser samt avsaknad av ett gemensamt språk. Studien visar även att förskolepersonal upplever en komplexitet i arbetet med ensamlekande barn då det handlar om kompetens och erfarenhet för att personalen ska kunna känna av när barnet behöver stöttning eller inte. Likaså synliggörs i resultatet att gruppaktiviteter är vikt då förskolepersonalen menar att ensamlekande barn kan se och lära av andra samt bli en del i ett sammanhang.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring rörelsekulturer i förskolan: Vi har använt oss av metoden med halvstrukturerade intervjuer med åtta utbildade förskollärare för att få en så tydlig bild som möjligt av deras uppfattningar. I intervjuerna ställde vi öppna frågor med möjlighet till uppföljningsfrågor. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att det finns flera olika rörelsekulturer på förskolan, där den mest populära och mest använda är dans, samt att resultatet visade att det finns ett behov av mer planerad rörelse utomhus. Slutsatsen visar att alla förskollärare vi intervjuade kan se att det är viktigt med rörelse för både barnens välmående samt utvecklingen av motoriken. De nämnde även att rörelse är till fördel för barnens inkludering då alla kan vara med efter egen förmåga men att närvarande pedagoger spelar en stor roll för att ett lärande ska ske. / The purpose of this study was to make preschool teacher´s perceptions of movement cultures in preschool visible. We have used the method of semi-structured interviews with eight trained preschool teachers to get as clear a picture as possible of thair perceptions. In the interviews we asked open questions with the possibility of follow-up questions. The result shows that the preschool teachers perceive that there are several different movement cultures at the preschool, where the most popular and most used is dance. And the resalt also showed that there is a need for more planned movement activitys outdoor.

The aim of this study is to illustrate and contribute to the knowledge and understanding of children’s perception of the vaporization of water. The purpose is also to distinguish the children’s use of important notions within the subject. The study is a descriptive case study and the data was collected through qualitative interviews. The respondents were a group of five-year-old children. The questions focused on the children’s descriptions of and discussions about the chemical process of water vaporizing. The interviews were recorded and transcribed. The material was then analyzed from a sociocultural perspective, in accordance with the method described by Säljö, R (2011). The results show that the children’s knowledge and understanding of the topic was based on their previous experiences. Furthermore, they used simplified expressions and only a few of the children applied the necessary chemical notions. / Målet med denna studie är att belysa och bidra med kunskap och förståelse kring barns meningsskapande om vattenånga och kondensering, också för att urskilja deras användande av betydande och grundläggande begrepp inom ämnet. Studien är en deskriptiv fallstudie och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Respondenterna var en grupp femåringar. Intervjufrågorna handlade om hur barnen beskriver den kemiska processen kring kokande vatten och hur diskussionen såg ut emellan barnen. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv i enlighet med Säljö (2011) metod. Resultatet visade att barnens kunskap och förståelse kring mitt ämne skedde utifrån deras tidigare erfarenheter. Dessutom skedde deras förklaringar genom förenklade uttryck och få barn använde de begrepp som är behövliga i kemiska processer.

Syftet med detta arbete är att studera hur skönlitteraturen används på förskolorna som vi har valt att besöka och varför högläsningen bortprioriterats.För att uppnå våra syften har material samlats in på fyra stycken avdelningar på tre olika förskolor. Kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare har gjorts samt observationer i barngrupperna.Syftet var att studera hur högläsningen används i de förskolor som besöktes, samt i vilket syfte pedagogerna anser att högläsningen används. Se hur högläsningen prioriteras av pedagoger samt hur de jobbar för att nå mål som finns i läroplanen och de lokala målen som finns på förskolan.Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna gärna vill använda skönlitteratur i verksamheten men att vardagen sätter olika hinder i vägen för högläsningen. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. / The purpose of this thesis is to examine how literature is used in the preschools and why reading aloud is not a priority in the daily routine anymore.To achieve our goals we visited four units in three different preschools and also lead qualitative interviews with four preschool teachers. The purpose was to study how reading aloud is used in the preschools we decided to visit, and what purpose the preschool teachers thinks it has. See how reading aloud is prioritized by the preschool teachers and how they work to achieve local goals and goals contained in the curriculum.The results of the interviews and observations show that the teachers are willing to use literature in the everyday routines of the preschool, but due to obstacles in the daily routine reading aloud is right now not a possibility. Our conclusion is that the preschool teachers’ rhetoric and practice do not match.

Leken anses vara en viktig del av barnkulturen och det framhålls i både förskolans läroplan och forskning om hur leken är en betydelsefull del av barns utveckling och lärande. Bråklekar är en del av barnens lek och uppkommer vardagligen i förskolans verksamhet. Hur pedagoger bemöter och hanterar bråklekar kan variera vilket gjorde att vi intresserade oss för hur pedagoger förhåller sig till bråklekar i förskolan. Syftet med den här studien är att studera hur pedagoger förhåller sig till och hanterar bråklekar i förskolan. Frågeställningar som kommer besvaras är vad bråklekar är och hur de kommer till uttryck samt hur pedagogers förhållningssätt till bråklekar ser ut. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer samt intervjuer för att undersöka pedagogers förhållningssätt till bråklekar i förskolan. Resultatet i studien visar på att pedagogers förhållningssätt till bråklekar i förskolan är varierande och kan bero på pedagogers olika erfarenheter, kunskaper och intressen. Vi har kommit fram till att pedagoger har svårt för att arbeta med bråklekar i förskolan eftersom bråklekar är mindre omtyckta av föräldrar, pedagoger och samhället. Anledningen till att bråklekar uppkommer kan bero på att barnen får för lite stimulering och att miljön saknar utrymme inomhus på förskolan. Under utomhusobservationer upptäcktes att mindre konflikter uppstod och att pedagogerna tillät mer fysiska lekar jämfört med inomhus. / Playing is considered an important part of children's culture, and it is emphasized in both the pre-school curriculum and research on how play is an important part of children's development and learning. Rough and tumble is a part of children's play and occur everyday in pre-school activities. How pedagogues handle and deal with rough and tumble play can vary, which made us interested in how pedagogues relate to rough and tumble play in preschool. The purpose of this research is to study how pedagogues relate to and handle rough and tumble play in pre-school. Questions that will be answered are what rough and tumble is, how it looks like and how pedagogues approach to rough and tumble play. We have chosen to base our study on a qualitative method and conducted observations as well as interviews to investigate pedagogues approaches to rough and tumble play in pre-schools. The result of the study shows that pedagogues approach to rough and tumble play in pre-school is varied and may depend on pedagogues different experiences, knowledges and interests. We have come to the conclusion that pedagogues are struggling to work with rough and tumble play in preschool, because it is less popular with parents, educators and society. The reason for why rough and tumble play occur may be due to the fact that the children get too little stimulation and that the environment lacks space indoors at the preschool. During outdoor observations we discovered that less conflicts occurred and that the pedagogues allowed more physical play than indoors.

For a long time, Lista-Gillberga has been a place where retired elders move to spend their last years in the fresh air in the countryside. Eskilstuna municipality's investment in expanding through new housing, population growth and a university means that the area could now have an increase ofyounger generations who want the proximity to the city of Eskilstuna but still want to feel the freedom of the countryside. This Community Center+ becomes one intergenerational institution, where both younger and older generations can meet and socialize. In addition to a part of the building that contains premises open to the public, the building contains a preschool with two departments, as well as a nursing home that includes 20 apartments. The premises that are open to the public are easily accessible to both the residents and the preschool children and here, for example, localassociations and other actors can activate the elderly and children in various activities. In addition to this, a common department is also provided for the nursing home and preschool. This contains a conservatory, open hangout area and studios specifically available for the residents and the children. An important driving force in this project lies in the fact that nursing homes should not just be a storage unit for the elderly during their final years of life. Research shows that contact between the elderly and children can contribute to strengthened mental health for the elderly and that symptoms of dementia can decrease. The elderly should experience the feeling of being needed and appreciated in society. They should be able to really live their lives to the fullest and not have to feel cut off from the outside world. Gillberga Generational can thus be seen as a hub for the residents of Lista-Gillberga where both older and younger people are welcomed and can socialize together. / Länge har Lista-Gillberga varit en plats dit pensionärer flyttar för att spendera sina sista år i frisk luft på landsbygden. Eskilstuna kommuns ’satsning på expandera genom nya bostäder, befolkningsökning och ett universitet innebär att området nu skulle kunna få en tillökning av yngre generationer som vill ha närheten till Eskilstuna stad men ändå känna friheten på landsbygden. Detta Folkets hus + blir en generationsöverskridande institution, där både yngre och äldre generationer kan mötas och umgås. Förutom en del av byggnaden som innehåller lokaler öppna för allmänheten innehåller byggnaden en förskola med två avdelningar, samt ett vård- och omsorgsboende som omfattar 20 lägenheter. De lokaler som är öppna för allmänheten är lättillgängliga för både de boende samt förskolebarnen och här skulle tillexempel lokala föreningar och andra aktörer kunna aktivera de äldre och barnen i olika aktiviteter. Utöver detta föreslås också en gemensam avdelning med vinterträdgård, allrum / myshörna och ateljéer specifikt tillgängliga för boendet och förskolan.  En viktig drivkraft i det här projektet ligger i att ett vård- och omsorgsboende inte bara ska bli en förvaring av äldre under deras sista år i livet. Forskning visar på att umgänge mellan äldre och barn kan leda till stärkt mental hälsa hos de äldre, att symptom på demens kan gå tillbaka samt ett allmänt gladare humör. De äldre ska få känna sig behövda och sysselsatta och på riktigt få leva livet fullt ut och inte behöva känna sig avskärmade från omvärlden. Gillberga Generational kan alltså ses som ett nav för invånarna i Lista- Gillberga där både äldre och yngre välkomnas och kan umgås ihop.

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how preschool teachers work with reading aloud in preschool and what they think about reading aloud as a way of working for children's language development. To investigate this and to gather empirical evidence, we have used qualitative interviews where we interviewed ten working preschool teachers. The collected empirical evidence is processed through a thematic analysis. The investigation takes the socio-cultural theory as a point of departure, where we analyze the results based on theoretical concepts. The theoretical concepts have given us an increased understanding of the results that we have obtained. The results of this study show that reading aloud is used frequently, both spontaneously and planned in the preschool’s activities. The preschool teachers repeatedly mention in our interviews that reading aloud is a central part of the activities. The reading aloud is further described as something that can be used as a starting point for several different follow-up works. Furthermore, reading aloud is described as developing on several levels, not at least as language development. The conclusion made in this study is that reading aloud is a central part of the preschool’s activities. The reading aloud takes place both spontaneously and planned, and in this study we have been able to see how the preschool teachers continue to work with the reading aloud. / Syftet med undersökningen är att den ska bidra till en ökad förståelse för hurförskollärare arbetar med högläsning i förskolan och vad de anser omhögläsningen som ett arbetssätt för barns språkutveckling. För att undersökadetta och samla in empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där viintervjuade tio verksamma förskollärare. Den insamlade empirin bearbetasgenom en tematisk analys. Undersökningen tar utgångspunkt i densociokulturella teorin där vi utifrån teoretiska begrepp analyserar resultaten.De teoretiska begreppen har gett oss en ökad förståelse för de resultat som vifått. Resultatet av undersökningen visar att högläsning används frekvent, bådespontant och planerat i förskolans verksamhet. Förskollärarna nämneråterkommande i våra intervjuer att högläsningen är en central del iverksamheten. Högläsningen beskrivs vidare som något som kan användassom en utgångspunkt till flera olika uppföljningsarbeten. Högläsningenbeskrivs ytterligare som utvecklande på flera plan, inte minst somspråkutvecklande.Slutsatsen som görs i denna undersökning är att högläsning är en central del iförskolans verksamhet. Högläsningen sker både spontant och planerat och vihar i denna undersökning fått ta del av hur förskollärarna arbetar vidare medhögläsningen.