Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på barns användande av digitala verktyg, i hemmen och i förskolan. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju vårdnadshavare från en landsbygdskommun i Mellansverige. Studien utgick från ett fenomenografiskt perspektiv och analysmodell. Resultatet visar att vårdnadshavare har en positiv attityd till digitala verktyg samtidigt som de värdesätter en variation mellan digitala och analoga verktyg i förskolans undervisning. De betonar att barnen behöver få kunskap om användandet av och med digitala verktyg. De menar att vuxna inte kan skydda barnen från alla risker som finns med digitalt användande, men att barnen kan ges förutsättningar som kan öka deras säkerhet. Exempelvis ett kritiskt förhållningssätt. Detta menar vårdnadshavarna att barnen kan erbjudas i förskolan med hjälp av digitala verktyg och kompetenta pedagoger. Vårdnadshavarna menar att eftersom barnen växer upp i ett digitaliserat samhälle så behöver de ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att klara vardagen. / The aim with this study is to increase the knowledge of legal guardians' perceptions and expectations of children's use of digital tools at preschool and at home. This was done through semi-structured interviews with seven guardians from a rural municipality in central Sweden. The study was based on a phenomenographic perspective and analysis model. The results show that guardians' have a positive attitude towards digital tools while also valuing a variation between digital and analogue tools in preschool teaching. They emphasize that the children need to gain knowledge about the use of and with digital tools. They believe that adults cannot protect children from all the risks that exist with digital use, but that children can be given conditions that can increase their safety. For example, a critical approach. The guardians believe that this can be offered to the children in preschool with the help of digital tools and competent pedagogues. The guardians believe that because the children are growing up in a digitalized society, they need to be given the opportunity to develop the digital skills needed to cope with everyday life.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are:  What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children. / Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.