Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barns föreställning om matens väg genom kroppen skiljer sig åt. I undersökningen jämförs barn i tre- till fyra och fem- till sex årsåldern, närmare beskrivet barn födda 2010 och 2012. För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt siluetter av en människokropp som barnen fick illustrera sina föreställningar på. Valet av metod gjorde det möjligt att fördjupa sig i barnens tankar och resonemang vilket är fördel när man undersöker något utifrån barns perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av samtliga respondenter hade föreställningen om att maten transporteras till magen. I resultatet framgår olika beskrivningar på hur maten transporteras ned till magen men även vad som sker därefter. Resultatet visar även att femåringarna har en mer detaljerad beskrivning och bredare kunskap om matens väg genom kroppen. / The purpose of this study is to find out the difference between five- and three-years old children’s conception about the digestive system. The study was conducted by using qualitative semi-structured interviews and silhouettes of a human body so that the children could illustrate their conception on. The choice of method made it possible to immerse the children’s thoughts and reasoning which is a benefit when you base your study on children’s perspective. The results show that majority of the respondents thought that the food end up in the stomach, even though the descriptions was different. The results also show that the five- years old had more detailed description and more knowledge about the digestive system then the three-year-old children.

Syftet med denna studie är att få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sången och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi har undersökt på vilket sätt och varför förskollärare använder sång i undervisningen för att främja barns språkutveckling samt vilka val som ligger bakom de sånger som förskollärarna använder sig av i förskolans utbildning. Vår teoretiska ram utgår ifrån den sociokulturella teorin. Vi använde oss utav den sociokulturella teorin samt tidigare forskning när vi analyserade vårt resultat. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sångens och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna har skiftande kunskap om sångens betydelse för förskolebarns språkutveckling. De har övervägande lite utbildning inom området och den mesta kunskapen de besitter har de tillägnat sig genom sina yrkesverksamma år som förskollärare. Alla förskollärarna anser att sång gynnar barns språkutveckling, men framför allt används sångaktiviteten till att ha roligt och skapa en gemenskap. Resultatet i studien visar att de grundar sin kunskap om hur sång gynnar språkutveckling framförallt på beprövad erfarenhet.

The purpose of this study is to investigate toddlers’ responses when they are listening to a biology story with special focus on ants. The method used was a teaching attempt that was supplemented by a video recording of the activi- ty. Four children in the age of about three years participated. The analysis was conducted based on a phenomenological approach. The results show that children's interest in ants during the storytelling activities varied over time. All the children showed interest at some parts during the activities. They showed this affective response through facial expressions, being focused, listening and being active. It seemed as if the pictures that were shown during the storytelling were of importance. To be able to be active was another factor identified having an impact on the outcome. Finally, some of the content in the story that surprised the children also seemed to have an effect. / Syftet med den här studien är att se vilken respons små barn visar när de får en saga berättad för sig i ämnet biologi med inriktning på myran. Metoden som användes var ett undervisningsförsök, som kompletterades med en videoinspelning av aktiviteten. Fyra barn i treårsåldern deltog. En fenomeno- logisk ansats användes för att analysera data. Resultatet visar att barnens intresse för myror varierade under sagoberättandet. Samtliga barn visade intresse under vissa delar av aktiviteterna. De visade sitt intresse genom olika ansiktsuttryck, genom att vara fokuserade, lyssnade och var aktiva. Det verkade som att bilderna som visades under sagoberättandet var betydelse- fulla. Möjligheten att få vara aktiv var en annan viktig faktor. Det verkade även som om delar av innehållet i sagan som skapade förvåning påverkade barnen.

<p>The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.</p>

The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att uppmärksamma ämnesområdet kemi i förskolans vardag. En kvalitativ metod användes med intervjuer som genomfördes med sex förskollärare på en förskola. Samtliga förskollärare hade lång erfarenhet av att arbeta i förskola. Den fenomenografiska utgångspunkten bygger på att kategorisera in förskollärarnas svar, där erfarenheter och personliga åsikter spelar stor roll. Resultatet visar att förskollärarna ofta associerade kemi i förskolan till sina egna minnen från skolans kemi och upplevde detta som någonting jobbigt och svårt. Det gavs dock många exempel på där förskollärarna kunde se kemin i vardagen, alltifrån planerade aktiviteter till spontana frågor. Det naturvetenskapliga arbetssättet och förskollärarnas roll i detta synliggjordes. Eget intresse samt att lägga ambitioner på en lämplig nivå lyftes fram som framgångsfaktorer. / The aim of this study was to examine preschool teachers’ perceptions and experiences of acknowledging the field of chemistry in preschools everyday-life. A qualitative approach was used in which interviews were conducted with 6 preschool teachers at one preschool. All of the preschool teachers had a long experience of working in preschool. The phenomenographic approach is based on categorizing the preschool teachers’ answers, where experiences and personal opinions matter. The result show that the preschool teachers most often associated chemistry in preschool with their own memories of chemistry in school and experienced this as something hard and difficult. Although, a lot of examples where mentioned where the preschool teachers could see chemistry in the preschool on a day-to-day basis, from planned activities to spontaneous questions. The scientific approach and the preschool teacher’ role in this was visualized. Personal interest and a suitable level for the ambitions were noted as a factor for success.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan. Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande. I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner. Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna. Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen / The purpose of this study is to investigate preschool teacher’s views of participation in preschool. We examined how adults' power can affect children's participation in preschool. Media produces sometimes children's increased power and empowerment as something negative. We wanted to see how children's participation can be perceived by preschool teachers and the situations in which participation can be seen at the preschool and we have assumed a qualitative approach in which we used interviews to take part in pre-school teachers' experiences. In this study, we use Steven Lukes (2008) power theori and Harry Shiers (2001) ladder of participation and used it to examine how preschool teachers are working to achieve participation in preschool and if any power aspects can affect children's influence. In the result we present how preschool fosters participation based on the needs of the ladder as Shier highlights, and discusses the pros and cons of participation in preschool. The preschool curriculum states that children in preschool should be given the opportunity to influence their situation at the preschool and participate in various forms of collaboration and decision making. The result is also coupled to Steven Lukes theory of power and the different dimensions. The result shows that preschool teachers see participation as something positive. However, they were all agreed that too much involvement is not good for children as it creates anxiety and disorientation. Both previous research and our informants believe that children thrive on structure and clear rules. To give children too many choices does not fit all and we can therefore see that it is difficult to give children full participation. We can from our results see that that the preschool teachers work daily to make the children involved but some educators argue that large groups of children and lack of staff restricts the possibilities. The view of participation differs among different teachers, but the key word for creating participation according to the educators has been to listen to the children

The aim of this study is to use empirical investigation to collect data and analyze the constructed normative ideas and concepts within the discourse of interculturality. We used the perspective of social constructions as a means of understanding the underlying normative discourses. We used critical white studies to get an alternative understanding on the constructed normative discourses. The investigation was an etnographic study of a preeschool in a multicultural suburb in Stockholm. We used quality methods such as focus groups discussions as the main material for our discourse analysis and did etnographic observations as a complement. The results showed that the preeschool teachers constructed interculturality in the same way as we understand multiculturality and thought the swedish language to be one of the most important elements in their deifinition of interculturality. They constructed the families at the preeschool in a position where they stood in opposition against the families in the inner city of Stockholm, which stands for the normative white majority society

Studiens syfte är att belysa hur några pedagoger ser på utomhusmiljön. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka möjligheter kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka begränsningar kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka argument finns för att gå ut och när går man ut?Studien är genomförd med ljudinspelade besöksintervjuer för att nå ett så tillförlitligt och trovärdigt resultat som möjligt. I studien ingår fem förskollärare på fyra olika förskolor. Urvalet är med hänsyn till såväl intresset från respondenter som tidsaspekten att tre av förskolorna ligger i samma kommun för att minimera restiden.Det som synliggjorts i resultatet är att samtliga intervjuade pedagoger ser stora möjligheter, men även begränsningar, i användandet av utomhusmiljön. En möjlighet som nämns är pedagogernas möjlighet att erbjuda barnen lärtillfälle i såväl naturen som på förskolegården. En begränsning som samtliga pedagoger nämner är ekonomin och tiden i verksamheten, då verksamheten är beroende av pengar för införskaffandet av artefakter och tiden för att underhålla och genomföra alla idéer som finns för konstruktionen och användning av utomhusmiljön. Pedagogerna belyser barnens hälsovinst som argument för varför de går ut, men även hur förskolans traditioner och dess inrutade arbetssätt gör att de går ut vid vissa klockslag.

Den här studien handlar om bedömning och dokumentation i förskolan. Syftet är att problematisera frågor om bedömning i relation till förskollärarnas uppdrag i bedömningsprocesser. I studien deltar 15 förskollärare och de har, i mindre grupper, samtalat om dokumentation och bedömning utifrån att den är planerad och att den genomförs med någon form av underlag. Det empiriska material som förskollärarna i studien bidragit med har analyserats utifrån grundtanken att fenomen i samhället är socialt konstruerade och att de är påverkade av den kultur som råder. Hur och varför bedömning är relevant eller vad som värderas i bedömning är influerat av den kontext vi lever i. I analysen har Foucaults teori om makt och styrningsmentaliteter fungerat som verktyg för att få syn på förskollärarnas uppdrag i bedömningsprocesser. Fokus i studien är på hur förskollärarna styr och blir styrda. Förskollärarna i studien är å ena sidan kritiska till vissa sätt att dokumentera och bedöma och i den här studien är ett exempel på det ålder. Å andra sidan kan jag i deras samtal också utläsa att de är med och skapar den formen av bedömning som efterfrågar ålder som något att mäta mot. De styr då genom att efterfråga något att mäta mot och blir samtidigt styrda i valet av underlag att dokumentera och bedöma utifrån. Deras uppdrag är, utifrån analysen, inte styrd i traditionell mening utan de är själva med och påverkar hur styrningen ter sig.