I förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och där fokus ska ligga på barnens samspel med både den fysiska och den sociala omvärlden. Dock beskrivs det inte hur detta ska genomföras av förskollärarna i praktiken där vi utifrån egna erfarenheter upplev stora skillnader i hur förskollärare utformar inomhusmiljön. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares arbete att göra den pedagogiska inomhusmiljön tillgänglig för barnen i förskolans verksamhet. Detta utifrån förskollärares tolkningar av vad policydokument säger om barns tillgänglighet till material och miljö. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har empiri samlats in och därefter tematiskt kodats, där resultatet visar på fyra kategorier; Förskollärares ansvar att anpassa verksamheten, reflektion och kritiskt tänkande till det egna arbetet, dilemmat mellan det självständiga barnet och säkerhetsriskerna samt kommunala riktlinjer och verksamhetens förutsättningar. Utifrån dessa kategorier har en analys utförts med hjälp av ståndpunkter från policy enactment-teorin, där det blir tydligt att förskollärare tolkar läroplanstexten och därmed anpassar det arbetet i praktiken genom en iscensättning utifrån lokala förutsättningar. Detta resulterar i en slutsats som visar på att förskollärare erkänner ett ansvar att anpassa förskoleverksamheten utifrån både policy och barn. Vidare poängterar förskollärarna att kritisk reflektion över det egna arbetet behövs för att kunna utveckla verksamhetens kvalitet. Slutsatsen visar också på att förskollärarnas visioner om barnens självständighet i inomhusmiljön behövs sättas åt sidan på grund av dels säkerhetsrisker, dels verksamhetens förutsättningar från kommunal nivå. Dessa utgör de val som ligger till grund för hur förskollärarna utformar den pedagogiska inomhusmiljön med utgångspunkt från barnens tillgänglighet.

Uppsatsens syfte är att genomföra och följa ett aktionsforskningsprojekt på en förskola. Projektet har som ansats att förändra och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolans yngrebarnsavdelning med barn 1–3 år. Med hjälp av ett sociomateriellt perspektiv undersöks hur digitala verktyg och andra materialiteter påverkar barnens handlingar. Uppsatsen utgår från att barnens undersökande och lärande uppstår i samhandlingar med de digitala verktygen. De digitala verktyg som använts under projektet har varit lärplatta med främst appar för att göra filmer och projektor tillsammans med Kuben.Resultatet visar att ett aktionsforskningsprojekt kan bidra till ökade kunskaper för deltagarna om vad ett arbete med digitala verktyg i förskolan kan vara. Genom att använda ett sociomateriellt perspektiv i aktionsforskningsprojektet synliggörs mångfalden av samhandlingar och lärandeprocesser som pågår. Barnen och de digitala verktygens samhandlingar skapar andra och fler lärprocesser än de som pedagogerna planerar för. Genom att få syn på dem kan vi skapa nya möjligheter till samhandlingar som utvecklar dem och stärker lärprocesserna. Då samhandlingarna mellan barn och digitala verktyg följs och stöttas kan de mål som har satts upp nås i högre grad. Om samhandlingarna inte uppmärksammas kan det bidra till oförståelse av barnens göranden och misslyckanden gällande måluppfyllelse. Aktionsforskning och ett sociomateriellt perspektiv stöttar varandra och kan med fördel användas tillsammans. / The aim of the essay is to carry through an action research project at a preschool. The project is set to change and develop the use of digital tools with children of the age 1- 3 years old. With help from a sociomaterial perspective I have examined how digital tools and other materiality can influence the children’s actions. The premiss of the essay is that children’s learning appears in intra-actions with the digital tools. During the project learning tablets, apps for filmmaking and projector together with a Cube was mainly used as digital tools.The results show that an action research project can contribute with new knowledge about working with digital tools for the participants. By using a sociomaterial perspective a diversity of intra-actions and learnings processes are made visible. The intra-actions between the children and digital tools create more and other learning processes than the teachers have planned for. The learning processes can be strengthened by making them visible. This also makes it easier to achieve the didactic goals. Without the knowledge about intra-actions that appear between child and digital tools there might be a gap concerning learning expectations. The project has shown that an action research project and a sociomaterial perspective support each other in a productive way.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället samt vad som kan orsaka ett förändrat förhållningssätt hos förskolläraren under tiden han eller hon dokumenterar. Detta kommer att sättas i relation till barns lärande för att få syn på hur förskollärarens förhållningssätt under dokumentationstillfället kan komma att påverka förutsättningarna för barns lärande. Genom en enkätundersökning har vi kommit fram till ett resultat som delats in i fyra kategorier. Kategorierna påvisar tydligt att förskollärarna har delade åsikter vad det gäller vilka förutsättningar de ger för barns lärande under tiden de dokumenterar. Däremot är förskollärarna förhållandevis enade om att läroplanens (Skolverket, 2016) dokumentationskrav skapar stress och att de saknar den utbildning de anser sig behöva för att leva upp till kravet. Till följd av detta upplever förskollärarna att de under dokumentationstillfället upplever en avsaknad av fokus. Förskollärarens bristande fokus under dokumentationstillfället är enligt vårt resultat ett faktum. Slutsatsen visar att en bristande fokus på barnen under dokumentationstillfället kan påverka barns möjligheter till lärande negativt. Genom att förskolläraren är medveten om sitt förhållningssätt och väljer att inkludera barnen i dokumenterandet kan dokumentationstillfället, likt den pedagogiska dokumentationen i sin helhet, gynna barns förutsättningar för lärande.

No description available.

I följande studie genomfördes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning om förskollärares självförtroende i musikundervisning. Tidigare forskning belyser musikundervisning i förskolan som något väldigt betydelsefullt för barn och deras utveckling men att omfattningen i praktiken visat sig beroende av respektive förskollärares självförtroende i ämnet. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares olikartade uppfattningar om faktorer som påverkar deras självförtroende gällande musikundervisning i förskolan. Studien verkställdes genom en enkät med 30 svarande förskollärare där kvantitativa fasta frågor och kvalitativa öppna frågor blandades. Analysen genomfördes med hjälp av kategorisering av förskollärarnas höga respektive låga självförtroende men även i relation till studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att intresset för musik påverkar självförtroendet antingen positivt eller negativt. Det är också avgörande vilken musikalisk erfarenhet förskolläraren besitter och hur väl utbildningen har givit rätt förutsättningar. Förskollärare i enkäten uttrycker att musikinslaget i förskollärarutbildningen med fördel borde utökas och anpassas efter studenternas kunskapsnivå och behov i kommande yrkesutövning. Om inte mer vidareutveckling av förskollärarutbildningen görs riskerar förskollärarnas musikaliska självförtroende att påverkas negativt och därmed även att musiken utesluts i högre grad i förskolan.

The aim of this study is to find out how the preschool teachers plan, implements and reflect their education containing technology and digital tools. In order to find out qualitative interviews has been conducted with three preschool teachers, the same preschool teachers has also participated during observation where they have conducted an activity containing digital tools. The result displays that all the preschool teachers expresses that there has been some change in the way technology and digital tools are being considered in the curriculum today compared to how it was looked at when they finished their education. The result shows that all the preschool teachers use digital tools and primarly refers to the digital tablets. The result also shows that digital tools are being used in the education but in different extent when it comes to planned activities. The experience and interest of the preschool teachers determines the extent of the usage of digital tools in the education. The conclusion showed that if preschool teachers are given the right conditions to evolve their digital competence it could result in improved planning, implementing and reflecting covered digital tools in the preschool education. / I denna studie är syftet att ta reda på hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre förskollärare. Samma förskollärare har även planerat och iscensatt ett undervisningsupplägg med en aktivitet innehållande digitala verktyg som vi har observerat. Resultatet visar att samtliga förskollärare uttrycker att det skett en viss förändring att teknik och digitala verktyg i förskolan har förändrats från att de har slutat sin utbildning fram till idag om hur man ser på teknik och digitala verktyg i förskolans läroplan. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av digitala verktyg och hänvisar främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i undervisningen men i olika utsträckning när det kommer till planerade undervisningstillfällen. Förskollärares erfarenheter och intresse avgör i vilken utsträckning och hur mycket digitala verktyg inkluderas i undervisningen. Slutsatsen visade därför att får förskollärare rätt förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens kan det här resultera i att planering, genomförande och reflekterande arbete med digitala verktyg kan omfattas mer i förskolans undervisning.

No description available.

Musikundervisning i förskolan tenderar att främst handla om sång av reproducerande karaktär. Dessutom fokuseras oftast ett utommusikaliskt syfte, som exempelvis språkutveckling eller socialisering.  Denna studie handlar om att undersöka och analysera barns musikskapande inom förskolans praktik och med den vill jag bidra till att bredda förståelsen för vad musikundervisning i förskolan kan handla om. Genom en kvalitativ metod genomförs studien som ett studentinitierat utvecklingsarbete. Sju undervisningsstunder analyseras ur ett musikdidaktiskt perspektiv där innehållet i undervisningsstunderna kategoriseras utifrån tre huvudsakliga fokusområden: Sång och melodiskapande, utforskande av begreppet rytm samt utforskande av begreppet tonhöjd. I studien deltar tio barn i 5 - års åldern, på en svensk förskola. I studiens resultat beskrivs hur musikens olika dimensioner görs synliga i musikskapandet utifrån Nielsens musikdidaktiska teori (2006). Tre olika aspekter av musikundervisningen blir också synliga: den vetenskapliga-, hantverksmässiga- och den konstnärliga dimensionen. I resultatet framgår också vad som kan känneteckna analogt respektive digitalt musikskapande och på vilket sätt de båda undervisningsmetoderna befruktar varandra.

The aim of the study is to use a phenomenographic approach to highlight how educators in preschool perceive that their absence can affect the phenomenon of collaboration between guardians and educators. The research questions that have been the starting point of the investigation are about how the educators describe their perception of collaboration between preschool and home, how the educators describe their perception of absence among the educators in preschool and how they describe their experience of absence in relation to collaboration. Through a qualitative approach, the survey was conducted in the form of ten individual semi-structured interviews based on a flexible interview guide. The informants consisted of principals, preschool teachers and other educators who work in preschools. The phenomenographic analysis resulted in six categories of description which then form two outcome spaces. The outcome spaces were Educators absence can affect collaboration and Educators absence does not have to have an impact on collaboration. The categories of description and the outcome spaces together highlight the educators perceptions of how the educator's absence can affect the collaboration between preschool and guardians. The result shows a variety of perceptions where the outcome space The absence of educators can affect collaboration summarized into three factors for a non-functioning collaboration, which are absent educators, lack of conditions and insecure relationships. The outcome space Educators absence does not have to have an impact on collaboration was also summarized into three factors for a well-functioning collaboration, which were educators present, good conditions and secure relationships. The conclusion was that the educator's absence in preschool is a contributing factor to the fact that cooperation with guardians is affected. On the other hand, there are clear success factors which mean that absence does not have to affect cooperation. / Studien har som syfte att genom en fenomenografisk ansats belysa hur personal i förskolan uppfattar att deras frånvaro kan påverka fenomenet samverkan mellan vårdnadshavare och personal. Forskningsfrågorna som varit undersökningens utgångspunkt handlar om hur personalen beskriver sina uppfattningar om samverkan mellan vårdnadshavare och personal, hur personalen beskriver sina uppfattningar om frånvaro bland personalen i förskolan samt hur de beskriver att de erfarar frånvaron i relation till samverkan. Undersökningen har genom en kvalitativ ansats genomförts i form av tio enskilda semistrukturerade intervjuer som utgick från en flexibel intervjuguide. Informanterna bestod av rektorer, förskollärare och barnskötare som arbetar inom förskolan. Den fenomenografiska analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som sedan utgör två utfallsrum. Utfallsrummen blev Personalens frånvaro kan ha en påverkan på samverkan och Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan. Beskrivningskategorierna och utfallsrummet belyser tillsammans personalens uppfattningar om hur personalens frånvaro kan påverka samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar en variation av uppfattningar där utfallsrummet Personalens frånvaro kan påverka samverkan sammanfattats till tre faktorer för en icke-välfungerande samverkan vilket är frånvarande personal, bristande förutsättningar och otrygga relationer. Utfallsrummet Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan sammanfattades också till tre faktorer för en välfungerande samverkan vilka var närvarande personal, goda förutsättningar och trygga relationer. Slutsatsen blev att personalens frånvaro i förskolan utgör en bidragande faktor till att samverkan med vårdnadshavare påverkas. Däremot finns det tydliga framgångsfaktorer som gör att frånvaro inte behöver påverka samverkan.

I denna erfarenhetsbaserade essä utforskar jag det dilemma som pedagoger kan försättas i när gamla traditioner och normer möter nya, samt när pedagoger med olika erfarenheter, utbildningar och kunskaper möts. I min inledande berättelse skildrar jag två olika händelser med ett liknande dilemma. Där försätts jag i en situation där jag inte riktigt vet hur jag ska agera. Jag vet hur jag vill agera men vågar inte stå upp för mina åsikter. Jag frågar mig själv om jag ska följa den ansvarige förskolläraren på avdelningen eller om jag ska stå upp för mina egna erfarenheter och mina praktiska kunskaper. I mitt dilemma är det två olika typer av syn på barn och deras utveckling och lärande som krockar. I reflektionsdelen undersöker jag varför dessa krockar uppstår. Jag tar hjälp av ett av våra tidigare styrdokument "Pedagogiskt program för förskolan-87" som jag jämför med den nuvarande läroplanen för förskolan – "Lpfö98, rev.2010". Med hjälp av olika kunskapsbegrepp undersöker jag hur värderingen av praktisk kontra teoretisk kunskap påverkar hur vi arbetar i förskolan. Jag reflekterar över hur mina egna kunskaper såg ut då vid tiden för mitt dilemma samt på vilket sätt dessa har utvecklats. Jag ställer mig också frågan, hur vår barnsyn och vår syn på kunskap påverkar barnen i förskolan. / In this experiential essay I explore the dilemma that educators can encounter when old traditions and norms meet new, as well as what happens when teachers with different experience, training and knowledge meet. In my initial report, I describe two different events with a similar dilemma where I am put in a situation where I do not really know how I should act. I know how I want to act, but do not dare to stand up for my opinions. I ask myself if I should follow the responsible preschool teacher of the department or whether I should stand up for my own experiences and my practical knowledge. In my dilemma, there are two different types of view of children and their development and learning that are in conflict. In the reflection part, I examine why these crashes between views occur. I compare one of our previous policy documents "Pedagogiskt program för förskolan-87" with the current curriculum - "Lpfö98, rev.2010". Using different concept of knowledge, I examine how the valuation of practical versus theoretical knowledge affects how we work in preschool. I reflect on my own knowledge the time of my dilemma, and how it has evolved. I also question how our child perspective and our view of knowledge affect children in preschool.