<p>När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.</p>

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet – Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten. Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen. Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är. Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna.

<p>Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.</p><p>Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö. Metoden har jämförts med traditionell inmätning med totalstation utifrån ett antal frågeställningar. I studien laserskannades två korsningar i Vasastaden, Stockholm. Instrumentet som användes var en IMAGER 5006 av märket Zoller+Fröhlich. De totalt sex stycken skanningarna resulterade i punktmoln vilka georefererades genom att måltavlor mättes in med totalstation. Efterbearbetningen bestod av registrering, redigering och reducering av punktmolnen. Genom manuell tolkning av punktmolnen och med hjälp av verktyget Virtual Surveyor i Leica Geosystems programvara Cyclone, kunde olika objekt mätas in och kartläggning av de båda korsningarna ske.</p><p>En generell jämförelse mellan terrester laserskanning och totalstation visar att laserskanning är en snabb metod som ger stora mängder data med hög detaljrikedom, medger en större säkerhet i fält och ger enorma möjligheter för visualisering, modellering och skapande av terrängmodeller. Laserskanning är dock en dyr metod som ger en något sämre noggrannhet och som ännu inte klarar att mäta sträckor över hundra meter. Metoden kräver också totalstation (eller GPS) för georeferering. Studien har också visat att tidsvinsten som uppkommer i fält förloras genom tidsödande efterbearbetning och manuell tolkning av punktmolnet. Trots detta använder idag ett flertal företag denna metod vid inmätning. Slutsatserna pekar främst på att laserskanning som inmätningsmetod lämpar sig bäst över små områden där antalet objekt är högt och där säkerheten i fält är viktig. Dock ses metoden mer som ett komplement till totalstationen genom de möjligheter som erbjuds via visualisering och modellering och därmed inte en ersättare för den senare.</p> / <p>A new technique for surveying is the terrestrial laser scanning. The technique is based on an instrument, mounted on a tripod, emitting a laser pulse which is vertically deflected by a mirror while rotating. The laser pulse is reflected by the objects within the field of view of the laser scanner. The laser scan results in a point cloud most often containing several millions of points which all have XYZ-coordinates. The technique has proven its benefits when documenting buildings, modelling and surveying of industries and tunnels.</p><p>This study has been carried out at Sweco VBB in Karlstad in purpose of finding out how suitable terrestrial laser scanning is for everyday surveying in urban environment. The method has been compared with traditional surveying with total station from a number of questions. In the study two crossings in Vasastaden, Stockholm, were scanned. The instrument used was an IMAGER 5006 from Zoller+Fröhlich. The 6 scannings resulted in point clouds which were georeferenced by using targets and a total station. The post processing consisted of registering, editing and reducing the point clouds. Through manual interpretation of the point clouds and by using the tool Virtual Surveyor in the program Cyclone by Leica Geosystems it was possible to survey different objects at the crossings.</p><p>A general comparison between terrestrial laser scanning and total station shows that laser scanning is a rapid method producing large amounts of data with a high level of details, allows higher security in field and gives enormous possibilities for visualisation, modelling and creating of terrain models. However, laser scanning is an expensive method which gives a slightly lower accuracy and yet cannot be used for longer distances. The method also demands total station (or GPS) for georeferencing. The study has also shown that the saving of time in field is lost by time consuming post processing and manual interpretation of the point cloud. Nonetheless this method is used by several companies for everyday surveying. The conclusions advert mostly that laser scanning is best suitable for small areas where the number of objects is high and where security in field is important. Nevertheless, the method should be seen more as a compliment to the total station because of the possibilities offered by visualisation and modelling and therefore not as a replacement for the latter.</p>

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen. Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö. Metoden har jämförts med traditionell inmätning med totalstation utifrån ett antal frågeställningar. I studien laserskannades två korsningar i Vasastaden, Stockholm. Instrumentet som användes var en IMAGER 5006 av märket Zoller+Fröhlich. De totalt sex stycken skanningarna resulterade i punktmoln vilka georefererades genom att måltavlor mättes in med totalstation. Efterbearbetningen bestod av registrering, redigering och reducering av punktmolnen. Genom manuell tolkning av punktmolnen och med hjälp av verktyget Virtual Surveyor i Leica Geosystems programvara Cyclone, kunde olika objekt mätas in och kartläggning av de båda korsningarna ske. En generell jämförelse mellan terrester laserskanning och totalstation visar att laserskanning är en snabb metod som ger stora mängder data med hög detaljrikedom, medger en större säkerhet i fält och ger enorma möjligheter för visualisering, modellering och skapande av terrängmodeller. Laserskanning är dock en dyr metod som ger en något sämre noggrannhet och som ännu inte klarar att mäta sträckor över hundra meter. Metoden kräver också totalstation (eller GPS) för georeferering. Studien har också visat att tidsvinsten som uppkommer i fält förloras genom tidsödande efterbearbetning och manuell tolkning av punktmolnet. Trots detta använder idag ett flertal företag denna metod vid inmätning. Slutsatserna pekar främst på att laserskanning som inmätningsmetod lämpar sig bäst över små områden där antalet objekt är högt och där säkerheten i fält är viktig. Dock ses metoden mer som ett komplement till totalstationen genom de möjligheter som erbjuds via visualisering och modellering och därmed inte en ersättare för den senare. / A new technique for surveying is the terrestrial laser scanning. The technique is based on an instrument, mounted on a tripod, emitting a laser pulse which is vertically deflected by a mirror while rotating. The laser pulse is reflected by the objects within the field of view of the laser scanner. The laser scan results in a point cloud most often containing several millions of points which all have XYZ-coordinates. The technique has proven its benefits when documenting buildings, modelling and surveying of industries and tunnels. This study has been carried out at Sweco VBB in Karlstad in purpose of finding out how suitable terrestrial laser scanning is for everyday surveying in urban environment. The method has been compared with traditional surveying with total station from a number of questions. In the study two crossings in Vasastaden, Stockholm, were scanned. The instrument used was an IMAGER 5006 from Zoller+Fröhlich. The 6 scannings resulted in point clouds which were georeferenced by using targets and a total station. The post processing consisted of registering, editing and reducing the point clouds. Through manual interpretation of the point clouds and by using the tool Virtual Surveyor in the program Cyclone by Leica Geosystems it was possible to survey different objects at the crossings. A general comparison between terrestrial laser scanning and total station shows that laser scanning is a rapid method producing large amounts of data with a high level of details, allows higher security in field and gives enormous possibilities for visualisation, modelling and creating of terrain models. However, laser scanning is an expensive method which gives a slightly lower accuracy and yet cannot be used for longer distances. The method also demands total station (or GPS) for georeferencing. The study has also shown that the saving of time in field is lost by time consuming post processing and manual interpretation of the point cloud. Nonetheless this method is used by several companies for everyday surveying. The conclusions advert mostly that laser scanning is best suitable for small areas where the number of objects is high and where security in field is important. Nevertheless, the method should be seen more as a compliment to the total station because of the possibilities offered by visualisation and modelling and therefore not as a replacement for the latter.

Stationsetablering innebär bestämning av ett mätinstruments fysiska läge och orienterad riktning. I dagens bygg- och anläggningsbransch används nästan uteslutande fri station för att etablera en stationspunkt för mätningar. På en byggplats är tillgången till referensobjekt ofta begränsad. Instrumentets placering blir därför en kompromiss mellan tillgång till referensobjekt och tillgång till den plats där inmätning respektive utsättning skall ske. Denna kompromiss ger upphov till skiftande geometriska konfigurationer hos referensobjekten, vilka påverkar mätresultatet. Studiens syfte är att undersöka om simuleringar av fria stationsuppställningar i Svensk Byggnadsgeodesis (SBG:s) programvara Geo verifieras av fältmätningar och efterföljande beräkningar av osäkerhetsparametrar orsakade av konfiguration och mätta längder och riktningar. Delmål var att etablera ett testnät för att sedan genomföra simulering och fältmätning av fri stationsetablering mot. Analysen av fri stationsuppställning innefattade endast simulering och fältmätning i plan, med parametrarna X, Y och riktning. I samtliga konfigurationer verifieras simuleringarna av fältmätningarna genom att redovisade osäkerhetsellipser, till form och utbredning, överensstämmer. Detta innebär att genom simulering i SBG Geo kan svagheter i konfigurationer upptäckas och undvikas vid fältmätning, vilket är både tids- och resurssparande. Studiens slutsats är; Simulera mera. Simulering i SBG Geo visar god överensstämmelse med fältmätning och är där med ett effektivt planeringsverktyg för mätning samt att vid etablering av fri station bör referensobjekten placeras så att stationspunkten interpoleras för lägst osäkerhet. Faktorer att beakta vid fri station är, enligt studien: konfigurationen, mätningarnas kvalitet och att tillräcklig kontrollerbarhet (k-tal) föreligger / Station setup involves determination of the measuring instruments physical location and orientation. In today's construction industry free station is almost exclusively used to establish a station point for measurements. On a construction site, access to reference objects is often limited. The instruments placement therefore becomes a compromise between access to the reference objects and access to the site where surveying will take place. This compromise results in varying geometric configurations of the reference objects, which affect the results of the survey. This study aims to investigate whether the simulations of free station setups in Svensk Byggnadsgeodesis ( SBG's ) software Geo is verified by field measurements and subsequent calculations of uncertainty parameters caused by configuration and surveyed distances and directions. One objective of this study was to establish a test network of reference objects, which simulation and field measurement of free station were established against. The analysis of free station setup included only simulation and field measurement of plane surveying, with the parameters X, Y and direction. In all configurations, the simulations were verified by the field measurements by consistent corresponding of the shape of the error ellipses. This means that by simulation of SBG Geo, weaknesses in configurations can be detected and avoided during field survey, which saves both time and resources. Factors to consider when establishing free station is, according to the study: configuration, quality of the measurements and sufficient controllability (K-tal). The study concludes; simulate more. Simulation in SBG Geo show good representation of field measurements and is therefore an effective planning tool for field surveying. When establishing free station reference objects should be positioned so that the station point is interpolated for the lowest uncertainty

Terrestrial laser scanning systems provide quick three-dimensional data acquisition with high spatial resolution. The technology can serve multiple applications such as monitoring and 3D modeling but several problems arise when scanning long objects such as tunnels, bridges, and corridors. Uncertainties in the data tend to propagate when conducting sequential registration on a long strip of point clouds and the errors can reach unacceptable levels only with a few scans. This thesis aims to examine this propagation of uncertainty caused by long strip registration and its effects on point cloud accuracy and precision. It further aims to evaluate the results of different ground control point distributions used for georeferencing and finally to construct guidelines and recommendations for the planning of terrestrial laser scanning projects of long objects. The thesis was divided into an analytical- and an experimental study. The analytical study explored the theoretical effects of long strip registration on a point cloud’s uncertainty by simulating repeated target-based registration in a 95-meter-long and 2.5-meter-wide corridor. This resulted in standard uncertainties of the point cloud coordinates on dm-level after the last registration and a clear trend in exponential growth. Tie point distribution in the overlaps between scans proved to have a big effect on the precision of the final point cloud. In the experimental study, a corridor of the same dimension was scanned from 16 stations and georeferenced in a local control network established at the scan site. Indirect registration in two steps was used, first by performing automatic feature-based registration in RealWorks before the point cloud was georeferenced. The results of different ground control point (GCP) scenarios were compared and evaluated by studying check point residuals. All scenarios had numerous check points that failed verification as the residuals exceeded the limit set to 15 mm. An even distribution of almost one GCP in every scan scene yielded the best results with a maximum check point residual of 3 cm in 3D. When the GCPs were clustered at one side of the corridor the check point residuals reached dm level at the opposite end. Also, a linear trend of increasing residuals as a function of distance from the point to the nearest GCP was evident. The linear trend was less evident when the GCPs were distributed evenly across the corridor. Their distribution proved more important than their quantity. The vertical coordinate component and the horizontal component perpendicular to the long side of the object proved less precise and accurate after long strip registration. This was apparent in both the analytical and the experimental study. / Terrester laserskaning erbjuder snabb, tre-dimensionell datafångst med hög punkttäthet. Teknologin täcker flertalet användningsområden såsom monitorering och 3D-modellering men problem kan uppstå vid skanning av långa objekt såsom tunnlar, broar och korridorer. Osäkerheter i data tenderar att fortplantas när registrering av en lång rad punktmoln genomförs sekventiellt och felen kan nå oacceptabla nivåer bara med några få skanningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka denna fortplantning av mätosäkerhet orsakad vid registrering av långsträckta objekt och dess påverkan på punktmolnets noggrannhet och precision. Vidare syftar arbetet till att utvärdera resultatet av olika distributioner av utgångspunkter vid georeferering och slutligen till att utforma riktlinjer och rekommendationer för planering av terrestra laserskanningsprojekt över långa objekt.  Arbetet delades upp i en analytisk- och en experimentell studie. Den analytiska studien undersökte de teoretiska effekterna av långsträckt registrering på ett punktmolns osäkerhet genom att simulera upprepad punktbaserad registrering i en 95-meter-lång och 2.5-meter-bred korridor. Detta resulterade i standardosäkerheter av punktmolnets koordinater på dm-nivå efter den sista registreringen samt en tydlig exponentiell ökning. Distributionen av konnektionspunkter i överlappen mellan skanningarna visade sig ha en stor effekt på precisionen av det slutliga punktmolnet. I den experimentella studien skannades en korridor av samma dimensioner från 16 stationer innan det georefererades till ett lokalt stomnät som etablerats på platsen. Indirekt georeferering i två steg användes, först genomfördes automatisk objektbaserad registrering i RealWorks innan punktmolnet georefererades. Resultatet av olika scenarion av utgångspunkter jämfördes och utvärderades genom att studera avvikelser hos kontrollpunkter. Alla scenarion hade flertalet kontrollpunkter vars avvikelser överskred den satta gränsen på 15 mm. En jämn distribution med upp till en utgångspunkt i för varje skanning medförde de bästa resultaten med en maximal avvikelse hos kontrollpunkterna på 3 cm i 3D. När utgångspunkterna var placerade på ena änden av korridoren så nådde avvikelserna dm-nivå på den motsatta änden. Dessutom så uppstod en tydlig linjär trend med ökande avvikelser som en funktion av avståndet till närmsta utgångspunkt. Den linjära trenden var mindre tydlig när utgångspunkterna var jämnt fördelade över korridoren. Deras distribution visade sig vara viktigare än deras kvantitet. Punktkoordinaternas höjdkomponent och plana komponent vinkelrätt mot objektets långsida visade sig vara mindre precis och noggrann efter långsträckt registrering. Detta var tydligt både i den analytiska och den experimentella studien.