Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.