I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering.

No description available.

No description available.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador. Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat. Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås. Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB. En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad. Som utgångspunkt valdes därefter tre slutkalkyler i MEPS. Dessa kopierades i WinBygg 2000, så identiska förlagan i MEPS som möjligt. Alla kalkyler jämfördes sedan med verkligt utfall. Examensarbetet visar att den ersättning som tillföll Erik Larssons Byggnads AB i stor utsträckning påverkades av åt vilket försäkringsbolag skaderegleringen utfördes. WinBygg 2000 kalkylerade genomgående lägre skadekostnader i jämförelse med MEPS. Störst skillnad var det mellan UE-arvode och transportkostnader. Vid skadeinventeringen upptäcktes även att två för entreprenören gynnsamma möjligheter sällan eller aldrig utnyttjades år 2008.

<p>Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.</p><p>Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.</p><p>Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.</p><p>Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.</p><p>En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad. Som utgångspunkt valdes därefter tre slutkalkyler i MEPS. Dessa kopierades i WinBygg 2000, så identiska förlagan i MEPS som möjligt. Alla kalkyler jämfördes sedan med verkligt utfall.</p><p>Examensarbetet visar att den ersättning som tillföll Erik Larssons Byggnads AB i stor utsträckning påverkades av åt vilket försäkringsbolag skaderegleringen utfördes. WinBygg 2000 kalkylerade genomgående lägre skadekostnader i jämförelse med MEPS. Störst skillnad var det mellan UE-arvode och transportkostnader.</p><p>Vid skadeinventeringen upptäcktes även att två för entreprenören gynnsamma möjligheter sällan eller aldrig utnyttjades år 2008.</p>

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur och med vilken effekt Excel implementeras i matematikundervisning, främst statistikundervisning, i gymnasieskolan eller motsvarande skolnivå internationellt. Studien identifierar Excelimplementeringen i ersättande, förstärkande och/eller transformerande syfte, och identifierar vidare vilka lärar- och eleverfarenheter, positiva och negativa, som synliggörs i förhållande till de tre typerna av Excelanvändning. Databaserna UniSearch, ERIC och Taylor &amp; Francis Online användes för att hitta forskningslitteratur för studien. Artiklar till studien valdes ut efter vissa urvalskriterier. Artiklarna sammanfattades och analyserades sedan genom att identifiera Excelimplementeringen som ersättande, förstärkande och/eller transformerande samt lärar- och eleverfarenheter i samband med olika typer av implementering. Resultatet visar att Excel i statistikundervisningen upplevs övervägande positiv och kan främja elevers kunskap och engagemang. Vidare visar resultatet att Excel som förstärkande verktyg förknippas med flest positiva lärar- och eleverfarenheter. / The aim of this study is to examine by which means and the effect on student learning of using Excel in mathematical statistics education within the ages of 14 to 19. The study identifies three different ways that Excel is used in the classroom which are; replacing, enhancing or transforming use of Excel. Furthermore, the study examines positive and negative, teacher and students’ experiences in relation to the way Excel is used in the classroom. To obtain data for the study the authors used three databases; UniSearch, ERIC and Taylor &amp; Francis Online, along with manual searching. The obtained articles were compared to certain criteria that needed to be fulfilled in order for the article to be used. The articles were then analyzed with a set goal to identify Excel used as replacement, enhancing or transforming tool. The results show that using Excel in statistical mathematical education satisfy both student learning as well as effort, where the most often used method was enhancing use of Excel which is also the type of usage that we promote. It has also come to the authors attention that Excel is looked upon in a positive manner by both students and teachers.

Denna kvantitativa enkätundersökning avser att kartlägga matematiklärares vanor och erfarenheter av att använda Excel i den gymnasiala statistikundervisningen. Studien tar sin grund i Hughes, Thomas och Scharbers teoretiska ramverk The RAT Framework som beskriver hur digitala verktyg kan användas i undervisningen med en ersättande, förstärkande och transformerande funktion. Studien ämnar undersöka hur lärares användning av Excel utifrån de tre begreppen kan sättas i relation till relevanta attribut. Undersökningen utfördes med en digital enkät som skickades ut till verksamma gymnasiematematiklärare i Östergötland. Urvalspopulationen nåddes genom ett bekvämlighetsurval. Enkätsvarens slutna frågor analyseras därefter genom univariat och bivariat analys, och de öppna frågorna genom en innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att 79,2 % av de medverkande lärarna använder Excel i statistikundervisningen, där en förstärkande användning av undervisningen är vanligast. Lärare uppger i undersökningen att det finns ett behov av kompetensutbildning och insatser från skolledning för att framgångsrikt kunna bedriva statistikundervisning med Excel. Slutligen fastställer studien att användning av Excel i statistikundervisningen ökar elevernas engagemang och attityd såväl som kunskapsnivå. / The aim of this quantitative survey is to explore and map the habits and experiences of mathematical teachers’ use of Excel in high schools in Sweden. The research is based on Hughes’s, Thomas’s and Scharber’s report “The RAT Framework”, which explains how Excel can be used within mathematical education as a replacing, amplifying and transforming tool. The study aims at determining what teacher characteristics can be associated with the three different uses of Excel. The digital survey was distributed to in service mathematical teachers of the Swedish county Östergötland. The sample population was reached through convenience selection. They survey's closed questions are analyzed by univariate and bivariate method whilst the open questions are analyzed through content analysis. The research results show that 79,2% of the participating in service mathematical teachers are using Excel where the most common type of use is the amplifying use of Excel. Teachers express a need of further education, as well as efforts from the school board, to successfully maintain and develop education with Excel. Finally, the report concludes that the use of Excel in statistical education enhances the commitment, attitude and knowledge of the students.