Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna.   Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät. Resultaten visar att de lågpresterande eleverna fick bättre resultat efter den praktiska undervisningen och att eleverna uppskattade den praktiska undervisningen mer än den formella. Nyckelord:  praktisk matematik, formell matematik, lust att lära och individualisering.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur och med vilken effekt Excel implementeras i matematikundervisning, främst statistikundervisning, i gymnasieskolan eller motsvarande skolnivå internationellt. Studien identifierar Excelimplementeringen i ersättande, förstärkande och/eller transformerande syfte, och identifierar vidare vilka lärar- och eleverfarenheter, positiva och negativa, som synliggörs i förhållande till de tre typerna av Excelanvändning. Databaserna UniSearch, ERIC och Taylor & Francis Online användes för att hitta forskningslitteratur för studien. Artiklar till studien valdes ut efter vissa urvalskriterier. Artiklarna sammanfattades och analyserades sedan genom att identifiera Excelimplementeringen som ersättande, förstärkande och/eller transformerande samt lärar- och eleverfarenheter i samband med olika typer av implementering. Resultatet visar att Excel i statistikundervisningen upplevs övervägande positiv och kan främja elevers kunskap och engagemang. Vidare visar resultatet att Excel som förstärkande verktyg förknippas med flest positiva lärar- och eleverfarenheter. / The aim of this study is to examine by which means and the effect on student learning of using Excel in mathematical statistics education within the ages of 14 to 19. The study identifies three different ways that Excel is used in the classroom which are; replacing, enhancing or transforming use of Excel. Furthermore, the study examines positive and negative, teacher and students’ experiences in relation to the way Excel is used in the classroom. To obtain data for the study the authors used three databases; UniSearch, ERIC and Taylor & Francis Online, along with manual searching. The obtained articles were compared to certain criteria that needed to be fulfilled in order for the article to be used. The articles were then analyzed with a set goal to identify Excel used as replacement, enhancing or transforming tool. The results show that using Excel in statistical mathematical education satisfy both student learning as well as effort, where the most often used method was enhancing use of Excel which is also the type of usage that we promote. It has also come to the authors attention that Excel is looked upon in a positive manner by both students and teachers.

Denna kvantitativa enkätundersökning avser att kartlägga matematiklärares vanor och erfarenheter av att använda Excel i den gymnasiala statistikundervisningen. Studien tar sin grund i Hughes, Thomas och Scharbers teoretiska ramverk The RAT Framework som beskriver hur digitala verktyg kan användas i undervisningen med en ersättande, förstärkande och transformerande funktion. Studien ämnar undersöka hur lärares användning av Excel utifrån de tre begreppen kan sättas i relation till relevanta attribut. Undersökningen utfördes med en digital enkät som skickades ut till verksamma gymnasiematematiklärare i Östergötland. Urvalspopulationen nåddes genom ett bekvämlighetsurval. Enkätsvarens slutna frågor analyseras därefter genom univariat och bivariat analys, och de öppna frågorna genom en innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att 79,2 % av de medverkande lärarna använder Excel i statistikundervisningen, där en förstärkande användning av undervisningen är vanligast. Lärare uppger i undersökningen att det finns ett behov av kompetensutbildning och insatser från skolledning för att framgångsrikt kunna bedriva statistikundervisning med Excel. Slutligen fastställer studien att användning av Excel i statistikundervisningen ökar elevernas engagemang och attityd såväl som kunskapsnivå. / The aim of this quantitative survey is to explore and map the habits and experiences of mathematical teachers’ use of Excel in high schools in Sweden. The research is based on Hughes’s, Thomas’s and Scharber’s report “The RAT Framework”, which explains how Excel can be used within mathematical education as a replacing, amplifying and transforming tool. The study aims at determining what teacher characteristics can be associated with the three different uses of Excel. The digital survey was distributed to in service mathematical teachers of the Swedish county Östergötland. The sample population was reached through convenience selection. They survey's closed questions are analyzed by univariate and bivariate method whilst the open questions are analyzed through content analysis. The research results show that 79,2% of the participating in service mathematical teachers are using Excel where the most common type of use is the amplifying use of Excel. Teachers express a need of further education, as well as efforts from the school board, to successfully maintain and develop education with Excel. Finally, the report concludes that the use of Excel in statistical education enhances the commitment, attitude and knowledge of the students.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi inriktad mot prövning och generering av teorier med inspiration av grounded theory. Studiens kunskapsfokus är riktad mot karakterisering av statistiska processer och begrepp där system av begreppsramverk om informell statistisk inferens och modellering utgör en central del av forskningen. För att erhålla adekvat empiri utformades en undervisningssituation där elever engagerades med att planera och genomföra en undersökning. Studien genomfördes i en normal klassrumssituation där undervisningen inriktades mot ett område inom sannolikhet och statistisk där bland annat lådagram och normalfördelning med tillhörande begrepp introduceras. Det empiriska materialet samlades in genom videoinspelning och skriftliga redovisningar. Materialet analyserades genom ett sammansatt ramverk om informell statistisk inferens och modellering. Resultatet av analysen visar exempel på hur elever kan förväntas uttrycka aspekter av informella statistisk inferens då de genomför statistiska undersökningar. Vidare utvecklades ett ramverk som teoretiskt beskriver informell statistisk inferens i modelleringssituationer. Studien pekar på att ISI-modellering har potential att användas för att analysera hur informell statistisk inferens kan komma till uttryck och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för studenter att utveckla sin förmåga att uttrycka informella statistisk slutledning och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för elever att utveckla sin förmåga att uttrycka informella inferenser. / The purpose of this study is to improve our knowledge about teaching and learning of informal statistical inference. A qualitative research strategy is used in the study that focuses on the testing and generation of theories inspired by grounded theory. The knowledge focus of the study is aimed at the characterisation of statistical processes and concepts where systems of concept frameworks about informal statistical inference and modelling represent an essential part of the research. In order to obtain adequate empirical data, a teaching situation was devised whereby students were involved in planning and implementing an investigation. The study was conducted in a normal classroom situation where the teaching was focused on an area in probability and statistics that included the introduction of box plots and normal distribution with related concepts. The empirical material was collected through video recordings and written reports. The material was analysed using a combined framework of informal statistical inference and modelling. The results of the analysis highlight examples of how students can be expected to express aspects of informal statistical inference within the context of statistical inquiry. A framework was also developed aimed to theoretically depict informal statistical inference in modelling situations. The study suggests that this framework has the potential to be used to analyse how informal statistical inference of students are expressed and to identify potential learning opportunities for students to develop their ability to express inferences.