Undersökningens syfte har varit att kartlägga hur basgruppsarbetet och studenternas lärande upplevs ur ett handledarperspektiv på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping. Studien är grundad på kvantitativ ansats baserad på en enkät vilken delades ut till samtliga aktiva basgruppshandledare vid undersökningens tidpunkt och efterföljdes av statistiska bearbetningar. Resultatet baseras på faktoranalys, kombinerat med deskriptiv statistik samt på en öppen fråga av kvalitativ art. Resultatet redogör för studenternas lärande samt vilka aspekter anses främja respektive hindra lärande utifrån ett basgruppshandledarperspektiv. Dessutom redogörs för basgruppshandledarnas förslag på förbättringar av verksamheten. Studiens slutsatser är följande: Basgruppshandledarnas arbetssätt överensstämmer med beskrivningar av PBLmetoden. Enligt basgruppshandledarna anses PBL vara ett bra verktyg för läkarstudenternas inlärning och basgruppsarbetet utgörs av lärandets sociala dimension vilket anses främja lärandet. Däremot kan det även förekomma vissa negativa element vilka betraktas hindra lärandet. Handledarna har olika syn gällande förbättringsarbetet. Utifrån resultatet behövs modifieringar eftersom studenterna är i centrum vid PBL.

Undersökningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland läkarstudenter på termin 4 och 9 vid Hälsouniversitetet i Linköping samt att göra en jämförelse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats där en gruppenkät delades ut till studenterna på respektive termin. Resultaten baseras på faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test för jämförelse. Resultaten redogör för studenternas upplevelser kring PBL och vilka aspekter som främjar och hindrar lärandet i basgrupperna. Dessutom redogörs för skillnaderna mellan terminerna och för studenternas förslag till verksamhetsförbättring. Studiens slutsatser är följande: Studenter är kritiska till PBL -undervisningen på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet och de har en enhetlig syn gällande förbättringsarbetet. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader mellan studenternas upplevelser av PBL under utbildningens olika faser. Dessa skillnader uttrycks i samband med basgruppsarbetet och i samband med basgruppshandledarens roll samt hur studenterna prioriterar sina kunskapskällor.

The purpose of this thesis is, from a self directed learning perspective, to investigate the support of public libraries and genealogy associations of genealogists' own research, i.e. their search for ancestors as well as their possibilities to broaden their history outlook. Accordingly, five public librarians and five genealogy representatives in the west of Sweden have been interviewed regarding the support that can be offered to genealogists. The investigated support to genealogists in their own research is about working environment, literature and material, activities and the cooperation between public libraries and genealogy associations. In this thesis conclusions are merely drawn from a self-directed learning perspective, a perspective where also different forms of support are being recommended by scientists. The study shows that the public libraries offer a working environment with the necessary equipment and other means of assistance which leads to time saved for genealogists. Besides, the thesis shows how the public libraries provide information, rather than give advice regarding literature and material, while the support of the genealogy associations involves advice as well as information. The genealogy associations offer more activities than the public libraries which, from a self directed learning perspective, increases the possibility for genealogists to learn more efficiently. Through activities, and the above mentioned cooperation, genealogists are being offered different supporting persons, such as the librarians and the representatives of the genealogy associations. / Uppsatsnivå: D

<p>Sammanfattning</p><p>Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt</p><p>sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den</p><p>forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt</p><p>lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och</p><p>forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass</p><p>gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna</p><p>svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som</p><p>grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.</p><p>Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de</p><p>olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de</p><p>generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en</p><p>avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen</p><p>främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.</p><p>Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas</p><p>lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa</p><p>elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL</p><p>sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt</p><p>lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I</p><p>institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk</p><p>paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna</p><p>paradox bekräftar min studie.</p>

Sammanfattning Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten. Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor. Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna paradox bekräftar min studie.

Samhällets förväntningar på anställdas ständiga utveckling och behov att stå ut på arbetsmarknaden har ökat betydelsen av individers självstyrda lärande. Syftet med studien är att skapa större förståelse för självstyrt lärande och dess villkor för nyckelpersoner, det vill säga anställda som är ensamma om att utföra sitt arbete inom sin arbetsplats. Studiens resultat har analyserats och diskuterats utifrån en teori om individuella villkor för lärande och organisatoriska villkor för lärande. Den kvalitativa fallstudien har utförts inom ett studieförbund genom analys av dokument, intervjuer med nyckelpersonerna själva och avdelningschefer. Studien bygger främst på nio semistrukturerade intervjuer, fem med nyckelpersoner och fyra med chefer. Resultatet visar att nyckelpersonerna lär sig självstyrt genom tre tillvägagångssätt; att söka information, prioritera och styra sitt arbete samt genom samspel med andra. De viktigaste villkoren för lärande visade sig vara de sociala och digitala villkoren, arbetsuppgifternas lärandepotential, vidareutbildning samt kulturella villkor. Studiens slutsats är att informationssökande, prioritering och styrning av arbetet samt lärande genom samspel med andra är ett självstyrt lärande. De olika villkoren kan delas upp i villkor på en arbetsplats- samt organisatorisk nivå. Villkoren har olika effekt på tillvägagångsätten för självstyrt lärande. Slutligen pekar studien på att organisationens fokus bör skifta från ett lärande genom utbildning till lärande som sker inom det vardagliga arbetet eftersom det är så nyckelpersonerna anser att de lär sig mest. / Society's expectations about how employees should constantly develop and stand out on the labor market has increased the importance of individual’s self-directed learning. The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of self-directed learning and its framework for people who have a key role in the organization. The results of the study have been analyzed and discussed based on a model of self-directed learning and conditions for workplace learning more generally. This qualitative case study has been carried out in an adult educational association in which a few employees maintain a key role due to their specific functions in their respective departments. The study is built on nine interviews, five with key employees and four with the managers, in conjunction with documents regarding the adult educational association. The results show that key employees learn primarily by searching information through intranet and internet, by prioritizing and managing their work and by interacting with others. The most important learning conditions shown are both social and digital conditions, learning potential of the tasks, further education and cultural conditions. In conclusion, learning by searching information, by prioritizing and managing work tasks and learning by interaction with others makes for a self-directed learning process. The different frameworks in the study have been divided into the dimensions of the workplace and the organization as a whole. Furthermore, these different frameworks impact the learning methods in different ways. Lastly, the study indicates that the organizational focus should shift from learning by formal education to the more everyday learning, since it was shown to be what the key employees practiced the most.

<p>Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.</p><p>Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.</p>

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan. Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats. Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.

Intrapreneurship is a phenomenon that differs from entrepreneurship as it is seen as entrepreneurship within an existing organization. The purpose of this qualitative study has been to explore the conditions for the individual’s intrapreneurship and the relationship between intrapreneurship and the individuals learning in organizations. The purpose was achieved by answering the following research questions: “What is employee’s attitudes towards intrapreneurship”, “What opportunities for intrapreneurial activities do employees feel exist in organizations” and “What obstacles for intrapreneurial activities do employees feel exist in organizations”. To investigate the study's purpose semi-structured interviews were chosen as a method and performed with eight informants with different roles, positions and in different organizations. The interviews were conducted remotely based on an interview-guide that allowed for follow-up questions. The interviews were recorded, transcribed and analyzed. The results of the study showed that all informants have a positive attitude towards intrapreneurship. We could identify four factors that were considered to enable intrapreneurship: encouragement from managers and colleagues, support from managers, freedom and personal responsibility and communication and collaboration. We could also identify four obstacles for intrapreneurship: time and priorities, hierarchy and organizational politics, employee’s resistance towards change and to motivate your ideas. In conclusion the study shows that for the individual ́s intrapreneurship to be promoted, the organization must contribute with a good innovation climate, support and necessary resources and the individual must be motivated. Therefore, it takes a good collaboration between the individual and the organization for successful intrapreneurship to happen. When these factors are met, it can also contribute to the individual’s personal development and learning.

Medical education aims at forming students’ professional identity. This includes skills and attitudes such as communication and teamwork skills. One of the thesis’ aims is to identify students’ typical difficulties with learning communication skills, and to understand how these affect their identity development. Group discussions of student-patient interviews were video-taped, and selected discussions were transcribed and analyzed. Students had difficulties in establishing trustful relationships with their patients, asking about sensitive topics, responding empathetically, and with applying formal structures to the consultation. Students’ professional identity was supported by peer students’ and teachers’ comments, which created a common language and fostered selfmonitoring abilities. Another aim was to study the relationship between students* attitude towards communication training, group learning, and their self-regulatory skills. In a survey study, established instruments were combined with a new questionnaire. Four medical schools participated – two with traditional and two with problem-based curricula – in Sweden and Germany. Statistical analyses revealed that female students were more positive towards learning communication skills than male students were. Good self-regulatory skills were related to a positive attitude towards group learning and clinical experience before academic studies. It was concluded that early clinical experience benefits students’ selfregulated learning, and promotes a positive attitude towards communication training. Awareness of typical difficulties can facilitate the acquisition of coping strategies. / Medicinsk undervisning syftar till att forma studenternas professionella identitet. Den omfattar färdigheter och inställningar, t.ex. kommunikationsfärdigheter och förmågan att arbeta i grupp. Ett av avhandlingens syften är att identifiera studenternas typiska svårigheter med att lära sig färdighet i läkar-patient kommunikation samt att förstå hur den påverkar identitetsutvecklingen. Gruppdiskussioner av student-patient intervjuer videofilmades, utvalda diskussioner transkriberades och analyserades. Studenterna berättade om svårigheter med att etablera förtroliga relationer med patienterna, att prata om känsliga ämnen, att visa empati och att använda intervjumallen. Den professionella identiten stöttas av studenternas och lärarnas kommentarer, vilka bidrar till ett gemensamt språk och förmågan till själviakttagelse. Andra syftet är att undersöka sambandet mellan studenternas inställningar till kommunikationsfärdigheter och grupparbete, samt deras förmåga till självreglerat lärande. I en enkätundersökning kombinerades befintliga instrument med ett nytt frågeformulär. Fyra medicinska fakulteter deltog: två med traditionella och två med problembaserade undervisningsmetoder, en av varje i Sverige och i Tyskland. Statistiska analyser visade att kvinnliga studenter är, jämfört med manliga, mer positiva till att träna upp kommunikativa färdigheter. Förmågan till självreglerat lärande var relaterad till en positiv inställning till gruppinlärande och till klinisk erfarenhet innan studierna påbörjas. Slutsatsen är att tidig klinisk erfarenhet fostrar självstyrt lärande och en positiv inställning till kommunikationsträning. Medvetenhet om typiska svårigheter kan underlätta för studenter att anamma strategier att hantera dessa.