<p>Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.</p><p>Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: </p><p>- Varför har vi matematik i skolan?</p><p> - Vad är matematik?</p><p>- Hur bedrivs matematikundervisning? </p><p>Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. </p><p>Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs.</p><p>Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.</p>

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Bakgrund: Svenska folkets uppfattning av idrottsvetenskaplig forskning är beroende på vilka studier som behandlas i media, samt hur väl påståenden som görs i media överensstämmer med resultaten i vetenskapliga studier. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan evidensstyrkan på idrottsvetenskapliga studier som förekommer i svenska tidningar med rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns skillnader i rapporteringskvalitet mellan fyra svenska tidningar vars artiklar berörde idrottsvetenskaplig forskning. Metod: Datainsamlingen bestod av 40 tidningsartiklar i Metro, Dagens Nyheter (DN), Expressen samt Aftonbladet och motsvarande 40 vetenskapliga studier av idrottsvetenskaplig relevans. Resultat: Ett Spearman´s korrelationstest visade ett signifikant positivt samband med korrelationskoefficient ρ = 0,353 (p = 0,026) mellan evidensstyrkan på de vetenskapliga studierna och rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Ett Mann-Whitney U-test visade en signifikant skillnad (p=0,015) mellan DN och samtliga övriga tidningar i rapporteringskvalitet till fördel för DN. Slutsats: Resultaten antyder att rapporteringskvaliteten är i större utsträckning bristande när vetenskapliga studier av lägre evidensstyrka behandlas i media. Framförallt påståenden som görs i Metro, Expressen samt Aftonbladet torde granskas kritiskt när det gäller forskning och idrottsvetenskapliga studier.

Svensk politik påstås ha haft en utgångspunkt i vetenskap. Kunskapen om en politisk fråga ska i enlighet med påståendet ha lagt grunden för påföljande utförd politik. Det finns en oenighet till denna förutsättning hos uppfattningar om att svensk narkotikapolitik istället har förts på ideologiska grunder. Med exempel ur utredningsväsendet, en del av Sveriges politiska system, görs en analys av statliga policydokument som berör narkotikapolitik med avsikten att observera hur dessa två motsättande ställningar kommer fram i texterna. För att möjliggöra analysen utformas två idealtyper som studieobjekten observeras utifrån. Dessa bygger på hur vetenskap och ideologi ska förstås som koncept. Resultatet visar att resonemang från båda fälten förekommer i varierande grad bland dokumenten, där diskussionen som förs om narkotikan styrs av vilken idealtyp som blir mest framträdande. Dokumenten är inte heller alltid entydiga i vilken idealtyp de kan sägas tillhöra, vilket avspeglas främst i utredningen från 2008.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.

Despite the growing promise of pharmaceutical research, inferior experimentation or interpretation of data can inhibit breakthrough molecules from finding their way out of research institutions and reaching patients. This thesis provides evidence that better characterization of pre-clinical and clinical data can be accomplished using non-linear mixed effect modeling (NLMEM) and more effective experiments can be conducted using optimal design (OD).  To demonstrate applicability of NLMEM and OD in pre-clinical applications, in vitro ligand binding studies were examined. NLMEMs were used to evaluate precision and accuracy of ligand binding parameter estimation from different ligand binding experiments using sequential (NLR) and simultaneous non-linear regression (SNLR). SNLR provided superior resolution of parameter estimation in both precision and accuracy compared to NLR.  OD of these ligand binding experiments for one and two binding site systems including commonly encountered experimental errors was performed.  OD was employed using D- and ED-optimality.  OD demonstrated that reducing the number of samples, measurement times, and separate ligand concentrations provides robust parameter estimation and more efficient and cost effective experimentation. To demonstrate applicability of NLMEM and OD in clinical applications, a phase advanced sleep study formed the basis of this investigation. A mixed-effect Markov-chain model based on transition probabilities as multinomial logistic functions using polysomnography data in phase advanced subjects was developed and compared the sleep architecture between this population and insomniac patients. The NLMEM was sufficiently robust for describing the data characteristics in phase advanced subjects, and in contrast to aggregated clinical endpoints, which provide an overall assessment of sleep behavior over the night, described the dynamic behavior of the sleep process. OD of a dichotomous, non-homogeneous, Markov-chain phase advanced sleep NLMEM was performed using D-optimality by computing the Fisher Information Matrix for each Markov component.  The D-optimal designs improved the precision of parameter estimates leading to more efficient designs by optimizing the doses and the number of subjects in each dose group.  This thesis provides examples how studies in drug development can be optimized using NLMEM and OD. This provides a tool than can lower the cost and increase the overall efficiency of drug development. / <p>My name should be listed as "Charles Steven Ernest II" on cover.</p>

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning av ämnet musik i skolan; vilka aspekter på elevers lärande anses viktiga och hur går lärare tillväga i sin formativa och summativa bedömning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om musiklärares arbete med bedömning i musikämnet, genom att tydliggöra vad musiklärare anser är viktigt att ta hänsyn till i sitt arbete med bedömning, samt vilka svårigheter som enligt dem kan uppstå i deras dagliga arbete. Studiens empiri bygger på kvalitativ data, i form av intervjuer med musiklärare, verksamma i grund- och gymnasieskolan, samt också på kvantitativ data, i form av enkätsvar från musiklärare som arbetar med elever på högstadiet. Studien utgår från sociokulturell teori, med fokus på lärande i samspel människor emellan. Resultatet visar att musiklärare på olika skolor använder formativ bedömning kontinuerligt för att förstärka lärande och bejaka elevers lust att lära genom att stötta eleverna i deras utveckling och genom regelbunden feedback. Studiens informanter framhåller att bedömning bör genomsyras av lärares samsyn på vad elever bör erhålla för kunskaper i musikämnet, utifrån musikämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Arbetet med studien har väckt nya tankar om vikten av samsyn och likvärdighet i bedömningsarbetet, samt synen på vad musiklärare bör beakta i sitt arbete med såväl bedömning, som undervisning i musikämnet.

The aim of the study was to investigate how teachers conduct their teaching of the subject matter religion and science within Swedish religious studies in upper secondary school. The study was a qualitative interview study. Seven teachers were interviewed to examine how they work with the subject matter and what kind of materials they use to reach the aim, as it is written in the curriculum. How teachers handle their own neutrality within the subject matter was also of interest. The curriculum states that how religion and science relate to each other, and more specifically, different ways they can relate to each other, is to be included. Therefore, Barbours theory of how religion and science relate to each other was used to determinate which different relations teachers claim to include in their teaching. The results show that teachers work with the subject matter in various ways and include a variation of ways to relate religion and science. The teachers stated that most of their students had a view of religion and science being in conflict, due to this, teachers aimed at broadening their views and showing that other relations are possible. The results show that this aim is not achieved as the teachers fail to problematize the different ways of relating science and religion consistently. The teachers’ own views on how religion and science relate to each other influence the teaching and learning.