This thesis focuses on the opera text enlightened from four different perspectives: the translator, the librettist, the composer and finally the singer, based on the author’s thirty years of professsional practice, in the spirit of Donald A. Schön’s study from 1983: The Reflective Practitioner; How professionals think in action. The method is basically hermeneutic and the esthetics inspired by Umberto Eco’s Opera Aperta (”The Open Work”) from 1962. Questions from within the perspective of the translator are: In what ways does opera translation differ from other forms of translation, and how does an opera translator work? What is the history of “opera in the ver-nacular” compared to “opera in original language” and are singable translations needed whatsoever in the modern era of subtitling? The perspective of the librettist examines the opera form’s SWOT-analysis, the differences from other “storytelling” art forms, the task of making an adaption compared to choosing to create an original plot, the matter of taste and building the form from dramaturgical principles, the shaping of aria texts, the importance of tight collaboration and cutting, cutting, cutting (“a libretto cannot be short enough” Edgar Istel, 1922). The composer’s perspective contains practical and theoretical words of advice and examples from practice, together with a so ”think aloud”-study from within a composer’s thought process while working. The final chapter, from the singer’s perspective, focuses on whether modern vocal ideals and singing “in original language”, with subtitles, together with expanding performance halls, have made opera text harder to perceive, and rendered earlier established texting techniques forgotten or obsolete. The answers to all these questions are complex. This thesis concludes that the opera form is still expanding, but not necessarily in the direction of creating a new, contemporary canon. “There are about 600 opera houses in the world, all are ‘National Galleries’, none is the Tate Modern” (Per-Erik Öhrn, 2012), but there are also opportunities. Almost all successful new opera productions in recent years have their librettos written in English, a language traditionnally regarded as “weak” in the field of opera. Opera audiences worldwide are nowadays accustomed to hearing and understanding sung English words and comprehending a dramatic context when expressed in English, thanks to 100 years of Anglo-American dominance in popular music and about 50 years of dominance in television and films.

<p>I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.</p>

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

Författaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma.

The theme of my exam project, the practical work and the essay will be the phenomena of dreams. The dreams you have when you are asleep, the dreaming state of mind, places where your mind takes you, when you no longer decide what to think of. It is a fascination about what our mind creates itself. This essay brings up the theme out from seeing the dreams and the unconsciousness as a source of inspiration, both in personal development and from an artistic point of view. How has the world of dreams bin used as inspiration in the art?

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.

Det här arbetet handlar om konstnärlig frihet och censur, hur det drabbar människor på olika sätt i olika länder. Genom att lyfta personliga berättelser av censur med hjälp av intervju och grafisk design hoppas jag öka förståelse människor emellan men även lyfta vikten av demokrati och konstnärlig frihet. Iran och Sverige är två på många sätt skilda länder och samhällen, ett är öppet och demokratiskt och det andra slutet och strikt kontrollerat men i grund och botten enas vi i en universell strävan efter frihet och ett bättre liv. Vad är det för ämnen som censureras och väcker starka reaktioner, är det samma i Iran och Sverige? Det är en av de frågeställningar jag utforskar i detta arbete. Då jag själv för första gången stötte på censur väckte det en tanke i mig kring hur många som lever i det hela tiden, utan att kunna påverka och förändra. Jag har en önskan att lyfta de människornas berättelser och erfarenheter för att visa hur det kan vara när den friheten tas ifrån en. Jag har lärt mig mycket kring vad censur är och på vilka olika sätt det kan te sig. I Sverige sker inte censuren systematiskt av någon myndighet som förhandsgranskar konst och kultur men det betyder inte att vi är opåverkade av det. Genom självcensur på grund av hat och hot tystas konstnärers röster. Det finns en ekonomisk faktor som är stor och påverkar konstnärens sociala och ekonomiska situation. Vi kan inte heller acceptera att politiker lägger sig i det konstnärliga uttrycket, vi måste utnyttja vår demokratiska rättighet att protestera och demonstrera när konsten kidnappas i politiska syften. Genom enkäter, mindmaps, intervjuer, litteraturstudie och skisser utforskar jag hur jag kan uttrycka vikten av konstnärlig frihet och motverka censur med grafisk design. Med hjälp av illustration, färg, typografi och symboler gör jag en artefakt, ett fanzine, som är tänkt att väcka känslor kring hur det känns att leva och växa upp under censur och förtryck. Jag tror att mycket fördomar människor emellan grundar sig i okunskap och genom att ge den inblicken i ett annars slutet samhälle så som Iran ändå är hoppas jag kunna minska det. / This thesis delas with the topic of artistic freedom and censurship, how it affects people diffrently in different countrys and societies. By highlighting stories of censorship with the help of interviews and graphic design. I aim not only to increase awareness between people but also to highlight the importance of democracy and artistic freedom. Iran and Sweden are two, in many ways, different countrys and societies, one open and democratic and the other strictly controlled, however, deep down we are united in a universal pursuit of freedom and strive for a better life. What are the subjects that are censored and provoke strong reactions, is it the same in Iran and Sweden? This is one of the issues I explore in this thesis. When I myself first came across censorship, it made me think about how many people live surrounded by it all the time, whitout beeing able to influence or change it. I have a desire to lift those people’s stories and experiences to show what it is like when that freedom is taken away. I have learned a lot about what censorship is and in how many different ways it can manifest. In Sweden, censorship does not occur systematic and previewed by a government agency that controlles art and artists but that does not mean we are unaffected by it. Through self-censorship caused by threats, artist’s voices are silenced. There is an economic factor that plays a big role and affects the artists economic and social situation. Nor should we accept politicians interference in an artistic expression, we must exercise our democratic right to protest and make our voices heard when art is kidnapped for political purposes. Through surveys, mind maps, interviews, literature study and sketches, I explore how I can express the importance of artistic freedom and counteract censorship through graphic design. With the help of illustration, color, typography and symbols, I make an artifact, a fanzine, which is meant to express feelings about how it feels to live and grow up under censorship and oppression. I believe that a lot of prejudice between people is based on ignorance and by giving a glimpse of how life is like under the pressures of censorship and strict rules in Iran, I hope to decrease it.

No description available.

<p>In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.</p>

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.