Om att leta efter ett narrativt berättande i rummet. Om att hitta tillbaka till scenkonsten efter en flera års exkursion i radiomediet. Om att försöka berätta om något som egentligen ligger för nära. Om att sätta fingret på vad jag konkret har gjort under den senaste två åren, åt vilket håll jag börjat gå. En text som är ett dokumentärt berättande i sig. Om de som har haft oturen att inte födas till ett pass. Om migrationsverkets perversiet. En text som vill förändra. En text som i sin väv har tillit till sig själv. / radio in the room

<p>Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare.</p><p>Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn.</p><p>Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell. Detta för att få en utvidgad förståelse och tolkning för varumärkesbyggande inom kultursektorn i växelverkan med rådande teorier om varu-märken från företagsekonomin samt från varumärken och kultur.</p><p>Studien har resulterat i en modell över varumärkesbyggande inom kulturen, vilken betraktar varumärkes-processen i ett utvidgat perspektiv där både organisationens och omvärldens påverkan beaktas. Varumär-kesprocessen ses i modellen som en flervägskommunikation istället för en envägskommunikation.</p>

Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare. Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn. Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell. Detta för att få en utvidgad förståelse och tolkning för varumärkesbyggande inom kultursektorn i växelverkan med rådande teorier om varu-märken från företagsekonomin samt från varumärken och kultur. Studien har resulterat i en modell över varumärkesbyggande inom kulturen, vilken betraktar varumärkes-processen i ett utvidgat perspektiv där både organisationens och omvärldens påverkan beaktas. Varumär-kesprocessen ses i modellen som en flervägskommunikation istället för en envägskommunikation.

No description available.

The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick om hur bildlärare undervisar i konstnärliga processer, ett komplext fenomen som är en del av det centrala innehållet för bildämnet på gymnasiets estetiska program. Undersökningen består av fem semi-strukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare i bild från olika städer i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området analyseras fenomenet konstnärliga processer för att få en bredare uppfattning om dess innebörd. Samtidigt undersöks hur fenomenet tolkas i ett skolsammanhang, där läroplansteori och fenomenografi utgör undersökningens teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att bildlärare arbetar väldigt olika med de riktlinjer som finns i det centrala innehållet i kursplanen för bild.

Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet.Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet. Detta påverkar i sin tur elevernas kunskaper inom ämnet på ett sannolikt negativt sätt och minskar sanolikt deras möjligheter till fortsatta studier i konstämnet

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli. Lärarna arbetar på olika sätt för att barnens röster skall bli hörda. De anser att en viktig del för att göra klassrummet dialogiskt och demokratiskt är att låta undervisningen helt eller delvis utgå från barnens erfarenheter, frågor och kunskaper.I en konstnärlig installation gestaltade jag den kvalitativa undersökningens resultat. Informanterna bjöds sedan in att ta del av installationen samt av ett efterföljande meningsskapande samtal, en reception. Under receptionen framkom det att installationen skapade möjligheten att kommunicera utanför ramarna av verbalkommunikation. Receptionen gav också tillfälle för lärarna att konstruera nya tankar och resonemang samt ett tillfälle för lärarna att förstå varandra bättre.

Denna studie har som syfte att undersöka möjligheten att komponera musik som skapar lugn och därmed indirekt minskar stress och lindrar oro. Vidare är syftet att fördjupa kunskapen om musikens roll för den positiva patientupplevelsen och ge inblick i vilka individuella, kulturella och musikaliska preferenser som kan finnas hos olika individer som kan påverka musikupplevelsen. I studien ingår en genomförd kvalitativ intervjumetod med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en konstnärlig gestaltning i form av enmusikkomposition. Den konstnärliga gestaltningen har gjorts i form av ett musikstycke och intervjuerna har genomförts med 4 personer med olika sociala och kulturella bakgrunder. Kontakten med respondenterna i studien har upprättats genom personliga kontakter och vid intervjuerna har respondenter fått lyssna på det komponerade musikstycket och berättat om upplevelsen av den. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om stress och oro, musikpsykologi, musikteori och hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet och analysen visar att den konstnärliga gestaltningen har den önskade lugnande effekten hos mina respondenter.