Denna uppsats undersöker föreställningar kring skicklighet hos en grupp bildlärarstudentersom har deltagit i teckningsövningar. Det empiriska materialet består av mitt utformande avteckningsövningar utifrån olika teorier, och hur deltagarnas arbeten utfaller samt deras tankarom desamma. Workshoparna följdes upp av inspelade gruppsamtal om hur den specifikakonstnärliga praktik som utövades kan kopplas till föreställningar om skicklighet i allmänhet,men även i relation till ett eventuellt genomförande i en skolkontext. Syftet medundersökningen är att få en djupare insikt i de föreställningar som ligger bakom teckning sompraktik och närmare förstå vad som hämmar respektive verkar lustfyllt i den skapandeprocessen. Intervjumaterialet analyseras med hjälp av retorik som teori, för att synliggörastrategierna för kommunikation bakom föreställningarna om skicklighet. Tidigare forskningvisar att skolungdomar upplever att deras ansats att avbilda verkligheten sällan uppnår ettönskat resultat och skapar känslor av uppgivenhet. Det eftersträvansvärda är avbildning medhög grad av likhet gentemot verkligheten.Föreställningarna hos bildlärarstudenterna behandlar snarare skicklighet som kännedom omgrundläggande principer inom teckning som senare bör brytas emot för att uppnå ett merexpressivt uttryck. Ledorden för undersökningen har således varit att bryta konventioner, medmålet att hitta nya och berikande ingångar som främjar skaparlust inom området teckning.Uppsatsens gestaltande del återger deltagarnas teckningar i formen av screentryck placeradepå tyg som är anordnat på en ställning i trä. Genom att betrakta teckningar förställda avveckbildningen och den oregelbundna ytmässigheten hos tyg bryts åter igen en konventionoch annorlunda sätt att uppleva tvådimensionella bilder. Verket ställs ut på Konstfacksvårutställning i maj 2019.

Genom grafisk design har en visuell berättelse i tre delar skapats. Syftet med berättelsen är att påpeka hur verkliga konsekvenser av ”Fake News” är, öka medvetenhet och uppmana till diskussion om källkritik. / Through graphic design, a visual story in three parts has been created. The purpose of this story is to indicate how substantial the consequences of ”Fake News” are, raise awareness, and request you to be part of a discussion about source criticism.

<p>The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.</p>

”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360. För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi". I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan. Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet. Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.

<p>”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.</p><p>För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi".</p><p>I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.</p><p>Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.</p><p>Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.</p>

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnärlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrågorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillämpas av byggherrarna för konstnärlig gestaltning, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur. Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjälp av teorier om hur olika värden kan genereras utifrån kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.   Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen är gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pågående byggprojekt. Data har samlats in genom intervjuer, deltagande på seminarier samt sekundärdata såsom rapporter och styrdokument. Slutsats: Det finns en motsättning mellan hur kommunen och byggherrarna ser på konstnärlig gestaltning som leder till att initiativkraften är låg. Resultaten visar att byggherrarna inte använder någon specifik investeringskalkyl som ekonomiskt underlag för konstnärlig gestaltning. Byggherrarna låter istället den konstnärliga gestaltningen ingå i den totala budgetkalkylen för hela nybyggnationen. Byggherrarna anser själva att de inte har någon medveten strategi men i vår studie har tre gemensamma faktorer identifierats vilka är avgörande för om och hur företaget inkluderar konstnärlig gestaltning i sina byggprojekt: ekonomi, kundernas önskemål och kommunens krav. Resultaten visar slutligen att byggherrarna har bristande uppfattningar om kulturens olika värden och kommunen skulle bättre kunna utnyttja sina möjligheter att genom förväntningar och riktlinjer öka inslaget av konstnärlig gestaltning. / Purpose: This dissertation aims to explore artistic representation investments by property developers. The report aims to analyse how property developers formulate their strategies and how they invest in artistic representation. In addition the report investigates which elements affect their decision to work with artistic representation. These are the research questions that formed the basis for the investigation. Frame of reference: The study is done in the light of theories about how different values ​​can be generated based on cultural expressions along with theories about strategies, investment and decision making. Method: One municipality and three property developers with ongoing construction projects have been the object for this study. Data were collected through interviews and participation in seminars and through secondary data such as reports and policy documents. Conclusion: The study concludes that there is a disagreement between how municipalities and property developers view art. The results show that the property developers do not use capital budgeting as funding for artistic creation. A common finding for all the companies is that they include the artistic interpretation in the overall budget estimate. It was also discovered that the developers themselves believe that they do not have a conscious strategy. However, in the survey, three common factors were identified that are crucial for whether the property developers include artistic representation in their construction projects: financing, the clients requests and the demands of the municipalities. Finally, the results also suggest that property developers do not take into account other values ​​that art and culture can generate.

No description available.