Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur motivutveckling som teknik för improvisation kan påverka mitt melodiska spel samt vilka typer övningar som kan hjälpa mig improvisera med hjälp av motivutveckling. Bakgrunden till detta är bristen, enligt mig, på tillgängligt pedagogiskt material för att öva på detta inom improvisation i jazztraditionen. Kortfattat beskriver jag hur motivutveckling har tagit sig uttryck i historien och hur det ser ut i en modernare kontext. Under en månads tid har fem övningstillfällen dokumenterats med hjälp av loggbok samt inspelning av tillfällena i sin helhet. Inspelningarna lyssnades igenom kort därefter med kompletterande kommentarer i loggboken. Övningstillfällena utgick från övningslitteratur på motivutveckling samt egna övningar jag tagit fram mellan tillfällena. Resultatet presenteras med utdrag från loggböckerna och klingande exempel från valda improvisationer från varje övningstillfälle. Därefter analyserades resultatet från loggboken och det klingande materialet tillsammans för att analysera centrala teman. Lärdomar från undersökningen har blivit att jag förhåller mig mindre till harmoniken för att fokusera mer på melodik, frasering och att utveckla motiv på ett mer nyanserat vis än tidigare. Vidare har undersökningen bidragit till djupare kunskaper om mina personliga preferenser vad gäller improvisation.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.