Att dagdrömma är ett fenomen som ofta ansetts distraherande då det kan ses som orelaterat till en primär uppgift. Under senare år har dock dess fördelar och användningsområden börjat uppmärksammas mer. Syftet med denna studie var att undersöka konstnärligt kreativa människors upplevelser av dagdrömmande i relation till deras skapandeprocess. Intervjuer genomfördes med sex konstnärligt kreativa individer som uppfyllde särskilda krav för kreativitet. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en form av tematisk analys. Analysen resulterade i fem teman: Hjärnan får paus, Dagdrömmandets hinder, Sammanflätade ämnen, Idéers ursprung och Metakognition. Resultaten visade att deltagarna upplevde att det fanns flera typer av idéer och att dessa uppstod på olika sätt. Dagdrömmar upplevdes främst som något positivt och användbart för idéuppkomst under skapandeprocessen. Även i de fall då dagdrömmar inte genererade idéer sågs de positiva då de ändå ansågs kunna fylla vissa syften för dem. / To daydream is a phenomenon that often has been considered as distracting as it can be seen as unrelated to a primary task. However, during recent years it’s advantages and areas of use have begun to receive more attention. The aim of this study was to examine artistically creative people’s experiences of daydreaming in relation to their process of creating. Interviews were conducted with six artistically creative individuals who met specific criteria for creativity. The interview material was then analyzed by a form of thematic analysis. The analysis resulted in five themes: A break for the mind, Obstacles for daydreaming, Intertwined subjects, Origins of ideas and Metacognition. In summary the results showed that the participants experienced that there were several types of ideas and that they emerged in different ways. Daydreaming was mainly experienced as something positive and useful for idea generation during the process of creating. Even in cases where daydreams did not generate ideas, they were viewed positively as they were still considered to be able to fulfill purposes for the participants.

I det här arbetet utforskade och förfinade jag mitt musikaliska uttryck genom att granska två låtar från mitt kommande album under artistnamn Addeyee. Jag har ett djupt intresse för att förmedla känslor och budskap genom min musik och ville undersöka hur andra uppfattar och tolkar dessa aspekter.  Arbetets syfte var att förstärka och utveckla min unika musikaliska signatur samt få insikt i hur mottagaren reagerade på musiken känslomässigt och budskapsmässigt.Genom en kombination av intervjuer och en enkätundersökning arbetade jag för att förtydliga mitt uttryck samt kartlade jag hur lyssnaren uppfattade min musik.  Resultaten pekade på att lyssnarna har en god förmåga att tolka mina musikaliska intentioner när det gäller både känslor och budskap. De faktorer som anses mest betydelsefulla för tolkningen av musiken inkluderar texten, instrumenteringen och produktionen avmusiken. Genom mitt konstnärliga arbete samt tillhörande undersökning gav rapporten en djupare förståelse för hur musiken kommunicerar med lyssnarna och hur olika faktorer påverkar deras upplevelse och tolkning. Jag blev överraskad över hur pass viktig texten var för att förmedla känslor genom musik. Det gav mig nya insikter kring hur jag kan fortsätta förbättra mina låtar och göra dem ännu mer kraftfulla för lyssnarna.

Under de senaste åren har TikTok revolutionerat sociala medieplattformar och kommit att bli ett marknadsföringsverktyg för up-n-coming artister. Med syftet att öka kunskapen om hur artister påverkas av och förhåller sig till en ny era av musikmarknadsföring och om de är villiga att kompromissa sin konstnärliga integritet för framgång, undersöker studien hur up-n-coming artister navigerar och anpassar sig efter TikToks ramverk för att nå ut med sin musik. Studiens forskningsfrågor tar avstamp i artisternas upplevelser och strategier på TikTok, samt vilka värden och ideal de förhandlar genom sin närvaro på plattformen och hur artisterna påverkas av dem. Det empiriska materialet inhämtades genom åtta djupgående intervjuer med up-n-coming artister. Det analyserades utifrån tematisk analys som vägleddes av det teoretiska ramverket med avstamp i kritisk teori, emotional capitalism och affordance. Resultatet visar att en opolerad estetik och innehåll som både resonerar med målgruppen och fångar deras uppmärksamhet tidigt är avgörande faktorer som strategierna utgår från. De värden och ideal som artisterna förhandlar är komplexa och formas av publikens förväntningar, både vad gäller plattformens klimat, relationen mellan publik och artist och innehållsmässiga ramar. Påverkan på artisterna är mångfacetterad och utmynnar i varierande förhållningssätt som formar deras engagemang, kreativitet och konstnärskap. Avslutningsvis diskuteras studiens implikationer inom fältet och förslag på vidare forskning.

Projektet bygger på åtta veckors fältarbete på en oberoende teater i Peking våren 2017,baserat på antropologisk och konstnärlig metod. Det är ett försök att utveckla begreppet konstnärlig etnografi, samt tillämpa det praktiskt. I detta är konsten inte huvudsakligen en produkt eller en presentationsform, utan ett sätt att tänka, att förhålla sig till världen. Materialet består av fältanteckningar, video, foto, rörelsematerial, personliga berättelser, minnen av dofter, ljud och smaker och någonting så vagt som stämning – stadens tempo, känslan i en repsituation… Hur kan scenen förmedla en plats och dess människor? Kan jag levandegöra mina upplevelser så att de blir angelägna för någon annan än mig själv? Det praktiska arbetet utgör ett försök att besvara dessa frågor. Vilka bilder har vi, och vad ser vi när vi speglar oss i varandra? Vad betyder det att våra världar redan är sammanflätade? Spegeln som bild och lek, träder fram både som tema och metod. Begrepp som exotism, representation och mötet med den andre diskuteras, liksom växlingen mellan identifikation och främmandegörande (”othering”) som en grund för förståelse. Hur påverkas människors liv av Kinas snabba samhällsförändringar, balansgången mellan socialism och kapitalism? Och vilken roll har scenkonsten i detta? Här diskuteras frågor om yttrandefrihet, liksom relationen mellan politik och spelstil, så kallad ”fejk realism”. Frågorna knyts samman genom en diskussion om autenticitet, följd av en betraktelse om utanförskap, för att slutligen återvända till det personliga mötet, till en berättelse om kontaktsökande – om vänskap. / This project is based on eight weeks of fieldwork at an independent theatre in Beijing in the spring of 2017, based on anthropological and artistic methods. It is an attempt to develop the concept artistic ethnography, and apply it practically. In this, art is seen not mainly as a product or a form of presentation, but as a way of thinking, of relating to the world. The material consists of field notes, video, pictures, movement material, personal stories, the memories of smells, sounds and tastes and of something as vague as atmosphere – the pace of the city, the feeling of a rehearsal situation... How can the stage render a place and its people? Can I bring my experiences to life, making them relevant for anybody else? The practical artistic work with an exposition is an attempt to answer these questions. What images do we have, and what do we see when we mirror each other? What does it mean that our worlds are already intertwined? The mirror as image and play appear both as a theme and a method. Concepts like exoticism, representation and the encounter with the other are discussed, as well as the movement between identification and othering, contributing to understanding. How are people’s lives affected by China’s rapid social changes, balancing between socialism and capitalism? What role do the performing arts have in this? Questions about freedom of expression are discussed, along with the relation between politics and styles of acting, the so called “fake realism”. The research questions are tied together in a discussion of authenticity, to finally return to the personal encounter and a story of seeking contact, of friendship. / <p>Sinnlig - the movie finns länkad dels i dokumentet och dels som egen fil</p> / Movit –Direction and Dramaturgy of movement based Performing Arts

Syftet med denna avhandling är att visa på den komplexitet som skådespelarens arbete med teater för barn och unga innebär. Avhandlingstexten utgår från en kritisk granskning av min egen professionella erfarenhet av att spela teater för barn och unga. Den grundläggande forskningsfrågan är: Vilka är de utmaningar vi som spelar teater för barn och unga ställs inför och hur förhåller vi oss till dem? Genom att lägga tonvikten vid uppsökande teater för skola och förskola blir utmaningarna extra tydliga. Dels måste skådespelaren förhålla sig till yttre omständigheter i en miljö som inte är tänkt för teater och en stark exponering av skådespelaren som privatperson. Dels måste skådespelaren hitta ett sätt att fungera i relation till publiken, där åskådarna består av en ålderspecifik och stundtals ovan teaterpublik som känner varandra i egenskap av klass- och skolkamrater och som oftast inte själva valt att se den föreställning som spelas för dem. Samtidigt skall skådespelaren relatera till den pedagogiska koppling som ofta förmodas finnas där. Avhandlingen består av egna berättelser, intervjuer med skådespelande kolleger och en teoretisk genomlysning av materialet. Den teoretiska grunden är fenomenologisk och hermeneutisk med ett sätt att betrakta teorin som en grundhållning i arbetsprocessen snarare än en referensbank som de berättade erfarenheterna skall mätas emot. Det dialogiska tilltalet genomsyrar skådespelarens arbete med teater för barn och unga. Både i det att jag som konstnär kommunicerar med min publik genom mina verk, men också i ett rent praktiskt perspektiv i det att jag i stunden, innan, under och efter föreställningen, måste vara öppen för att jag kommer att hamna i dialog med publiken. För att möta dessa utmaningar på ett kreativt sätt krävs det att jag som skådespelare har ett uppriktigt intresse för den publik jag möter, samt en stark tillit till teatern som konstnärligt medium. Utöver det måste jag också medvetandegöra mig själv om min egen hållning till det uppdrag jag har. I det som jag valt att kalla en insikt om min position, ingår en medvetenhet om var jag är, varför jag är där jag är, för vems skull jag är där samt vem jag är i publikens ögon. Strävan är att genom en realistisk förståelse för de villkor jag arbetar under, skapa ökade förutsättningar för lyckade möten med min unga publik. / Summary This dissertation is about children’s theatre from the perspective of the professional actor. The main question is: Which are the challenges we actors face when performing for children and young people, and how do we relate to them? The research is based on a long personal experience of acting in theatre aimed at children from the age of three to eighteen years old. In addition to this I have also interviewed actors with similar and different experiences of the same specific age groups, in order to get a better understanding of my field of research. My main goal is to show the complexity of this specific field of acting. The text is essayistic in that it is using experiences as means for reflection. Here I reflect on and over specific events from my practice. These reflections are then set against the interviews and texts from different philosophical and theoretical perspectives, mainly phenomenological and hermeneutic. In the presentation of the challenges I have chosen to focus on the theatre performed in the schools and classrooms. They are divided in three categories; External circumstances, Relation to audience and Other challenges. / <p>Stockholms dramatiska högskola</p>

Sammanfattning  Efter att ha skrivit biografin om Mohamad Abdelkarim och analyserat hans olika stilar genom att skriva noter till melodierna så har jag förstått ännu mer varför Mohamad anses vara en av dem som genom historien haft bäst teknik och känsla för sitt instrument, Bizq. Han behärskade instrumentet och var väldigt självsäker i sin musik. Han hade rest runt, bekantat sig med många olika kulturer och tagit influsenser av respektive kultur, vilket gör honom till en unikt mångsidig instrumentalist och komponist. Jag har lärt mig mycket teknik om instrumentet genom att försöka spela låtarna som Mohamad gjorde. / Biografi Ali shaker  Ali Ali känd som Ali Shaker, föddes år 1985 i staden Hassake i den syriska delen av Kurdistan. Ali växte upp i en musikalisk familj- hans pappa sjöng kurdisk folkmusik på fritiden och hans storebror spelade saz och buzuq. Själv började Ali spela darbukka, arabisk trumma, samtidigt som han började skolan. När Ali skulle börja andra klass, dvs. när han var 8 år gammal började han spela trummor på bröllop och mindre fester för att kunna försörja sin familj. Det hände ofta att Ali blödde i händerna då han var tvungen att spela i flera timmar- det var ju hans jobb.  När Ali var 13 år gammal började han spela saz då det var lättare instrument att spela i flera timmar i sträck, det var därför han började spela saz på bröllop. Dessutom är instrumentet en viktig del av den kurdiska vardagen- det finns nästan i varje kurdiskt hem i Syrien. Vid 17 års ålder började ryktet om en duktig sazspelare sprida sig i Hassake-regionen. 19 år gammal kallas Ali in för att göra lumpen i huvudstaden Damaskus. Ali hade tur som blev placerad just där, då alla kända studior var där. Ali började visa framfötterna och snart var han känd bland de flesta verksamma musiker i landet. Efter lumpen började Ali även verka utomlands. I bl.a. Beirut och Dubai, som är navet för arabisk popmusik har Ali medverkat i en otalig mängd låtar och skivor, tillhörande många av arabvärldens största stjärnor. En dröm kvarstod dock- att studera musik på en hög akademisk nivå, en dröm som inte var möjlig tidigare efetrsom Ali var tvungen att jobba hela tiden och hjälpa sin familj. I början på år 2012 flyttade Ali till Sverige, efter att ha gift sig med den kända kurdiska sångerskan Narin Feqe. Han började snabbt att ta de steg som krävdes för att förverkliga sin dröm och studera musik, och det gick snabbt. År 2013 började Ali studera folkmusik från andra kulturer på Kungliga Musikhögskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. / The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.

CHAIR BOX - Sittandet som aktivitet är ett projekt med utgångspunkt i stolen som objekt. Stolsittandets aktivitet undersöks där jämställda och demokratiska metoder framhävs. Studien sammanför design- och konstnärliga metoder där laborerande kunskaps-skapande metoder utforskas för att synliggöra interaktion. Stol-labb, en workshop med inbjudna medforskare fungerar som grund till projektets riktning och frågeställning; Vad kan vi i laborativa, kollektiva processer synliggöra genom att undersöka stolen? Den didaktiska ingången till projektet är sittandet som socialiserande. Studien kan fungera som hjälpmedel för att få syn på kommunikationssituationer i klassrummet, ämnet Bild kan i de gestaltande arbetsmetoderna framhävas som ämnesexempel. De roller som vi skapar och görs till kan synliggöras genom att undersöka materia omkring oss, våra förhållanden till materian, erfarenheter och beteenden efter objekt. Vem blir subjektet med stolen som form och sittandet som aktivitet? Hur kommunicerar vi beroende på hur vi sitter placerade? Hur får olika placeringar oss att känna, att bli? Sittandet som aktivitet gestaltades på Konstfacks vårutställning 2017. Installation med boxar i trä bjöd in besökarna till att delta genom att sitta, samtala, placera om och bygga upp fler boxar på platsen. Boxarna visar på sittandet som en aktivitet och refererar till begreppet Blackboxing, inom vilket stol kan ses som en osynlig aktör i interaktionsprocesser.

Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen) 20 hp, för kursen Kreativt skrivande III 27S10E, HT18-VT19. Utdrag ur min roman med arbetstiteln Jag är inte du. Texten består både av urklipp från olika kapitel, samt slutscenen för hela romanen.

This is a personal project about a fed-up woman who sits down on the chair by the pottery wheel simply because she craves it. It is about conducting a non-result oriented design process. A process where the making, the closeness between the mind and hand, is both the research and mediation. It is a project that acknowledges the potential care has in relation to design, while it's dealing with the controversial aspects of a woman caring for herself. The project is a snap, a feminist snap, represented and materialized through the objects of clay. Where a collapsed bowl, a blob, becomes a materialized revolt against everything women are being told to endure. It is a project that brings design and poetry together. Aiming to explore how objects can gain agency and be in dialogue with society. How objects can materialize both the resistance against, and the result of, the patriarchal structure.