No description available.

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren <em>dance</em> musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av <em>dance </em>och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.</p>

I projektet ville jag undersöka vilka personliga berättelser som finns hos musikerna vid KMH. Det vi pratar om när vi pratar om musiker är ofta utbildning, teknik och musikaliska förebilder. Men jag tror inte att det är vad musikerna själva vill kommunicera med sin musik. Under min kandidatutbildning på KMH upplevde jag att fokuset på hantverkskunnande överskuggade reflektion kring konstnärlig identitet. Jag ville i detta projekt resonera kring vad som skulle kunna hända om man reflekterade kring de båda lika mycket. Förutom att presentera en scen för de personliga berättelserna ville jag också undersöka andra tillvägagångssätt än de traditionella för både kompositionoch instudering av musik. Kompositionsprocessen har till stor del handlat om semantik som metod för komposition. / When talking about musicians we usually talk about education, technique and musical role models. But I don’t believe that that is what the musicians themselves want to communicate with their music. In this project I wanted to investigate the personal stories of the musicians at KMH. During my education at KMH I've experienced that the reflection about artistic identity was overshadowed by the focus on craftmanship. I wanted to discuss what might happen if one gave the two the same attention. Apart from presenting a scene for the personal stories I also wanted to investigate alternative ways for composing and studying music. An extensive part of the composition process has been about semantics as a method for composition.

Music videos have under the last 50 years become entertainment in our society. Some are created to reflect feelings while others are a kind of showcase for the artist. There are also those based off of the lyrics and thus creates a short film or an illustration of the lyrics. Through the use of technologies such as visual effects is it possible to bring the impossible worlds and stories alive.Videos with these effects are the kind of videos I've been analyzing in this essay with the purposeto explore how much the visual effects affect the narration. To achieve this I have chosen to make a semiotic study focused on analysis and interpretations of five chosen music videos created during orafter the year 2000. CGI, slow-motion and metaphors are techniques I've been looking at and they have proved to contribute to how the story of the video is told and how it's understood. The interplay between image and text is another thing I've been studying and in the chosen videos it's been varying between interpretations and literal translation to the other. / Musikvideor har under de senaste 50 åren varit en form av underhållning för vårt samhälle. Somliga formas för att spegla känslor medan andra visar upp artisten. Det finns de som baserar sig på låttexten för att skapa en kortare film eller gestalta låttextens innehåll. Med hjälp av tekniker som visuella effekter kan dessa drömlika och omöjliga världar och historier komma till liv. Det är videor med sådana effekter jag valt att analysera i denna uppsats med syftet att ta reda påhur stor roll de visuella effekterna spelar i berättandet. För att komma fram till detta har jag gjort en semiotisk studie fokuserad på analys och tolkningar av fem valda videor skapade under eller efter 2000-talet. CGI, slow-motion och metaforer är tekniker jag kollat på och det har visat sig att de alla bidrar till hur berättandet utspelas och uppfattas. Sambandet mellan bild och text i de valda videorna har pendlat mellan tolkning till bokstavligt översatt till varandra.

I det här arbetet utforskade och förfinade jag mitt musikaliska uttryck genom att granska två låtar från mitt kommande album under artistnamn Addeyee. Jag har ett djupt intresse för att förmedla känslor och budskap genom min musik och ville undersöka hur andra uppfattar och tolkar dessa aspekter.  Arbetets syfte var att förstärka och utveckla min unika musikaliska signatur samt få insikt i hur mottagaren reagerade på musiken känslomässigt och budskapsmässigt.Genom en kombination av intervjuer och en enkätundersökning arbetade jag för att förtydliga mitt uttryck samt kartlade jag hur lyssnaren uppfattade min musik.  Resultaten pekade på att lyssnarna har en god förmåga att tolka mina musikaliska intentioner när det gäller både känslor och budskap. De faktorer som anses mest betydelsefulla för tolkningen av musiken inkluderar texten, instrumenteringen och produktionen avmusiken. Genom mitt konstnärliga arbete samt tillhörande undersökning gav rapporten en djupare förståelse för hur musiken kommunicerar med lyssnarna och hur olika faktorer påverkar deras upplevelse och tolkning. Jag blev överraskad över hur pass viktig texten var för att förmedla känslor genom musik. Det gav mig nya insikter kring hur jag kan fortsätta förbättra mina låtar och göra dem ännu mer kraftfulla för lyssnarna.

Uppsatsen belyser delar av komplexiteten i Bob Dylans författarskap via en analys av det medvetna bruket av intertextualitet i sex låtar från tre olika album, alla från mitten av 1960-talet. Det klarläggs att Dylan inte kan förenklas till endast alluderingar till Shakespeare, utan att författarskapet innehåller en hög grad av komplexitet. Syftet är alltså att visa på låtskrivarens medvetna influenser, alluderingar, citat, omskrivningar och satir och hur det påvisar tesen. Analysexemplen, som de framstår via det litteraturvetenskapliga verktyget, påvisar olika kopplingar. Även om författaren är komplex från första texten utvecklas poeten från att referera till folktraditionen till att alludera till författare som Edgar Allen Poe, William Blake, Dylan Thomas och Allen Ginsberg i de senare exemplen. / This essay highlights parts of the complexity in Bob Dylan’s authorship via an analysis of the conscious usage of intertextuality in six songs from three different albums, all from the middle of the 1960’s. It is elucidated that Dylan’s lyrics cannot be simplified as only allusions to Shakespeare and it is shown that the lyrics contains a high level of complexity. The purpose is to display the author’s conscious use of references such as allusions, quotes, euphemisms and satire and show how those supports my thesis. The texts, as they are perceived through intertextuality, shows different connections. Even though the author is complex from the first example to the last, it is shown in this essay that he progresses from referring to the old folk music tradition to alluding to authors such as Edgar Allen Poe, William Blake, Dylan Thomas and Allen Ginsberg in the later examples.

This is an essay about love and gender representation in Håkan Hellström’s and Veronica Maggio’s lyrics. The purpose of this essay is to investigate how lyrics of indie-pop music represent gender, sexuality and love. The lyrics used is from love songs performed by Håkan Hellström and Veronica Maggio. The method for examining the lyrics of the love songs is discourse- theory and analysis. I analyzed the results using theories about performativity, heteronormativity and masculine hegemonyic masculinity. I found patterns which indicate that love songs in indie-pop music often represents an ideal relationship to be heteronomy, meaning a heterosexual and monogamous relationship between a man and a woman. Although, there were differences between how a masculinity was built; Hellström’s discourse built a masculinity that was fragile and vulnerable, but still loving and showing a lot of emotions. Maggios discourse built a masculinity that were more or less mirroring the society’s view of how a “man” is supposed to be. Also, the view of femininity differed from the two artists: Hellström’s discourse built a femininity of strong and controlling women, and Maggio’s built a more fragile and normative discourse about femininity. Another theme that was discovered was of all the disappointment that was found in love. Indie-pop’s love is always built around disappointment in the relationship – that you will always be disappointed either by yourself or by your partner.