Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnärlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrågorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillämpas av byggherrarna för konstnärlig gestaltning, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur. Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjälp av teorier om hur olika värden kan genereras utifrån kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.   Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen är gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pågående byggprojekt. Data har samlats in genom intervjuer, deltagande på seminarier samt sekundärdata såsom rapporter och styrdokument. Slutsats: Det finns en motsättning mellan hur kommunen och byggherrarna ser på konstnärlig gestaltning som leder till att initiativkraften är låg. Resultaten visar att byggherrarna inte använder någon specifik investeringskalkyl som ekonomiskt underlag för konstnärlig gestaltning. Byggherrarna låter istället den konstnärliga gestaltningen ingå i den totala budgetkalkylen för hela nybyggnationen. Byggherrarna anser själva att de inte har någon medveten strategi men i vår studie har tre gemensamma faktorer identifierats vilka är avgörande för om och hur företaget inkluderar konstnärlig gestaltning i sina byggprojekt: ekonomi, kundernas önskemål och kommunens krav. Resultaten visar slutligen att byggherrarna har bristande uppfattningar om kulturens olika värden och kommunen skulle bättre kunna utnyttja sina möjligheter att genom förväntningar och riktlinjer öka inslaget av konstnärlig gestaltning. / Purpose: This dissertation aims to explore artistic representation investments by property developers. The report aims to analyse how property developers formulate their strategies and how they invest in artistic representation. In addition the report investigates which elements affect their decision to work with artistic representation. These are the research questions that formed the basis for the investigation. Frame of reference: The study is done in the light of theories about how different values ​​can be generated based on cultural expressions along with theories about strategies, investment and decision making. Method: One municipality and three property developers with ongoing construction projects have been the object for this study. Data were collected through interviews and participation in seminars and through secondary data such as reports and policy documents. Conclusion: The study concludes that there is a disagreement between how municipalities and property developers view art. The results show that the property developers do not use capital budgeting as funding for artistic creation. A common finding for all the companies is that they include the artistic interpretation in the overall budget estimate. It was also discovered that the developers themselves believe that they do not have a conscious strategy. However, in the survey, three common factors were identified that are crucial for whether the property developers include artistic representation in their construction projects: financing, the clients requests and the demands of the municipalities. Finally, the results also suggest that property developers do not take into account other values ​​that art and culture can generate.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they  were  more  or  less  profitable.  To  accomplish  this,  data  was  collected  from  the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with  company  representatives  and  experts  to  further  broadened  the  analytical  basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The  analysis  revealed  some  trends  among  companies  regarding  their  operational  and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With  the  exception  of  the  specialization  strategy, the  most  obvious  change in  strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet  med  denna  uppsats  är  att  kartlägga  de  noterade  Fastighetsbolagen  och  deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om  de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med    intervjuer    där    bolagsrepresentanter    och    sakkunniga    ytterligare    breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus  på  transaktioner.  Finansiellt  har  bolagen  minskat  riskerna genom  att  sträva  efter längre   kapital ‐   och   räntebindning.   Man   har   också   i   större   grad   sökt   alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they were more or less profitable. To accomplish this, data was collected from the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with company representatives and experts to further broadened the analytical basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The analysis revealed some trends among companies regarding their operational and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With the exception of the specialization strategy, the most obvious change in strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet med denna uppsats är att kartlägga de noterade Fastighetsbolagen och deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med intervjuer där bolagsrepresentanter och sakkunniga ytterligare breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus på transaktioner. Finansiellt har bolagen minskat riskerna genom att sträva efter längre kapital ‐ och räntebindning. Man har också i större grad sökt alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

Fastighetssektorn har traditionellt betraktats som en stabil och långsiktig investering. Trots detta har sektorn vid upprepande tillfällen påverkats av ekonomiska kriser, vilket har belysts under flera historiska perioder. Denna studie undersöker de finansiella strategier som sex stycken svenska börsnoterade fastighetsbolag har implementerat för att hantera ekonomiska svängningar orsakade av ränteförändringar, Covid-19-pandemin och Ukraina-kriget under perioden 2018-2023. Syftet är att ta reda på vilka finansiella strategier som tagits fram samt hur bolagens nyckeltal har påverkat deras aktiekurs. Studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultaten visar att majoriteten av fastighetsbolagen har anpassat sina strategier beroende på rådande marknadsförhållanden. Under pandemin utnyttjade de lägre räntor för att expandera sina fastighetsportföljer genom förmånliga lånevillkor. När räntorna senare steg på grund av inflation och ökade osäkerheter från kriget i Ukraina, skiftade bolagen sitt fokus mot att säkra stabila hyresintäkter och refinansiera sina lån. Fastighetsbolagens kapitalstrukturer har ändrats under åren, från att ha finansierat sig från både banker och kapitalmarknad har man istället gått över till mer traditionell bankfinansiering. Beroende på hur hög bolagens belåningsgrad har varit har förvärv och avyttringar påverkats. Vidare framkom det att bolagens nyckeltal har haft en påverkan på deras aktiekurs. / The real estate sector has traditionally been considered a stable and long-term investment. Despite this, the sector has repeatedly been affected by economic crises, which have been highlighted during several historical periods. This study investigates the financial strategies six Swedish-listed real estate companies implemented to manage economic fluctuations caused by interest rate changes, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine from 2018- 2023. The purpose is to find out which financial strategies have been developed and how the companies' key figures have affected their stock price. The study employs both quantitative and qualitative methods. The results indicate that the majority of real estate companies have adjusted their strategies based on current market conditions. During the pandemic, they took advantage of lower interest rates to expand their property portfolios through favourable loan terms. When interest rates later rose due to inflation and increased uncertainties from the war in Ukraine, the companies shifted their focus towards securing stable rental income and refinancing their loans. The capital structures of real estate companies have changed over the years; they have shifted from financing through both banks and capital markets to relying more on traditional bank financing. Depending on the companies' leverage ratios, acquisitions and divestments have been impacted. Furthermore, it was found that the companies' key figures have had an impact on their stock prices.