Det här arbetet handlar om konstnärlig frihet och censur, hur det drabbar människor på olika sätt i olika länder. Genom att lyfta personliga berättelser av censur med hjälp av intervju och grafisk design hoppas jag öka förståelse människor emellan men även lyfta vikten av demokrati och konstnärlig frihet. Iran och Sverige är två på många sätt skilda länder och samhällen, ett är öppet och demokratiskt och det andra slutet och strikt kontrollerat men i grund och botten enas vi i en universell strävan efter frihet och ett bättre liv. Vad är det för ämnen som censureras och väcker starka reaktioner, är det samma i Iran och Sverige? Det är en av de frågeställningar jag utforskar i detta arbete. Då jag själv för första gången stötte på censur väckte det en tanke i mig kring hur många som lever i det hela tiden, utan att kunna påverka och förändra. Jag har en önskan att lyfta de människornas berättelser och erfarenheter för att visa hur det kan vara när den friheten tas ifrån en. Jag har lärt mig mycket kring vad censur är och på vilka olika sätt det kan te sig. I Sverige sker inte censuren systematiskt av någon myndighet som förhandsgranskar konst och kultur men det betyder inte att vi är opåverkade av det. Genom självcensur på grund av hat och hot tystas konstnärers röster. Det finns en ekonomisk faktor som är stor och påverkar konstnärens sociala och ekonomiska situation. Vi kan inte heller acceptera att politiker lägger sig i det konstnärliga uttrycket, vi måste utnyttja vår demokratiska rättighet att protestera och demonstrera när konsten kidnappas i politiska syften. Genom enkäter, mindmaps, intervjuer, litteraturstudie och skisser utforskar jag hur jag kan uttrycka vikten av konstnärlig frihet och motverka censur med grafisk design. Med hjälp av illustration, färg, typografi och symboler gör jag en artefakt, ett fanzine, som är tänkt att väcka känslor kring hur det känns att leva och växa upp under censur och förtryck. Jag tror att mycket fördomar människor emellan grundar sig i okunskap och genom att ge den inblicken i ett annars slutet samhälle så som Iran ändå är hoppas jag kunna minska det. / This thesis delas with the topic of artistic freedom and censurship, how it affects people diffrently in different countrys and societies. By highlighting stories of censorship with the help of interviews and graphic design. I aim not only to increase awareness between people but also to highlight the importance of democracy and artistic freedom. Iran and Sweden are two, in many ways, different countrys and societies, one open and democratic and the other strictly controlled, however, deep down we are united in a universal pursuit of freedom and strive for a better life. What are the subjects that are censored and provoke strong reactions, is it the same in Iran and Sweden? This is one of the issues I explore in this thesis. When I myself first came across censorship, it made me think about how many people live surrounded by it all the time, whitout beeing able to influence or change it. I have a desire to lift those people’s stories and experiences to show what it is like when that freedom is taken away. I have learned a lot about what censorship is and in how many different ways it can manifest. In Sweden, censorship does not occur systematic and previewed by a government agency that controlles art and artists but that does not mean we are unaffected by it. Through self-censorship caused by threats, artist’s voices are silenced. There is an economic factor that plays a big role and affects the artists economic and social situation. Nor should we accept politicians interference in an artistic expression, we must exercise our democratic right to protest and make our voices heard when art is kidnapped for political purposes. Through surveys, mind maps, interviews, literature study and sketches, I explore how I can express the importance of artistic freedom and counteract censorship through graphic design. With the help of illustration, color, typography and symbols, I make an artifact, a fanzine, which is meant to express feelings about how it feels to live and grow up under censorship and oppression. I believe that a lot of prejudice between people is based on ignorance and by giving a glimpse of how life is like under the pressures of censorship and strict rules in Iran, I hope to decrease it.

<p>In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.</p>

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

No description available.

”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360. För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi". I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan. Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet. Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.

<p>”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.</p><p>För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi".</p><p>I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.</p><p>Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.</p><p>Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.</p>

Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans. / <p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet  thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale  </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p>                          Viktoria Lindström – altflöjt</p><p>                          Mikael Onelius - tenor</p>

No description available.

Idéer om styrning och organisation har de senaste decennierna blivit allt mer framträdande i den offentliga förvaltningen där ett ideal om en mer företagslik organisation har vuxit fram. I relation till pågående diskussioner om den politiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten presenteras i denna uppsats en studie av managementidéernas genomslag inom kulturområdet och dess påverkan på den professionella autonomin inom offentlig kulturverksamhet. I studien undersöks Stiftelsen Dansens Hus organisation och verksamhet utifrån intervjuer och skriftligt material. Av studiens resultat framgår hur managementidéer är tydligt närvarande inom organisationen. Det handlar till exempel om ett aktivt varumärkesarbete, en tydlig marknadsinriktning och införandet av en ny verksamhetsstyrning. Organisationen befinner sig i ständig förändring där verksamheten ska utvecklas och effektiviseras, i vissa fall med den konstnärliga friheten som argument. Managementidéerna har till viss del motarbetats av medarbetare inom organisationen, men idéerna har också fått inflytande på ett sätt som direkt påverkar eller riskerar att påverka den professionella autonomin. Ekonomiska värden har exempelvis fått en framskjuten plats i kärnan av Dansens Hus konstnärliga verksamhet, vid urvalet av gästspel.

This case study examines the role of music and music-making for the youth in Brikama, the Gambia in terms of freedom of expression, sustainable development and social change. The study is situated within a project where young musicians with different backgrounds wrote and recorded their own songs during workshops with established musicians. The data was collected via interviews with the participants and instructors, observations and song analysis. The study uses Small’s (1998) theory of musicking to analyze the meaning of the musical events in the social context. Furthermore, it uses theories on the relationship between music and sustainability to analyze the role of music for the youth on an individual-, group- and societal level, but also on an organizational level. The study finds that on all four levels music and music-making holds many of the characteristics required for sustainable development and that it can foster resilience through creativity. However, it also shows that this requires the creation of inclusive spaces with an awareness of the cultural narrative and forces (such as limiting traditional values and gender issues) that might limit the capabilities of individuals, and the society, to reap these benefits. The study also shows how music, with its artistic characteristics, can offer pockets of freedom of expression to a certain but limited extent. Finally, the study shows how music can and should be incorporated more extensively by organizations working for sustainable development and social change, both as a tool to achieve other sustainability agendas, but also for the inherent characteristics of resilience and creativity that is found in music-making itself. / Denna fallstudie undersöker musik och musikskapandets roll för ungdomar i Brikama, Gambia, och dess relation till yttrandefrihet, hållbar utveckling och social förändring. Studien är genomförd inom ramen för ett projekt där unga musiker med olika bakgrund komponerade och spelade in sina egna låtar under workshops tillsammans med etablerade musiker. Materialet samlades in genom intervjuer med deltagarna och instruktörer, observationer och textanalys av låtarna. Studien använder sig av Smalls (1998) koncept musicking för att analysera den musikaliska situationens mening i sin sociala kontext. Dessutom används teorier om relationen mellan musik och hållbarhet för att analysera musikens roll för ungdomarna på en individuell-, grupp- och samhällsnivå, men även på en organisationsnivå. Studien visar på alla fyra nivåer att musik och musikskapande innehar många av de karaktärsdrag som krävs för hållbar utveckling och att det kan främja resiliens genom kreativitet. Dock visar studien att inkluderande sammanhang behöver skapas med medvetenhet om den kulturella kontexten. Detta för att kunna navigera de krafter (såsom negativa traditionella värderingar kring genus) som kan begränsa individers deltagande och i slutändan samhällets möjlighet att ta del av fördelarna. Studien visar också hur musik, med sina konstärliga karaktärsdrag, kan erbjuda ett visst utrymme för yttrandefrihet. Slutligen visar studien hur musik kan och bör inkorporeras till större grad av organisationer som arbetar för hållbar utveckling och social förändring, både som ett verktyg för att uppnå hållbarhetsagendor, men även för de inneboende karaktärsdragen resiliens och kreativitet som finns att hitta i själva musikskapandet.