I denna studie undersöker vi fyra lärares upplevelser av fortbildningarna Matematiklyftet och Räkna med Västerås samt om dessa har påverkat lärares planering och undervisning inom ämnet matematik. Vi undersöker om lärarna upplever att de får användbara verktyg samt stöd av fortbildningarna. Denna studie genomförs via kvalitativa intervjuer där fyra lärare beskriver deras upplevelser genom att svara på våra konkreta frågeställningar.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie har en fenomenografisk ansats där vi avser att beskriva hur lärare och speciallärare uppfattar de centrala begreppen i Läsa, skriva, räkna garantin samt deras uppfattningar kring hur implementeringen genomförts. Samarbetet mellan lärare och speciallärare vid särskild bedömning av resultaten av de nationella proven i svenska i årskurs 3 har studerats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra speciallärare på fyra skolor. För att förstå skolornas arbete med implementering tar studien stöd i Ball et al´s (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk har till syfte att synliggöra vad som krävs för att förverkliga implementering av policy. Vi har även använt oss av en kommunikationsteori (Fiske, 1997) för att studera vad som krävs för att muntlig och skriftlig kommunikation ska få ett bra utfall. Det blev synligt att det råder en otydlighet i vad som förväntas av lärare och speciallärare i verkställandet av garantin. Lärarna och speciallärarna som deltog i denna studie har alla erfarenhet av att ha deltagit i genomförande av de nationella proven i årskurs 3. Detta för att säkerställa att de hade erfarenhet av att hantera minst en del av garantin. Denna studie visar att implementeringen i dessa skolor inte fullt lyckats, dels råder det osäkerhet kring garantins innehåll dels att centrala begrepp inte är befästa. Det blir även synligt att den del i Läsa, skriva, räkna – garantin som handlar om särskild bedömning och samråd där specialpedagogisk kompetens är en central del, inte fått fäste i skolorna som det var tänkt.

Uppsatsen handlar om renovering på en soffa modell "2209 sofa" designad av Børje Mogensen. Där fokus ligger på hur dunplymåer växer fram från planering till färdig produkt. Soffans övriga renovering är med ytligt i dokumentet, för att kunna ge en överblick. Denna undersökning behövs då den befintliga litteraturens beskrivningar om dunplymåer är ganska ytliga. Det som saknas i de befintliga beskrivningarna om dunplymåer är hur du kan blanda ihop dun och bollfibrer för att få en mer lättskött plymå. Hur mycket dun respektive bollfibrer det går att ha i plymån för att den ska bli bra stoppningsmässigt. De har inte heller med någonting om hur du ska få en plymå ligga bra emot kanter på stommen. Alltså hur man ska tänka/göra med avskärningar och tillägg. Resultaten visar att bollfibern fyller sin funktion ihop med dunet och förenklar underhållet med dunplymån. Eftersom att dunplymån blev bra i stoppning så är en kubikuträkning gjord på hur mycket dun/bollfiber du behöver per kubikdecimeter (dm3). Bågtilläggen/avskärningarna blev lagom på dunplymån, de fyller ut sina funktioner och täcker alla eventuella hål som lätt kan bli om du undviker dem. Den här uppsatsen handlar alltså om att ge svar på de frågor runt dunplymåer där information sedan innan saknas och förenkla planeringen av dunplymåer i framtiden

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår. Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik? - Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs. Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.

<p>Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.</p><p>Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: </p><p>- Varför har vi matematik i skolan?</p><p> - Vad är matematik?</p><p>- Hur bedrivs matematikundervisning? </p><p>Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. </p><p>Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs.</p><p>Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.</p>

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Många skolor i Sverige gör stora satsningar i matematik då man ser brister i resultaten.  Satsningarna på matematiken ser olika ut från kommun till kommun. Vi har valt att granska hur lärarna ser på två av de stora satsningar som figurerar i olika kommuner runt om i landet, som är TRR (tänka, resonera, räkna) och Singaporemodellen, och jämför dessa med den traditionella matematikboken.   Syftet med vår studie var att få reda på hur lärarna upplever bytet av matematikundervisning. Metoden som användes för vår studie har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare, där tre av dem undervisar enligt Singaporemodellen och fyra enligt TRR (tänka, resonera, räkna). Det empiriska materialet har analyserats och organiserats enligt en tematisk analysmetod. Vi har inspirerats av det fenomenologiska perspektivet när vi granskat vårt empiriska material. I det avslutande avsnittet förs en diskussion utifrån resultatet från vår studie tillsammans med tidigare forskning.    Resultatet av vår studie visar att det finns blandade känslor för den traditionella matematikboken. Samtliga lärare ser bytet av undervisningsmetod mestadels positivt då det har lett till mer kommunikation och laboration i matematikklassrummet.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele &amp; Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough &amp; Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>