<p>Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ”demokratisk” riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället. Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren. En skillnad mellan åren är att samhällsvetenskap är vanligare år 2001 än det var 1961, medan teknikvetenskap är mindre vanligt. Vetenskapsrelaterat innehåll återfinns vanligtvis i sektioner med allmänna nyheter båda åren, och nyhetsartiklar och notiser är den vanligaste artikeltypen. År 2001 blir det dock vanligare att vetenskap återfinns i andra sektioner samt i opinionsmaterial, till exempel i debattartiklar, ledartexter och krönikor. Det är färre forskare som förekommer i medierna år 2001 jämfört med år 1961. Majoriteten av forskarna är män, även om det blir vanligare med kvinnliga forskare 2001. Det är också något vanligare att forskarna uttalar sig år 2001 jämfört med år 1961. Vanligast att uttala sig om är den egna forskningen, men det syns en viss utveckling mot att forskarna i högre utsträckning kommenterar andra frågor, så som politik. Jämförelsen med den danska studien visar att det finns likheter och skillnader mellan svenska och danska dagstidningar gällande vetenskapsrelaterat innehåll. Bland annat verkar svenska medier använda sig av vetenskap i större utsträckning båda åren, samt har en högre andel kvinnliga forskare. En tendens som återfinns både i svenska och danska dagstidningar är att samhällsvetenskap blir vanligare och att det är färre forskare som medverkar i medierna år 2001 jämfört med 1961, men de forskare som medverkar uttalar sig i större utsträckning.

Bakgrund.I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personer hjälp med att hitta en röst som motsvarar deras könsidentitet. Akustiska egenskaper så som grundton, intonation, röststyrka, artikulation och resonans har visat sig påverka uppfattningen av könstillhörighet. Genom att anpassa dessa akustiska aspekter uppnås förändringar i rösten som oftast styrs i en feminiserande eller maskuliniserande riktning. Det finns personer med könsdysfori som önskar en mer könsneutral röst. Kunskap saknas om vilka akustiska egenskaper som utmärker röster som uppfattas otydligt feminint respektiveotydligt maskulint.Syfte. Studiens syfte var att undersöka vilka akustiska egenskaper som utmärker kvinnoröster som har skattats ungefär lika högt feminint som maskulint i lyssnarbedömning samt att jämföra dessa röster med kvinnoröster som skattats högt feminint och lågt maskulint. Studien avsåg också att undersöka mansröster som skattats ungefär lika högt maskulint som feminint i lyssnarbedömning och jämföra dessa röster med mansröster som skattats högt maskulint och lågt feminint.Metod. Studien omfattade 24 röster som valdes utgående från hur de hade uppfattats av lyssnare. Akustiska mått som undersöktes var max- och medelvärde för grundton, variation i grundton, formantfrekvenser, bandbredder för vokaler i betonade stavelser samt avstånd i F2 mellan /u/ och /i/ och /u/ och /a/. Resultat. Resultatet visade att uppfattningen av femininitet och maskulinitet är ett resultat av flera olika aspekter i rösten. Störst skillnader mellan kvinnorösterna som jämfördes och mansrösterna som jämfördes fanns i grundton, variation i grundton samt i avstånd i andra formantfrekvensen mellan /u/ och /i/. Slutsatser. Huruvida en röst uppfattas i grad av femininitet och maskulinitet är en kombination av flera olika akustiska aspekter. Kvinnoröster som i lyssnarbedömning uppfattas lägst feminint har lägre grundton, mindre variation i grundton, lägre formantfrekvenser samt ett mindre avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med kvinnoröster som uppfattas högt feminint. Mansröster som i lyssnarbedömning uppfattas som lägst maskulint visade högre värden i grundton, mer variation i grundton och ett större avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med mansröster som uppfattas högt maskulint.Nyckelord. Femininitet, maskulinitet, röst, könsdysfori, akustiska egenskaper / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster

No description available.

Contemporary readings of Hegelian philosophy tend to overemphasize the Phenomenology ofSpirit and especially as it pertains to the master and slave dialectic. These analyzes are certainlyvalid, but the danger of confining oneself to this work alone is that its deep connections tothe Science of Logic might be neglected (I’ve had the opportunity to use Sven-Olov Wallenstein'sSwedish translation of the Science of Logic, which at the time of writing has not yet beenpublished). Despite this development, there are still researchers who have highlighted theimportance of making these connections visible by understanding how these worksorganically interlink with each other via negation. This study aims to investigate a deepernegativity that connects these works based on a close reading of the dialectic of sensecertainty in the Phenomenology of Spirit and the dialectic of being and nothing in the Science ofLogic - with the help of commentary research texts. The analysis shows that there is a deepconnection between the Phenomenology of Spirit and the Science of Logic which manifest in theirrespective first chapters. Further research is needed to establish these connections, as well asto explain their nuances - especially as pertaining to the relationship between language andHegel's metaphysics - which could not be included here due to the limited scope of the essay. / Den samtida hegelläsningen tenderar att lägga mycket fokus på Andens fenomenologi och särskiltdröja vid herre och slav-dialektikens moment. Dessa analyser äger sin bestående giltighetmen faran i att enbart begränsa sig till detta verk är att det medför att dess intima förbindelsermed Logikens vetenskap försummas (Sven-Olov Wallensteins svenska översättning av Logiken- som i skrivande stund ej ännu publicerats- används). Oaktat denna utveckling så finns detfortfarande forskare som har lyft fram vikten i att synliggöra dessa förbindelser genom attbegripa hur dessa verk organiskt integreras i varandra och hur negationen spelar in irespektive böckers organiska utvecklingsprocesser. Denna studie ämnar framförallt att visaen djupare negativitet som binder ihop dessa verk genom en närläsning av den sinnligavisshetens dialektik samt av varats och intets dialektik, med stöd i kommenterandeforskningstexter. I texten argumenterar jag för att den sinnliga visshetens dialektik samtvarats och intets dialektik samverkar i en och samma rörelse fast med olika bestämningar.Vidare forskning behövs för att etablera dessa förbindelser och explicera nyanser - särskiltgällande språkets förhållande till Hegels metafysik.

Bakgrund  I svensk lag stadgas att hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ständig och snabb utveckling inom vårdens och omsorgens områden gör att tidigare kunskap fortlöpande måste omvärderas. Den enskilda sjuksköterskan har därför ett personligt ansvar att hålla sig à jour genom livslångt lärande och kontinuerlig uppdatering av de egna kunskaperna. Detta är viktigt då tillämpning av relevant kunskap ger optimal användning av tillgängliga resurser, och minskar risken att hälso- och sjukvårdens resurser ödslas på ineffektiva vårdåtgärder. Trots att studier visar att en klar majoritet av yrkesutövande sjuksköterskor i Sverige är positivt inställda till forskning, skattar sjuksköterskor själva låg användning av forskningsresultat. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan underlätta eller försvåra sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat då evidensbaserad vård och omvårdnad skall bedrivas. Metod Metoden som valdes för examensarbetets genomförande var litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes under april månad 2016 i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Det framkom många faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat. Försvårande faktorer utgjordes exempelvis av tidsbrist, bristande kunskaper inom forskning, bristande sökkunskaper, svårighet att få tillgång till databaser och arbetsplatsens kultur. Underlättande faktorer beskrevs bland annat utgöras av enkel och snabb tillgång till pålitlig information, erhållen utbildning samt fortbildning, och att databasernas terminologi påminde om sjuksköterskornas egna. Slutsats Faktorer såsom den individuella sjuksköterskans befintliga kunskaper, logistik, tid, miljö och organisatoriskt stöd kan påverka möjligheten att ta del av forskningsresultat.

En oro för en utbredd sanningsrelativism bland lärare uttrycks från vissa håll. Det övergripande syftet med denna uppsats är att pröva denna oro. Detta görs genom att undersöka hur fyra ämneslärare i religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till relationen mellan religion och vetenskap, så som det kommer till u&amp;ryck i läroplanerna för gymnasieskolan. Samt hur dessa fyra lärare didaktiskt förhåller sig till undervisningsmomentet religion och vetenskap. Syftet uppnås genom att semistrukturerade intervjuer genomförs. Resultatet och analysen visar att de fyra intervjuade lärarna anser att undervisningsmomentet religion och vetenskap belyser viktiga frågor och att momentet generellt inte anses som känsligt. Klassammansättningen påverkar dock graden av känslighet. Religion och vetenskap behöver inte vara en konfliktrelation enligt lärarna. Lärarna har mycket gemensamt när det handlar om hur undervisningen konstrueras och legitimeras. Att bidra med öppenhet för oliktänkande och ökad tolerans ses som viktiga delar av lärarnas uppdrag inom momentet religion och vetenskap. Dessa belyses genom att lärarna eftersträvar att nyansera den sekulära diskurs eleverna i klassrummen ger uttryck för genom att åskådliggöra en mer andlig diskurs. De intervjuade lärarna intar en tydligare kunskapsteoretisk realistisk syn på kunskap än en socialkonstruktivistisk, vilket går emot tidigare forskning. Att lärarna i en högre grad placerar kunskapsfrågor i en vetenskaplig sfär istället för en individuell sfär går även det emot tidigare forskning och kan sammankopplas med lärarnas kunskapssyn. Oron för en utbredd sanningsrelativism bland lärare nyanseras genom uppsatsens resultat, samtidigt som den till viss del bekräftas genom läroplanernas vaghet och breda tolkningsutrymme.

I föreliggande arbete har vi undersökt problematiken med att arbeta med religion och vetenskap inom skolvärlden. Ämnesområdet är av många uppfattat som svårarbetat och komplicerat. Därför har vi haft som syfte att undersöka hur det kan göras och vilka bakomliggande faktorer som kan finnas för den förmodade problematiken. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare och analyserat deras svar med hjälp av tidigare forskning om religionskunskapens kursplan och forskning om relationen mellan religion och vetenskap. Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med kursmålet, vissa med bättre förkunskaper än andra. En gemensam nämnare är att en konfliktorienterad undervisning om relationen är dominerande, och att det finns en underliggande problematik och frågeställning om kursmålets existens i kursplanen för religionskunskap.

Under denna uppsats undersöks frågan om hur relationen mellan religion och vetenskap ser ut på gymnasieskolan idag. Uppsatsen syfte är att undersöka vad som prioriteras i undervisningen om religion och vetenskap för kursen religionskunskap 1 på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formuleras tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är hur läroböcker för kursen religionskunskap 1 framställer området religion och vetenskap, vad verksamma lärare anser är viktigt att prioritera i undervisningen av detta moment samt vilka skillnader och likheter det finns mellan läroböckerna och de åsikter som lärarna yttrade. De teoretiska perspektiv som används genom denna uppsats är diskursanalys samt den kognitiva traditionen. Det resultat som framkom var att det är ett stort område med mycket delade åsikter. Olika författare framställer området religion och vetenskap på olika vis och väljer att ha med olika delar i sina läroböcker vilket gör att skillnaden mellan de tre läroböckerna som analyserats under denna uppsats skiljer sig mycket åt. De lärare som bevarade enkäten var även dem delade i sina åsikter om momentet, en del anser att det är ett viktigt moment som ska finnas med i undervisningen medan andra ser det som överflödigt och att det inte borde vara en del av betygskriterierna.

I denna studie undersöks hur undervisningen om religion och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet kan vara konstruerad i klassrumspraktiken, det vill säga vad som presenteras angående förhållandet mellan religion och vetenskap, samt vad som sker i interaktionen mellan läraren och eleverna. Studien bygger på observationer av en klass och deras lärare under momentet religion och vetenskap. Observationerna har därefter analyserats med hjälp av diskursanalys. Resultatet visar två diskurser, vilka jag kallar för en sekularistisk rationell diskurs, samt en källkritisk diskurs. I den sekularistiskt rationella diskursen framgick det att relationen mellan religion och vetenskap presenterades på ett relativistiskt vis. Den relativistiska undervisningen triggade ett rationalistiskt tankesätt, vilket grundade sig i en sekularistisk syn på religion. Detta resulterade i att religionen framstod i underläge i förhållande till vetenskapen, vilket orsakade att religiösa livsåskådningar beskrevs utifrån ett ”dom”, medan sekulariserade beskrevs utifrån ”man”. I den källkritiska diskursen betonades kritiskt tänkande och källkritik, trots detta var den sekularistiskt rationella diskursen dominerande i klassrumspraktiken. Vidare visar resultatet att den sekularistiskt rationella diskursen kan undvikas om förhållandet mellan religion och vetenskap sätts i en historisk kontext, samt om undervisningen anpassas efter de kontextuella villkoren i klassen, vilket i detta fall var att eleverna hade en sekularistisk syn på religion. En annan lösning är att presentera olika perspektiv på kunskap, som till exempel ontologiska och epistemologiska ansatser, vilka följaktligen kan utmana elevernas syn på religion respektive vetenskap.