<p>Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.</p><p>Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.</p><p>Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.</p><p>Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.</p><p>Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.</p><p>Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.</p><p>Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.</p>

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process. Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper. Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi. Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor. Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet. Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv. Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.

Syftet med undersökningen var att observera hur lärarna arbetar med matematik i årskurserna F-3, med fokus på hur estetiska verktyg används i matematikundervisningen. Studien är baserad på klassobservationer i två årskurser i de tidigare skolåren F-3 samt elev- och lärarintervjuer och ämnade lyfta estetiska lärprocesser samt hur de spelar in på elevernas upplevelser vad gäller ämnesintegration i matematikundervisning. Resultaten visar att estetiska verktyg används mer med yngre elever och mindre ju äldre eleverna blir. Lärarna i denna studie påpekade att ett ämnesövergripande arbetssätt och att blanda in olika sinnen främjar elevernas inlärning. Majoriteten av de intervjuade lärarna betonade att det gäller att hitta en balans mellan olika metoder för att skapa en varierad undervisning.

PISA-resultatet (2022) visar på vikten av att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, där skolan förväntas bidra till en likvärdig utbildning för alla elever oberoende deras olika förutsättningar. Tidigare forskning har visat att multimodala arbetssätt kan bidra till ökad läs- och skrivinlärning bland elever i de lägre årskurserna. I denna studie har dramatisering som kompletterande undervisningsmetod i ämnet svenska därför prövats i en årskurs två på grundskolan. Elevernas arbete och erfarenheter av att använda dramatisering som undervisningsmetod har stått i centrum. Observationer och fokusgruppsintervjuer har genomförts. Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av drama som komplimenterande undervisningsmetod. Aktiviteten handlade om elevernas kollaborativa arbete med att skriva en berättelse och genomföra en dramatisering tillsammans med sina klasskamrater.I resultaten uttrycker eleverna en osäkerhet i hur de ska arbeta tillsammans, eftersom de var oerfarna i att arbeta med kollaborativa undervisningsmetoder. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av att dramatiseringen gav dem nya möjligheter i att lära och etablera kunskap. De flesta eleverna upplevde det multimodala arbetssättet som positivt, men det fanns också begränsningar kopplade till deras kunskapsnivå i läsning. Detta visar hur viktigt det är att, som lärare, vara medveten om de olika elevernas proximala utvecklingszon och reflektera över denna i planeringen av en aktivitet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett multimodalt arbetssätt, genom drama, skapar en lärsituation som bidrar både till elevernas lärande i svenska och samtidigt ger dem erfarenheter i att samarbeta på olika sätt och där eleverna märker sitt eget lärande i läsning och skrivande.