<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. </p><p>De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.