Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.