Mobbing och kränkningar är ett mångfacetterat och ständigt aktuellt samhällsämne, då det genomsyrar hela samhällsstrukturen. Det sker på alla samhällsnivåer och i oändliga former samt antar ständigt nya skepnader. Undervisningsämnet samhällskunskap reflekterar mobbing på ett strukturellt plan, exempelvis genom etnisk mobbing och hets mot folkgrupp, men även utifrån länders fattigdom och rikedom, eller genom individers trosuppfattning eller deras livsåskådning. Mobbing förekommer även på ett individuellt plan som inte återspeglas lika frekvent i undervisningsämnet samhällskunskap. Den form av kränkningar som förekommer i vardagen på arbetsplatser och i skolor är likväl omfattande. Skolans personal samt elever och elevers föräldrar tampas ofta med mobbing och kränkningar och försöker ständigt hitta bra metoder för att kunna lösa dessa problem. Det tar ofta lång tid för en skola att hitta ett optimalt arbetssätt som fungerar, eftersom mobbingen ständigt antar nya former.

Nätmobbning är ett problem som kan leda till flera allvarliga konsekvenser som påverkar ungdomar och deras familjer. De flesta barn och ungdomar använder internet dagligen. Fler och fler barn i ung ålder får egen mobiltelefon eller surfplatta. Av den anledning åsyftade studien att kartlägga och analysera de kompetenser och resurser som lärare i årskurs 1–3 besitter för att förebygga nätmobbning samt att kartlägga i vilken grad skolor arbetar med att förebygga nätmobbning. Studiens syfte var även att identifiera eventuella brister och behov av ytterligare resurser som kan stödja lärarna i detta arbete. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkätundersökning som innehöll både slutna och öppna frågor. Analysen föregick med univariat samt bivariat analys på de kvantitativa frågorna. En generell kvalitativ analys gjordes på de kvalitativa frågorna. Resultatet visade att en stor del av respondenterna inte kände att de hade tillräckligt med kompetens eller verktyg till att arbeta förebyggande mot nätmobbning i sin klass. Dock kände en stor del av respondenterna att de var säkra på hur de skulle agera vid upptäckt av nätmobbning. Resultatet visade även att en stor del av skolorna inte jobbar aktivt med att förebygga nätmobbning eller har en tydlig plan på vad som ska göras vid upptäckt av nätmobbning. En stor del av lärarna tycker att skolorna bör lägga mer resurser på verktyg för att förebygga nätmobbning. Många lärare som använder olika verktyg för att förebygga nätmobbning i klassen letar själva fram verktyg att använda. Studiens resultat visar att det finns stora förbättringsmöjligheter hos skolorna i arbetet med att förebygga nätmobbning.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter. Studiens resultat visar att de åtta vanligaste antimobbningsprogrammen i allt för stor utsträckning inte utgår från vad den senaste forskningen menar vara grundläggande delar i arbetet med att motverka kränkande behandling av barn i skolan, samt att programmen ofta har andra utgångspunkter än vad styrdokumenten anvisar. En diskursanalytisk upptäckt visar att programmen i stor utsträckning utgår från en slags fasta positioner där olika vuxna på förhand beskriver något som behöver justeras. Min slutsats är att endast ett av programmen lyckas förhålla sig tämligen ajour med vad aktuell forskning lyfter som centrala insatser och förhållningssätt medan insatser från ett antal av övriga program kan få motsatt effekt trots att avsikterna är goda. En annan slutsats berör problematiken med att vuxna som arbetar med barn och ungdomar riskerar att bli en slags normbärare, ifall de vuxna inte inbegrips i att aktivt delta i problematiseringsprocessen kring normer.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal arbetar och uppfattar likabehandlingsarbetet och undersöka hur förskolor uppfattar och beskriver likabehandlingsplan. Studien utgick från en kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare. Vår studie utgår från ett normkritiskt perspektiv där makt, normer och förhållningssätt synliggörs. Utifrån vår studie har vi fått fram ett resultat där likabehandlingsplan hålls levande när det arbetas med kontinuerligt genom dokumentation. Det framgick att medvetenhet, delaktighet och öppenhet har en stor betydelse för likabehandlingsarbetet. Studien har visat olika dilemman bland annat att tid är mycket viktigt för likabehandlingsarbete. Studiens slutsats var att förhållningssätt, normer och makt påverkar likabehandlingsarbetet.

BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa. Vi vill betona att ansatsen i vårundersökning inte är rent fenomenografisk. Vi valde att använda oss av den riktade, öppnaintervjun som redskap.RESULTAT: Resultatet har utfallit i tre kategorier som redogör för vad förskollärareuppfattar som kränkande i förhållandet mellan pedagoger och barn. En kategori visar på attkränkning uppfattas som att man gör någon illa genom handling eller genom att såraindividens känslor. I den andra kategorin uppfattas kränkning att man utövar makt. Den tredjekategorin beskriver förskollärares uppfattningar om kränkningar som att inte visa respektgenom att negligera barn, att ej bekräfta barns känslor eller att sätta pedagogers heder förebarnet. / Uppsatsnivå: C

<p><p>Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.</p></p>

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka upplevelserna av mobbning och kränkande behandling inom organiserad barnidrott. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: I hur stor utsträckning existerar mobbning och kränkande behandling inom barnidrotten enligt föreningsaktiva och tidigare föreningsaktiva barn? Hur skiljer sig upplevelserna av mobbning mellan pojkar och flickor och mellan olika idrotter? Hur vanligt är det att barn säger sig ha slutat med sin idrott på grund av att de utsatts för mobbning eller kränkande behandling inom idrotten? Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en enkätundersökning. Urvalet skedde strategiskt med hänsyn till skolornas upptagningsområden. Tre skolor deltog i studien, sammanlagt 206 barn. Både föreningsaktiva barn och tidigare föreningsaktiva barn deltog i studien. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS med ett signifikansvärde på p=&lt;0.05. Tolkningen av studiens resultat har inspirerats av socialpsykologisk teoribildning och Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultat Resultatet från studien visar att 2 procent av de föreningsaktiva barnen upplevde att de vid tidpunkten för undersökningen ofta var mobbade. En tiondel av föreningsaktiva barn sade sig ha varit mobbade tidigare inom sin idrott. Något fler, 15 procent av barnen, har sett att idrottskamrater tidigare har varit mobbade och 2 procent uppger att någon idrottskamrat vid tidpunkten för undersökningen var mobbad ”ofta” eller ”alltid”. Bland tidigare föreningsaktiva barn uppgav 7 procent att de ibland kände sig mobbade inom idrotten. Många av barnen (25 %) slutade med sin idrott för att de inte trivdes i sitt lag eller i sin förening. Mellan kön och mellan individuell- respektive lagidrott, hittades inga signifikanta skillnader. Slutsats Mobbning inom barnidrotten förekommer i olika hög grad beroende av vilken fråga som granskas. Det är endast ett fåtal av barnen som angav att de vid tidpunkten för undersökningen kände sig mobbade, detta kan tolkas som en låg förekomst av mobbning. Ett av tio barn har tidigare varit mobbad och ett av sex barn säger att de sett andra som blivit mobbade, detta visar emellertid på en högre förekomst. Att en fjärdedel av tidigare föreningsaktiva barn slutade med sin idrott för att de inte trivdes i föreningen är anmärkningsvärt, men det finns ingenting i denna studie som visar på att anledningen till detta skulle vara mobbning och trakasserier. / Aim The study aims to examine the experiences of bullying and abusive treatment in organized youth sports. The aim was answered with the help of the following questions: To what extent does bullying exist in youth sports according to children involved in organized sports respectively children not involved in organized sports? How do the experiences of bullying differ between boys and girls and between different kinds of sports? How common is it that children say they have given up their sports because they have been subjected to bullying or offensive behavior in sports? Method The study was carried out quantitatively by a questionnaire. The sample was strategically chosen with regard to the schools catchment areas. Three schools participated in the study and a total of 206 children. Both physically active children and former physically active children participated in the study. The results were analyzed in SPSS with a significance value of p = &lt;0.05. The interpretation of the results was inspired by social psychology and Aron Antonovsky’s theory of SOC. Results The result shows that 2 percent of the children, who are members of a sports club, have feelings that they, at the time of the survey, were bullied often. A tenth of the compound active children said they had been bullied before in their sports team or sports club. Slightly more, 15% of the children have seen friends who have previously been bullied. 2 percent reported that one of their sporting companions at the time of the survey was bullied "often" or "always". Of those children who were physically active before but not anymore, 7 percent reported that they sometimes felt bullied in sports. Many of the children (25 %) claimed that they were ending their sports because they did not feel comfort in their team or club. No significant differences could be found between gender or between different sports. Conclusion The occurrence of bullying in organized children’s sports depends on which question we are looking at. There were only a few children who stated that they, by the time of the survey, were bullied. This can be interpreted as a low occurrence of bullying. One out of ten children has been bullied before and one out of six children claimed to have seen others who have been bullied, this shows a higher occurrence. That some of the children chose to quit their sport because they did not like the club sport is remarkable but there is nothing that remarks that the reason for this could be bullying or harassments.

Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.

Bakgrund och syfte: De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling. Metod: Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg. Teori: De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden. I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: En bok om de grundläggande värdena och skolan. För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: Värdegrunden- finns den? av Kennert Orlenius. Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan. Slutsatser: Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.