Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitletanalyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åtkränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världenoch i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.

This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students’ voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group. As a result, this could lead to consequences like students absence from school, lies and feelings of guilt. It could also influence other subjects in school if the absence is high or if the student has difficulties in concentrating in other subjects due to anxiety. The study also shows how important it is for all adults present in school to be observant and sensitive to what students say or to how they react in different situations since bullying and abuse is hard to talk about.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning.  Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov. / Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis.  Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ”Barnens Rätt I Samhället” får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling. Detta talar för att det här är ett viktigt problem som behöver studeras närmare. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Ungdomarna intervjuades i fokusgrupper med fyra ungdomar i en grupp och två i en annan. Två skolkuratorer har intervjuats enskilt. De teoretiska utgångspunkterna för studien var symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska sociologi. Den forskning som gjorts är främst inriktad på mobbning och den kunskap som finns idag går inte alltid att direkt överföra till det som sker på internet. Flera studier har visat att det finns en del grundläggande skillnader mellan de kränkningar som sker på internet jämfört med andra kränkningar, även om konsekvenser i form av oro och stress är ofta är detsamma för offret. Denna studies resultat visar bland annat att ungdomarna anser att det ofta är ett råare språk på internet där de upplever det som en ny norm, vilken innebär att det är mer acceptabelt att ge elaka kommentarer. Det framkom även att ungdomarna önskar att skolan lyfter frågor runt kränkningar i sociala medier mer än vad som görs idag / The purpose of this study was to examine the adolescents opinion of how violations in social media might look like and to study if there is something that distinguishes it from violations face to face. As the technological development create new conditions for social interaction, the people who are working to prevent violations and bullying are faced with new challenges. Therefore, the study is also focused on how schools can work with these violations. According to a report from BRIS “Children’s Right s In Society” they receive an increasing number of calls every year about bullying or other forms of violent behaviour. This points to that this is an important problem that needs to be studied closer. The study is made based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The adolescents were interviewed in focus groups of four persons in one group and two in another. Two school counselors have been interviewed individually. The theoretical approach of the study was symbolic interactionism and Erving Goffman's dramaturgical sociology. The research that is available is primarily focused on bullying and the knowledge that exists today can not always be directly transferable to what is happening on the internet. Several studies have shown that there are some fundamental differences between the violations occurring on the internet compared to other violations, even if consequences like anxiety and stress usually are the same. This study’s results show that the adolescents notices that it is often a rougher language on the internet and it has almost become a new standard. In turn this means that it is more acceptable to give mean comments. It also indicated that the adolescents would want the schools to raise the question about violations in social medias more than what is being done today

Syftet med den här undersökningen är att bringa kunskap om vad lärare i fritidshem anser vara kränkningar och kunskap om hur de arbetar för att motverka dessa i fritidshemmet. Vad har lärare i fritidshem för förståelse av begreppet kränkningar? Hur beskriver lärare i fritidshem att de arbetar för att motverka kränkningar i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och för insamling av empirin har semistrukturerade intervjuer använts. Fem lärare i fritidshem har intervjuats och efter bearbetning och analys av empirin, har studien fått ett resultat. Studiens resultat presenteras under olika teman. I resultatet framkom att lärarna anser att en kränkning är när en elev känner sig kränkt, oavsett om det är en fysisk, verbal, psykosocial eller kränkning via digitala verktyg. Fritidshemmen där lärarna är anställda har arbetssätt och rutiner för att motverka kränkningar.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar till att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet i grundskolans förskoleklass till årskurs sex. Studien belyser hur deras juridiska och organisatoriska förutsättningar påverkar handlingsutrymmet att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet, samt även hur skolkuratorer bedriver det förebyggande och åtgärdande arbetet. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex stycken skolkuratorer. Studiens resultat visar att skolkuratorerna upplever och beskriver arbetssättet mot kränkningar och mobbning på nätet olika. Slutsatsen är att skolkuratorerna har samma juridiska förutsättningar, dock finns skiljaktigheter mellan skolkuratorernas organisatoriska förutsättningar att arbeta förebyggande och åtgärdande. Avsaknad av preciserad lagstiftning och riktlinjer gällande hur arbetet ska bedrivas leder till att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme inom organisationen att själva utforma arbetet mot fenomenet, på basis av det egna intresset. Samverkan med elever, föräldrar och andra aktörer sker i syfte att sprida kunskap om säkert internetanvändande. Studien syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan, eftersom det är ett outforskat område gällande specifikt skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. För att fylla kunskapsluckan är det centralt att skapa förståelse för vilka förutsättningar de har att bedriva arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.

Intresset i denna uppsats riktar sig till hur fritidspersonal arbetar normkritiskt med HBTQ+-relaterade frågor i fritidshemmet. När vi sökte tidigare forskning om HBTQ+ i grundskolan fick vi få eller inga träffar alls som berörde den svenska skolan. Med normkritiskt perspektiv som grund för våra frågeställningar fick vi en djupare förståelse för hur fritidspersonalen arbetade för att bryta samhällets normer genom lek, aktivitet och musik men även genom värdegrundsarbeten och dagliga diskussioner. Syftet med studien var att beskriva och analysera fritidspersonalens uppfattningar om HBTQ+-frågor i fritidshemmet. Vi använde en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som en djupdykning till vår studie om fritidspersonalens uppfattningar om att arbeta med HBTQ+-frågor. Metoden vi använde oss av är innehållsanalys, vilket innebär att man analyserar sitt material enligt ett kodningsschema. Först redovisar vi resultatet utifrån enkäterna. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. I denna studie framkommer det att det ser väldigt olika ut i hur fritidshemmen arbetat med HBTQ+-frågor i undervisningen och från personal till personal. Slutsatsen är att fritidspersonalen behöver mer stöttning och utbildning för att kunna bedriva undervisning om HBTQ+ på fritidshemmet. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Bakgrund: Svenska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningar har ökatdet senaste decenniet. Denna utsatthet kan orsaka psykiska besvär och leda tillpsykisk ohälsa.Syfte: Syftet är att undersöka hur ungdomar beskriver mobbning och kränkningarsamt strategier som motverkar detta.Metod: Kvalitativ metod har använts och fokusgruppsintervjuer har genomförtspå sju skolor. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Under fokusgruppsintervjuerna framkom det att ungdomarna känner oroför att bli utsatta för mobbning och kränkningar, att sociala medier är en plattformdär utsattheten är vanligt förekommande samt att ungdomarna efterfrågar hurmobbning och kränkningar ska hanteras. Resultatet delades in i kategorierna oroför utsatthet, förekommer på sociala medier och hantera en utsatt situation.Konklusion: För att minska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningarsamt förhindra psykiska besvär hos ungdomar kan skolsköterskan inomelevhälsans medicinska insats arbeta hälsofrämjande genom att anpassa sinainsatser efter ungdomarnas behov. / Background: Swedish youths exposure to bullying and harassing has increasedduring the last decade. This expusure can cause mental difficulties and lead tomental illness.Aim: The purpose is to investigate how Swedish youth describe bullying andharassing including handling strategies.Method: A qualitative method has been used in the study where focus groupinterviews have been conducted in seven schools. The data has been analyzedusing a qualitative content analysis with an inductive approach.Results: During the focus group interviews, the youth described worries aboutbullying and harassment. The youth also described concerns regarding theexposure to bullying and harassment, that social media is a platform whereexposure is common, and that they need tools regarding how bullying andviolation should be handled. Results were divided into the categories; anxiety ofexpousure, occurs on social media and handling of an exposed situation.Conclusion: In order to reduce youths exposure to bullying and harassment and toprevent mental health problems, the school nurse in the student health's medicaleffort can work to promote health by adapting efforts to the youths needs. / Forskningsprojektet ALICE

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ”Citizenship education” och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar.