Today is what you could call a golden age for technological development in health care. Technology is given a bigger role in healthcare and serves not only as a support for health professionals in their daily work but also as a tool for the patient. With the help of eHealth services, patients are becoming more involved in their own care. This improves patient’s knowledge about their health, which in turn contributes to higher motivation to perform self-care. Since the autumn of 2012, health records online have been implemented in certain counties through an eHealth application named "my online health record”. This application will soon be launched nationwide in Sweden. In this study we are examining how this technological progress can be understood from a number of actors' perspectives, who have an interest in the situation. We have investigated this by performing a qualitative study in which we interviewed respondents from three different professions in order to find out their attitude towards the application. The result from the data collection shows a development towards a greater involvement of patients in their care process. Many doctors see this as a positive thing since it increases patient safety and improves the quality of the meeting between doctor and patient. There is a risk, however, of creating a digital gap between certain patients. A large group of patients have a high education, good skills within IT and therefore the ability to assimilate the information, however there’s a minority whom has no internet access or knowledge to assimilate the information in a good way. This creates a gap between these patient groups, where the first group will receive better care and the later gets left out of the system. In conclusion, the study has shown that this ongoing trend cannot be stopped, patients will demand access to more and more information in a more accessible way.

The Swedish Energy Market Inspectorate, Ei, has an assignment toregulate the revenue cap for the network operators in Sweden. As apart of this regulation there is an incentive for the networkoperators to lower their network losses. This incentive wereintroduced 2016 as a norm level based upon the network operatorsown historical values of network losses. If the operators manageto lower their network losses compared to their own norm levelthey are given a higher return on their asset base. The aim of this thesis was to evaluate the possibilities to createa function form calculations of norm levels based upon theconditions under which each network operator perform and ifpossible direct this function. The conditions for creating suchfunction were investigated by analysing data of differentparameters in the Swedish networks to find which of them thatcould describe the losses through a function. The number of customers per kilometre line was found to be thesingle most important parameter to describe the network losses. Bycombining the number of customers per kilometre line with aparameter for the part of the energy that is feed out at highvoltage the function could describe the losses even better. Usingthis function will give the network operators more long timeincentives to lower their network losses than the norm levelsbased upon their own historical values of network losses.

Studiens syfte är att granska bilder, layout och reklam från olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan påverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkätundersökning somfokuserade på vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-årig tjej som fyllde i enkäten utförligt och hade besökt många hemsidor som innehöll mångabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehåll många bilder med många olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som användare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man är och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder. Många är bilderna på de olika webbplatserna föreställde ungdomar vilket kan orsaka ettproblem i konstruktionen av identitet då bilder som publiceras på internet är svåra att ta bort och enbild på en person kan postas utan personens medgivande.

Den snabba tekniska utvecklingen i samhället och ett internetanvändande som gått ner i åldrarna gör att det är svårt för skolor att följa med i utvecklingen. Även om kränkningar på nätet och nätmobbning är ett allvarligt problem så erbjuder internet också otroliga möjligheter för sådant som lärande och identitetsskapande.Syftet med denna studie var att undersöka lärare och elevers uppfattningar om kränkningar på nätet och nätmobbning, samt hur dessa skiljer sig åt. Syftet var även att studera hur lärare och representanter från elevhälsan ville utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning samt hur elever uppfattade detta arbete.   Sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två representanter från elevhälsan och två mindre elevgrupper har genomförts på två olika skolor. Databearbetningen har skett genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet ses att lärare och elever uppfattade begreppet kränkningar på nätet och nätmobbning på skilda sätt.Studien visade även att lärarna såg anonymiteten som det stora problemet medan eleverna lyfte fram kamraters brist på nätetikett som ett stort bekymmer. Det blev tydligt att lärarna och eleverna inte hade samma uppfattning om det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning. Även om lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande, upplevde de ändå att ett förebyggande arbete förekom. Eleverna uppfattade dock inte att det förekom något förebyggande arbete. För att kunna säkerställa ett effektivt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning ansåg respondenterna att utbildning var centralt och något som behövs i stor utsträckning. Mer forskning behövs inom ämnet förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning.

Internet utvecklas hela tiden och allt fler människor använder sig av Internet när de gör sina inköp av kläder. Denna rapport kommer att ta upp hur kunden tycker att det är att handla sina kläder via nätet. Genom egna studier i form av en enkätundersökning till konsumenter i olika åldrar, tidigare gjorda undersökningarna och annan litteratur ska vi beskriva vad konsumenterna tycker om Internet som försäljningskanal. Vi kommer beskriva vilka faktorer som är avgörande när kunden väljer att göra sina köp på Internet. En viktig faktor är tryggheten man måste skapa på Internetsidan för att kunden ska genomföra sitt köp.Det finns många fördelar med att ha en Internetbutik och därtill även nackdelar dessa kommer kartläggas i rapporten.Genom våra respondenters svar i enkätundersökning kommer vi att redogöra vad Internetbutiker kan tänka på för att locka till sig fler kunder och tillfredsställa de befintliga kunderna. För att lyckas med sin Internetbutik finns det fem faktorer man ska tänka på. Dessa är marknadsföring, webb, IT, logistik och kundservice. Vi kommer förklara vad de olika begreppen innebär för en Internetbutik. / Program: Butikschefsutbildningen

Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd social verksamhet och en person kommenterar för att väcka uppmärksamhet och få respons. Samtliga tror att kommentarer som skrivs kan tänkas påverka läsare, men i olika utsträckning. Alla kommenterarna är medvetna om de identitetsskapande aspekterna av kommentering, men i olika grad. En person känner sig bevakad och är mycket kluven till de nya inloggningsformerna.

<p>Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade ungdomarna använde Internet dagligen och det främsta användningsområdena var kommunikation och informationssökning.  Samtliga medverkande i studien var väl medvetna om riskerna med Internet. Ingen hade dock några regler för hur de fick använda internet av föräldrarna  Resultatet visade även på att ungdomarna överlag var positivt inställda till vuxna på nätet så länge de inte lade sig i allt för mycket. Sammantaget sågs Nätvandrarna som något bra. Gemensamt om socialtjänsten var att de tyckte det skulle vara en bra ide att socialtjänsten hade en egen sida dit man skulle kunna vända sig för snabb och enkel kontakt.</p>

Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade ungdomarna använde Internet dagligen och det främsta användningsområdena var kommunikation och informationssökning.  Samtliga medverkande i studien var väl medvetna om riskerna med Internet. Ingen hade dock några regler för hur de fick använda internet av föräldrarna  Resultatet visade även på att ungdomarna överlag var positivt inställda till vuxna på nätet så länge de inte lade sig i allt för mycket. Sammantaget sågs Nätvandrarna som något bra. Gemensamt om socialtjänsten var att de tyckte det skulle vara en bra ide att socialtjänsten hade en egen sida dit man skulle kunna vända sig för snabb och enkel kontakt.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

Den moderna informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt Internet bjuder på nya men framförallt lättare sätt att utföra sina vardagsangelägenheter. Många myndigheter följer med i ”informations- och kommunikationsrevolutionen” och erbjuder sina användare e-tjänster. Så även hälso- och sjukvården. De senaste åren har varit framgångsrik med framtagning av olika hälsotjänster för medborgarna online. Detta har visat sig vara omtyckt bland patienter men mindre uppskattad bland vårdpersonal. Speciellt är det läkarna som oroas av bland annat missförstånd av texter och därigenom ökad belastning med frågor till vårdenheter. Uppsala län införde tjänsten först i landet och då uppkom olika klagomål från läkarnas sida. Skåne län var andra län som införde tjänsten i mars 2014. Eftersom de flesta synpunkter handlade om läkarna i regionerna runt Uppsala län undersöks i denna studie vårdpersonals syn i Skåne län. Syftet med studien är att undersöka vårdpersonals inställning och kunskap ett år efter att patienten fått tillgång till sin journal via Internet. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ studie med strukturerade enkäter och intervjuer bland olika vårdcentraler i Malmö stad. Resultatet av dataanalysen är att vårdpersonal är oroliga, främst för att det skall uppkomma missförstånd som orsakar onödig oro hos patienterna, men också för att vården skall bli mer belastad med oroliga patienters frågor. De tycker inte att journalen på nätet är en patientsäker tjänst även om resultatet visar att det finns bara någon som har kommit till lindrig skada vid läsning av journal på nätet. Slutsatsen är att vårdpersonal är oroliga och kritiska till tjänsten. Det som kom fram skiljer sig inte från tidigare undersökningar.