The purpose of this thesis was to examine children’s right to self-determination within healthcare and to which extent guardians should receive information. The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11, the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3 and the Patient Act Chapter 3 Section 3 constitutes the core of the thesis. The primary question is how they relate to each other. The thesis shows that guardians according to The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 has a right and an obligation to decide on issues related to a child’s personal affairs. The Patient Act Chapter 3 Section 3 states that guardians should receive the same information as a child, when the child is a patient. It can be concluded that information in regards to a child’s guardians is considered confidential as long as the situation is not covered by the Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 or if it can be assumed that the child will suffer significant harm, according to the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3. If the child however has right to self-determination in the question at hand, it therefore disposes the confidentiality and information cannot be given to the guardians without consent from the child. It can also be concluded that even though a child has the right to self-determination in regards to a health care action, there might be situations where the risks of future injuries are so significant that the child cannot have the autonomy required in which case parental involvement is necessary. In those cases, the guardians should be informed about the situation. In reality guardians receive written information about a child’s healthcare through a journal online called Journalen via nätet and through copies of the journal on paper. The two methods hold age limits, which cannot be found in the legislation. The thesis shows that confidential information runs the risk of being disclosed without necessary consent due to these methods. Another risk is that guardians are prevented from receiving the information that the law ascribes to them.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas? För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik. Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media. Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen. Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen. / The essay examines the rhetoric around art on four art galleries´ homepages. The art galleries that are examined are all located on the countryside or in smaller towns in Sweden. With their Swedish names the examined objects are the following: Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery and Galleri Astley. The questions that are set to the material are: What kind of art is presented and how is it conveyed? Which rhetorical instruments are used and which target groups do they aim at? In which context is art presented? Which relation to art and which perspective on art is mediated? Which relation to the site and the environment where the art galleries are located is conveyed? The classical concepts ethos, logos and pathos - as they are used in Rhetorical analysis - have been used as instruments to investigate how the rhetoric about art is applied. Brigitte Mral means that Rhetorical analysis is a useful method to help us understand and interpret messages. How pictures and design in different ways interplay with the text, has also been important to investigate. The presented analysis in the essay shows the connections between text- and visual rhetoric, and how these elements together form a common rhetoric. Theories that are used in the essay give perspectives on the concept of art. Definitions about what art can be are presented mainly from a philosophical perspective. But the idea of art is also presented in relation to three other spheres such as companies, technology and the media. Another theoretical input interpreted as relevant in the essay, is the perspective on the local place in relation to the nation, EU and the global world. The result in the essay shows that the four art galleries have chosen different ways to market art on their respective homepages. Despite this is the rhetoric on contemporary art mainly traditional. The homepage can be considered as a combined information- and marketing channel. It must function for different target groups such as collaborative partners, financiers, schools, etc. This is examined and discussed in the essay.

<p>Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?</p><p>För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik.</p><p>Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media.</p><p>Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen.</p> / <p>The essay examines the rhetoric around art on four art galleries´ homepages. The art galleries that are examined are all located on the countryside or in smaller towns in Sweden. With their Swedish names the examined objects are the following: Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery and Galleri Astley. The questions that are set to the material are: What kind of art is presented and how is it conveyed? Which rhetorical instruments are used and which target groups do they aim at? In which context is art presented? Which relation to art and which perspective on art is mediated? Which relation to the site and the environment where the art galleries are located is conveyed?</p><p>The classical concepts ethos, logos and pathos - as they are used in Rhetorical analysis - have been used as instruments to investigate how the rhetoric about art is applied. Brigitte Mral means that Rhetorical analysis is a useful method to help us understand and interpret messages. How pictures and design in different ways interplay with the text, has also been important to investigate. The presented analysis in the essay shows the connections between text- and visual rhetoric, and how these elements together form a common rhetoric.</p><p>Theories that are used in the essay give perspectives on the concept of art. Definitions about what art can be are presented mainly from a philosophical perspective. But the idea of art is also presented in relation to three other spheres such as companies, technology and the media.</p><p>Another theoretical input interpreted as relevant in the essay, is the perspective on the local place in relation to the nation, EU and the global world.</p><p>The result in the essay shows that the four art galleries have chosen different ways to market art on their respective homepages. Despite this is the rhetoric on contemporary art mainly traditional. The homepage can be considered as a combined information- and marketing channel. It must function for different target groups such as collaborative partners, financiers, schools, etc. This is examined and discussed in the essay.</p>

Syfte - Syftet med studien är att bidra med förståelse av hur användare av aktivitetsarmbandoch tillhörande nätforum tillsammans konstruerar en lärmiljö och i så fall på vilka sätt dettakan erfaras hälsofrämjande.Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen tar upp de pedagogiska perspektivsom framträdde ur det empiriska materialet. Studien behandlar följande perspektiv: detsociokulturella perspektivet, Zone of proximal development, health literacy, Communities ofpractice och healthism.Metod - Studien har en livsvärldsfenomenologisk metodansats där datainsamlingengenomfördes genom två tillvägagångssätt. Författarna agerade studiesubjekt genom attanvända aktivitetsarmband och forum för att få tillgång till deltagarnas regionala livsvärld. Envirtuell grupp skapades på nätforumet Garmin connect där diskussioner fördes mellandeltagare och författare. Urvalet bestod av 8 personer från Sverige, Storbritannien, Brasilienoch USA.Resultat - Health literacy visade sig vara av vikt för att på ett optimalt sätt tillgodogöra sigaktivitetsarmbandets data. Lärandeprocesser skedde genom samspel och interaktion inätforumet. Hälsofrämjande effekter med armband och forum kunde urskiljas i form av högrefysisk aktivitetsnivå, motivation, inspiration och glädje. Potentiellt hälsoskadliga effekteridentifierades i överaktivitet och övertro på armbandet.Slutsats - Dagens selftracking-verktyg är ofta tekniskt avancerade men pedagogiskt mindregenomtänkta. Broar bör byggas mellan selftracking-verktygen och de pedagogiska processersom sker i användarna som brukar dem. / Aim - The aim of this study is to contribute to the understanding in which users of activitytrackers and the connected netforum together construate a learning environment and if and inwhat ways this can be perceived as health promoting.Theoretical framework - The theoretical framework presents the pedagogical perspectiveswhich appeared in the empiric material. The study adresses the following theories andperspectives: the sociocutural perspective, Zone of proximal development, health literacy,Communitites of practice and healthism.Method - The study has a lifeworld phenomenological method. The data collection wascompleted in two different methods. The writers used the activity tracker and net forum togain access to the users life world. A virtual discussion group was created where particapantsand the writers discussed the activity tracker and net forum. Selection: 8 participants fromSweden, Great Britain, Brazil and USA.Result - Health literacy proved to be significant when interpreting the data from the activitytracker. Learning processes occured in the net forum through interaction. Health promotingfactors like increased physical activity level, motivation, inspiration and joy were found bothregarding activity tracker and netforum. Potentially harmful effects on health were found,hyperactivity and an over-reliance to the actvity tracker.Conclusion - Todays selftracking tools are often technically advanced but pedagogicallyinsufficient. Bridges should be built between selftracking tools and the pedagogical processeswhich occur within the individuals using these tools.

Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars delande om sina barn på sociala medier (sharenting) och om det finns ett samband med oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Bekvämlighetsurvalet bestod av 78 föräldrar med minst ett barn under 18 år. Data samlades in genom en webbenkät som publicerades på ett flertal olika forum online där föräldrar fick besvara frågor om delande om sitt barn på sociala medier, oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Studiens resultat påvisade att det inte fanns samband mellan sharenting och oro för integritet på nätet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Frekvensen av föräldrarnas allmänna delande på sociala medier hade ett signifikant samband med sharenting och barnets ålder påverkade vissa aspekter av sharenting. I diskussionen togs möjliga förklaringar till resultaten upp. / The aim of this study was to investigate the phenomenon of parents sharing photos and information about their children on social media (sharenting), and its relation to privacy concerns online and parents’ regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The convenience sample consisted of 78 parents with at least one child under 18 years of age. Data was collected through an online survey which was published on several different online forums, in which parents received questions about sharenting, privacy concerns online and their regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The results of this study showed no correlation between sharenting and privacy concerns online or parent’s regards to childrens’ feelings and opinions about what is shared. On the other hand, the results showed that the parents' general habit of posting on social media was significantly correlated to sharenting, and that childrens’ age influenced some aspects of sharenting. The discussion contains possible explanations to the results.

Sexuell exploatering av barn på nätet är ett fenomen som ökat substantiellt i takt med att internetanvändningen ökat i dagens samhälle. Forskning tyder på en ökning med ca 100 fall år 2020 jämfört med år 2019. Sexuell exploatering är i sig inte ett nytt fenomen, men den typen som sker via nätet kan betraktas som en ny form av exploatering som bör studeras närmare. Denna nya form av sexuell exploatering har bidragit till skapandet av en ny typ av förövare, som opererar anonymt och i många avseenden oreglerat. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur välutrustade olika sociala aktörer som socialtjänst och fristående organisationer är för att bemöta barn som blivit sexuellt exploaterade på nätet samt identifiera vilka brister som förekommer i dagsläget. I arbetet genomförs sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma både inom socialtjänsten och fristående organisationer. Intervjuresultaten delas därefter in i fyra olika identifierade teman: Yrkesverksammas bemötande av utsatta barn, Är yrkesverksamma välutrustade för att bemöta barn som utsatts för sexuell exploatering via nätet?, Barn i riskzon för sexuell exploatering samt Olika typer av sexuell exploatering. Dessa teman analyseras, huvudsakligen utifrån systemteorin, foten-i-dörren metoden samt tidigare forskning inom ämnet, och även Barns-Behov-I-Centrum-arbetssättet (BBIC) då det genomsyrar socialtjänstens arbete med barn. / Sexual exploitation of children online is a phenomenon that has significantly increased in occurrence apace with the amplified use of the internet in today's society. Current research indicates an incline of about 100 more cases in 2020, compared to the year prior. Sexual exploitation in itself is not a new phenomenon, however the technology assisted exploitation can be considered a new form that needs more research. With a new problem follows the creation of a new type of perpetrator that operates anonymously and often unregulated. The purpose of this study is therefore to investigate how well-equipped different social work practitioners are to face this new phenomenon as well as to identify shortcomings that may exist. This study includes six semi-structured interviews with both social workers with a Degree of Bachelor of Science in Social Work and individuals within independent organizations targeting this phenomenon. The interview results were consequently divided into four different identified themes: Professionals' treatment of subjected children, Are professionals well-equipped to face children subjected to sexual exploitation online?, Children in risk zones, and Different types of sexual exploitation. The themes were subsequently analyzed, mainly on the basis of system- and the foot-in-the-door theory, previous research and Childrens-Needs-In-Center perspective (BBIC).

In recent years, remote work has become increasingly common, and many companies are becoming dependent on digital communication platforms to operate. This study investigates how internal communication systems in IT companies cooperate and affect its organizational culture. Two research questions were formulated: Which aspects of the organizational culture can be considered to have a more prominent role in the companies' use of internal communication systems? As well as: What function do communication systems have for the organization's culture? To answer these questions, 14 qualitative interviews were conducted at three IT companies based in Stockholm, Sweden. The study was based on Johnson and Schole's (1992) theoretical framework the cultural web, and was analyzed with an additional focus on terms such as identification and information management. Through an abductive approach the data collection resulted in insights into employee's use of systems and corporate cultures. The conclusion showed, among other things, that routines and rituals, the company's core values and the control systems had a prominent role in the use of internal communication systems. The routines worked to increase employee identification with the company, however limited to the work group. The company's core values functioned as a story, which guided the employees in how they should both work with their customers and colleagues. The control systems had an essential role in the use of communication systems as it maintained the desired behavior despite the digital format. Finally, it emerged that the function of the communication systems for the cultures of the organizations was that it enabled a culture at a distance. With the help of the system, the culture was maintained in a digital format where it was independent of where the employees were located and the physical walls of the office. / På senare år har distansarbete blivit allt vanligare, och många företag blir i högre grad beroende av digitala kommunikationsplattformar för att kunna verka. Syftet med denna studie är att undersöka hur interna kommunikationssystem hos olika IT-företag samverkar med, och påverkar, dess organisationskulturer. För att besvara detta formulerades två forskningsfrågor: Vilka aspekter av organisationskulturen kan anses ha en mer framträdande roll sett till företagens användning av interna kommunikationssystem? Samt: Vilken funktion har kommunikationssystemen för organisationens kultur? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes 14 kvalitativa intervjuer hos tre IT-företag med kontor i Stockholm. Genom ett abduktivt angreppssätt, där studien tog sin grund i bland annat Johnson och Scholes (1992) teoretiska ramverk det kulturella nätet, analyserades respondenternas svar utifrån termer av bland annat identifiering med organisationen och informationshantering. Slutsatsen visar bland annat att rutiner och ritualer, värdegrunden samt kontrollsystemen hade en framträdande roll sett till användningen av interna kommunikationssystem. Rutinerna fungerade för att öka de anställdas identifiering, dock begränsat till arbetsgruppen. Värdegrunden fungerade som en berättelse, vilken guidade de anställda i hur de  skulle arbeta med sina kunder och kollegor. Kontrollsystemen hade en väsentlig roll i kommunikationssystemen då det upprätthöll önskat beteende trots det digitala formatet. Slutligen framgick det att kommunikationssystemens funktion för organisationernas kulturer var att den möjliggjorde en enhetlig kultur på distans. Med hjälp av systemen upprätthålls kulturen i ett digitalt format där den är oberoende av både vart de anställda befinner sig och kontorets fysiska väggar.

Vi lever i ett samhälle där teknik och internet tar alltmer plats i vårt dagliga liv, särskilthos barn. Detta bidrar till en tillgänglighet som kan vara positiv på många sätt, men somockså kan leda till en hel del utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hurvillkoren sett ut för den ideella barnrättsorganisationen ECPAT Sveriges förebyggandearbete mot sexuell exploatering av barn på nätet. För att undersöka detta genomförs endiskursanalys. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och bygger på ECPATSveriges verksamhetsberättelser mellan åren 2005–2022. De identifierade diskurserna ärekonomisk diskurs, utbildningsdiskurs, juridisk diskurs, globaliseringsdiskurs ochteknisk diskurs. Diskurserna analyseras med en diskursteori inspirerad av MichelFoucault (1972). Resultaten av analysen visade att villkoren präglas av både utmaningaroch möjligheter som främst kännetecknas av den tekniska utvecklingen i samhället,attityder gentemot problematiken och barns digitala verklighet, samt samarbeten medolika institutioner, civilsamhällsaktörer och allmänheten. Vi kunde se en avsaknad kringtidigare forskning som behandlar kommersialisering av barnpornografi ochbetalningsmetoder, framförallt nya, som används vid köp av barnpornografi på nätet.Avslutningsvis önskas ytterligare forskning kring problematiken sexuell exploatering avbarn på nätet då det är ett stort och aktuellt samhällsproblem. / We live in a society where technology and the internet take up a lot of space in our day-to-day life, especially for children. This contributes to an accessibility that can be positive in many ways, but that also can lead to a lot of challenges. The aim of thisstudy is to examine the conditions of the non-profit children’s rights organizationECPAT Sweden’s preventive work against sexual exploitation of children online, byconducting a discourse analysis. The study has a qualitative approach and is based onECPAT Sweden’s activity reports between the years of 2005-2022. The identifieddiscourses are economic discourse, education discourse, law discourse, globaldiscourse, and technical discourse. The discourses are analysed with a discourse theoryinspired by Michel Foucault (1972). The results of the analysis show that the conditionsare characterised by both challenges and opportunities which are mainly defined by thetechnical development in society, attitudes towards the problem and children’s digitalreality, and collaborations with various institutions, civil society actors and the public.We noticed a lack in previous research addressing the commercialization of childpornography and payment methods, especially new ones, that are used to purchase childpornography online. Finally, further research within the subject of sexual exploitation ofchildren online is requested as it is a major and current social problem.

In 2012, the county of Uppland in Sweden launched a service granting patients online access to their electronic medical record (EMR), including the list of staff who have logged into the record (the “log list”). Patients seem predominantly positive to this service whereas many professionals, physicians specifically, have expressed concerns about, for example, increased risks of threats and violence towards healthcare staff. One year after launch the present study was conducted to examine whether staff whose patients had gained access to online EMRs experienced greater risks of threats and violence, and were exposed to more threats and violence, than those whose patients had not yet gained access. The extent to which professional role, gender, work experience and staff attitudes to the service were important factors was also examined. A total of 174 professionals at Uppsala University Hospital responded to a web survey (35% response rate). 83 represented the emergency department, whose patients had online EMR access, and 91 represented the psychiatric department, whose patients had not. 40% of all participating professionals, emergency physicians and psychiatric staff specifically, believed that risks of threats and violence increase after launch. The results did not, however, support a correlation between patient access to online EMRs and more incidents of threats and violence, and only one respondent reported that patient access had played any significant negative role in relation to an incident. These and other results may prove useful as the online EMR service is now being launched in other Swedish counties as well. / År 2012 infördes inom Uppsala läns landsting en tjänst som ger patienter tillgång till sin journal via nätet, inklusive listan över personal som loggat in i journalen. Patienter har visat sig vara övervägande positiva till tjänsten, medan många vårdgivare, speciellt läkare, har uttryckt farhågor gällandes, till exempel, ökad risk för hot och våld mot vårdpersonal. Ett år efter införandet genomfördes denna enkätstudie med syfte att undersöka om sjukvårdspersonal vars patienter fått tillgång till journal via nätet upplever högre grad av risk för hot och våld samt om de i realiteten är mer utsatta för hot och våld än dem vars patienter inte fått denna tillgång. Även betydelsen av yrke, kön, arbetserfarenhet samt generell attityd till journal via nätet undersöktes i relation till hot och våldsrisker respektive utsatthet för våld. En webundersökning besvarades av 174 anställda vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (svarsfrekvens 35 %). 83 representerade den öppna akutvårdsmottagningen, vars patienter hade tillgång till journal via nätet, och 91 representerade de slutenvårdspsykiatriska avdelningarna, vars patienter inte hade denna tillgång. 40 % av respondenterna, speciellt akutvårdsläkare och psykiatrivårdspersonal, trodde att riskerna för hot och våld ökar vid införande av journal via nätet. Resultaten påvisade dock inte någon korrelation mellan patienttillgång till journal via nätet och förekomst av hot- och våldsincidenter och endast en respondent svarade att patienttillgång spelat en betydande negativ roll i relation till en incident. Dessa och andra resultat i studien kan vara av betydelse nu när införanden av journal via nätet sprids även till andra landsting i Sverige.

Electronic commerce is a relatively new concept compared to other Internet applications. Theconcept has grown fast to cover a wide range of products and services and practiced in severalparts of the world. The process of buying and selling Fast Moving Consumer Goods, food andother necessities online is referred to as electronic grocery. Electronic grocery today is builton different types of solutions; purchasing from a grocery store via their webpage and buyingcomplete meal plans delivered with recipes to the consumers home. By purchasing groceriesonline, consumers get the chance to pick and choose from many different solutions andbrands as a result of which they save time and increase accessibility. The dominating products sold through electronic commerce in Sweden are electronics, clothesand shoes. The online grocery business is only 1.4% (2016) of the total grocery business inSweden. This means that electronic grocery seems to have had a relative slow consumeradoption which makes it differ from e-commerce in general. The purpose of this thesis was todiscover what barriers were associated with using e-grocery for Swedish grocery consumersand how these barriers was affected by user experience. This research was conducted with amixed method approach. The purpose was to establish which barriers are the most influentialto consumers choosing to switch from the traditional way of purchasing groceries in physicalstores to purchasing their groceries online. Understanding these barriers helped investigatehuman interaction with information systems. The study was mainly conducted through thedistribution of a self-completion questionnaire with 300 respondents. Results from the questionnaire suggest that user experience may effect consumers choice tousing e-grocery. Statistics demonstrate influences of consumers using e-commerce for othergoods rather than groceries. Some of the main barriers to adopting this new way of purchasinggroceries were quality of fresh groceries, the social factor of purchasing groceries in aphysical store and consumer’s habit. This study will therefore contribute to the field ofinformatics by providing both theoretical and empirical analysis that help distinguish theinfluence e-commerce has on grocery consumers and their daily life. An interesting area forfurther research would be to investigate and compare other demographic factors to getknowledge about how to reach other consumer groups. To pay more attention to elderconsumers and users of information systems, it perhaps would be an interesting direction tosee how e-grocery could improve their everyday lives. E-grocery is an important business toresearch due to the fact that it will probably be both faster and more convenient in the future. / Elektronisk handel är ett relativt nytt koncept jämfört med andra Internet-applikationer.Konceptet har växt snabbt och erbjuder ett brett utbud av både produkter och tjänster ochfinns i flera delar av världen. Köp och försäljning av snabbrörliga konsumentvaror, mat ochandra nödvändigheter på nätet kallas för elektronisk dagligvaruhandel. E-dagligvaruhandelbygger idag på olika typer av lösningar; köp hos dagligvarubutiker via deras hemsidor ochköp av kompletta måltider i matkassar som levereras med recept till konsumentens hem.Genom att köpa dagligvaror på nätet får konsumenter en chans att välja mellan många olikalösningar och aktörer, som leder till att de sparar både tid och får en ökad tillgänglighet. De dominerande produkterna som säljs på nätet i Sverige är elektronik, kläder och skor. Edagligvaruhandelnoch dess industri stod för endast 1,4% av den totala dagligvaruindustrin iSverige 2016. Detta innebär att elektronisk dagligvaruhandel verkar ha anammatslångsammare av konsumenter än allmän e-handel, vilket får det att utmärka sig på så vis.Syftet med denna uppsats var att upptäcka vilka barriärer konsumenter förknippar med edagligvaruhandeloch hur användarupplevelsen påverkade dessa barriärer. Undersökningenutgjordes av en mixad metod. Syftet med denna studie var att fastställa vilka barriärer som ärde mest inflytelserika när konsumenter väljer att byta från det traditionella sättet att köpadagligvaror i fysiska butiker, till att köpa sina dagligvaror på nätet. Studien genomfördeshuvudsakligen genom distributionen av en kvantitativ enkät med 300 respondenter. Resultatet från undersökningen indikerar att användarupplevelsen kan ha en inverkan påkonsumenternas upplevda barriärer. Statistiken visade att konsumenter använder e-handel ihögre grad för andra varor och tjänster än dagligvaror. Några av huvudbarriärerna för attanamma detta nya sätt att köpa dagligvaror var osäkerhet kring kvalitén på färskvaror, densociala faktorn som skapas av att besöka en fysisk butik samt konsumenters vanor. Dennastudie kommer därför att bidra till ämnet informatik genom att ge både teoretisk och empiriskanalys som bidrar till att visa vilken influens e-handel har på dagligvarukonsumenter ochderas vardagsliv. Ett intressant område för vidare forskning vore förslagsvis att undersöka ochjämföra andra demografiska faktorer för att få kunskap om andra konsumentgrupper. Meruppmärksamhet kan t.ex. riktas mot äldre konsumenter och användare av informationsystemför att ta reda på hur e-dagligvaruhandel kan förbättra deras liv. E-dagligvaruhandel är ettviktigt område att undersöka då det med största sannolikhet kommer att effektiviseras och blismidigare i framtiden.