Tekniken utvecklas ständigt och utvecklingen har bland annat lett till att det idag kan lagras och bearbetas mycket större mängder data än förr, vilket innebär att även behandlingen av personuppgifter är mer omfattande än tidigare. Den tekniska utvecklingen tillsammans med dess nya fenomen och förfaranden ställer krav på en förnyad lagstiftning. Inom EU nåddes under hösten 2015 en överenskommelse om en ny dataskyddslagstiftning vilken har resulterat i en dataskyddsreform innehållande två rättsakter: en förordning och ett direktiv. Förordning- en trädde ikraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018. Uppsatsen kommer att behandla huruvida personuppgiftsskyddet vid internetanvändning för enskilda internetanvändare kommer att förändras genom införandet av den nya förordningens artikel 17. Artikeln lagstadgar en rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”), och motsva- rande rättigheter finns i gällande rätt i 28 § personuppgiftslagen, i vilken möjligheten till rät- telse stadgas. Syftet med artikeln är att stärka internetanvändarnas kontroll över sina person- uppgifter. Genom införandet av artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen kommer den enskilde internetanvändarens rätt att få uppgifter undanröjda att tillgängliggöras och förstärkas, genom lägre krav på tillämplighet i jämförelse med 28 § personuppgiftslagen. Möjligheterna till att erhålla fullständig information om vilka personuppgifter som kan påverka internetanvändaren är dessvärre nästintill obefintliga, varför dennes faktiska kontroll inte försäkras genom artikel 17. Trots att den enskilde internetananvändarens kontroll över sina personuppgifter förstärks, kommer syftet med artikel 17 inte nödvändigtvis säkerställas i praktiken genom införandet av den allmänna dataskyddsförordningen.

Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars delande om sina barn på sociala medier (sharenting) och om det finns ett samband med oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Bekvämlighetsurvalet bestod av 78 föräldrar med minst ett barn under 18 år. Data samlades in genom en webbenkät som publicerades på ett flertal olika forum online där föräldrar fick besvara frågor om delande om sitt barn på sociala medier, oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Studiens resultat påvisade att det inte fanns samband mellan sharenting och oro för integritet på nätet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Frekvensen av föräldrarnas allmänna delande på sociala medier hade ett signifikant samband med sharenting och barnets ålder påverkade vissa aspekter av sharenting. I diskussionen togs möjliga förklaringar till resultaten upp. / The aim of this study was to investigate the phenomenon of parents sharing photos and information about their children on social media (sharenting), and its relation to privacy concerns online and parents’ regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The convenience sample consisted of 78 parents with at least one child under 18 years of age. Data was collected through an online survey which was published on several different online forums, in which parents received questions about sharenting, privacy concerns online and their regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The results of this study showed no correlation between sharenting and privacy concerns online or parent’s regards to childrens’ feelings and opinions about what is shared. On the other hand, the results showed that the parents' general habit of posting on social media was significantly correlated to sharenting, and that childrens’ age influenced some aspects of sharenting. The discussion contains possible explanations to the results.