Syfte - Syftet med studien är att bidra med förståelse av hur användare av aktivitetsarmbandoch tillhörande nätforum tillsammans konstruerar en lärmiljö och i så fall på vilka sätt dettakan erfaras hälsofrämjande.Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen tar upp de pedagogiska perspektivsom framträdde ur det empiriska materialet. Studien behandlar följande perspektiv: detsociokulturella perspektivet, Zone of proximal development, health literacy, Communities ofpractice och healthism.Metod - Studien har en livsvärldsfenomenologisk metodansats där datainsamlingengenomfördes genom två tillvägagångssätt. Författarna agerade studiesubjekt genom attanvända aktivitetsarmband och forum för att få tillgång till deltagarnas regionala livsvärld. Envirtuell grupp skapades på nätforumet Garmin connect där diskussioner fördes mellandeltagare och författare. Urvalet bestod av 8 personer från Sverige, Storbritannien, Brasilienoch USA.Resultat - Health literacy visade sig vara av vikt för att på ett optimalt sätt tillgodogöra sigaktivitetsarmbandets data. Lärandeprocesser skedde genom samspel och interaktion inätforumet. Hälsofrämjande effekter med armband och forum kunde urskiljas i form av högrefysisk aktivitetsnivå, motivation, inspiration och glädje. Potentiellt hälsoskadliga effekteridentifierades i överaktivitet och övertro på armbandet.Slutsats - Dagens selftracking-verktyg är ofta tekniskt avancerade men pedagogiskt mindregenomtänkta. Broar bör byggas mellan selftracking-verktygen och de pedagogiska processersom sker i användarna som brukar dem. / Aim - The aim of this study is to contribute to the understanding in which users of activitytrackers and the connected netforum together construate a learning environment and if and inwhat ways this can be perceived as health promoting.Theoretical framework - The theoretical framework presents the pedagogical perspectiveswhich appeared in the empiric material. The study adresses the following theories andperspectives: the sociocutural perspective, Zone of proximal development, health literacy,Communitites of practice and healthism.Method - The study has a lifeworld phenomenological method. The data collection wascompleted in two different methods. The writers used the activity tracker and net forum togain access to the users life world. A virtual discussion group was created where particapantsand the writers discussed the activity tracker and net forum. Selection: 8 participants fromSweden, Great Britain, Brazil and USA.Result - Health literacy proved to be significant when interpreting the data from the activitytracker. Learning processes occured in the net forum through interaction. Health promotingfactors like increased physical activity level, motivation, inspiration and joy were found bothregarding activity tracker and netforum. Potentially harmful effects on health were found,hyperactivity and an over-reliance to the actvity tracker.Conclusion - Todays selftracking tools are often technically advanced but pedagogicallyinsufficient. Bridges should be built between selftracking tools and the pedagogical processeswhich occur within the individuals using these tools.

I Abstract (in English): Diploma thesis Visual lifelogging: automatic memories and picturing ordinary deals with the topic of visual lifelogging in the context of current visual culture. It describes visual lifelogging in the context of photography and as an amplification of human abilities. Diploma thesis deals with history and lifelogging as a whole and it describes its forms, describes the tools of lifelogging and it deals also with topics of surveillance and its contrary, sousveillance. It explores visual lifelogging mostly from the photographic point of view and it deals with the use of different technologies to augment human memory or other human abilities.

While both public opinion and scholars around the world are currently pointing out the danger of increasingly popular life-logging devices, this book articulates this debate by distinguishing between automatic and manual life-logging approaches. Since new definitions of life-logging have excluded the latter approach and have been mainly focused on effortless life-logging technologies such as Google Glass and Quantified Self applications in general, the second part of this thesis theoretically frames life-stowing.Through extensive etymological research, I have defined life-stowing as a manual and effortful practice conducted by life-stowers, individuals who devote their life to sampling reality in predefined frameworks. As part of this book, an historical overview introduces life-stowers and distinguishes between Apollonian and Dionysian varieties of these practitioners. Lastly, in order to understand the future reception of life-stowing, particularly in relation to digital media, I have disclosed my ongoing life-stowing project to a small audience. / Den samtida samhälls- och forskningsdebatt, där de allt mer populära teknologierna för life-logging ofta framställs som farliga, vidgas och utvecklas i denna bok genom ett särskiljande av automatiska och manuella tekniker för life-loggning. Eftersom nya definitioner av life-loggning i stor utsträckning har exkluderat manuella tekniker och fokuserat på egenmätning som inte kräver så mycket av användaren, såsom GoogleGlass, innehåller avhandlingen också ett teoretisk utforskande av begreppet lifestowing. Genom omfattande etymologisk forskning definieras life-stowing i avhandlingen som en manuell och ansträngande praktik utförd av life-stowers, personer som vigt sina liv åt att samla och spara bitar av verkligenheten enligt fördefinierade ramar. I den historiska översikten introduceras två typer av life-stowers, den Apollonianska och den Dionysiska. Slutligen, för att förstå det framtida mottagandet av life-stowing i relation till digitala medier, presenteras författarens egna life stowingprojekt för en mindre publik.