Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal arbetar och uppfattar likabehandlingsarbetet och undersöka hur förskolor uppfattar och beskriver likabehandlingsplan. Studien utgick från en kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare. Vår studie utgår från ett normkritiskt perspektiv där makt, normer och förhållningssätt synliggörs. Utifrån vår studie har vi fått fram ett resultat där likabehandlingsplan hålls levande när det arbetas med kontinuerligt genom dokumentation. Det framgick att medvetenhet, delaktighet och öppenhet har en stor betydelse för likabehandlingsarbetet. Studien har visat olika dilemman bland annat att tid är mycket viktigt för likabehandlingsarbete. Studiens slutsats var att förhållningssätt, normer och makt påverkar likabehandlingsarbetet.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism. Meningen är att förstå hur specialpedagoger bemöter och förhåller sig till dessa barn.MetodUndersökningen är kvalitativ och intervju har använts som metod. Två specialpedagoger som är verksamma på samma förskolor intervjuades samt tre specialpedagoger som arbetade på en habilitering.ResultatFörhållningsätt och bemötande var viktigt enligt specialpedagogerna oavsett om barnet hade en diagnos eller inte. Specialpedagogerna var medvetna om läroplanens riktlinjer och att de var svåra att uppnå med de barn som hade diagnosen autism. I resultatet framkom det att specialpedagogerna hade stor kunskap och erfarenhet kring olika arbetsmetoder i sitt arbete med barnen som har diagnosen autism. I undersökningen framkom det att specialpedagogerna menade att de inte var så insatta i likabehandlingsplanens innehåll och att de arbetade med värdegrundsfrågor som är en del av likabehandlingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

<p>Abstract</p><p>Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. </p><p>Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. </p><p>Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.</p>

<p>The Act Prohibiting Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and School Students (2006:67) entered into force on 1 of April 2006. The purpose of this Act is to promote equal rights for children and school students and to combat discrimination on the five discrimination grounds of sex, ethnic origin, religion or other belief, sexual orientation or disability. This Act also has the purpose of combating other degrading treatment. According to the Act the organiser of the activity shall insure that there is an equal treatment plan that aims to promote the equal rights for children and school students irrespective of the five discrimination grounds. Discrimination is a result of the social norms which tends to exclude people who does not fit in and therefore considerers as being abnormal. Thus it is very important that the equal treatment plan considers and illustrates all of the five discriminations ground and does not exclude or ignore none of them. The purpose of this essay is therefore to investigate if there is a possible level of priority between the five discrimination grounds in the equal treatment plans. The purpose is also to investigate which ideas of normativity that penetrate the equal treatment plans. To explore the norms that are maintained by the structures of power the methods being used are two text analysis; a content analysis and a critical discourse analysis. As a complement to the critical discourse analysis the theories of heteronormativity and intersectionality are being used. The material that is being analysed is five equal treatment plans from five different schools.</p><p>My conclusions are that there is a difference between the five equal treatment plans considering the level of priority. The difference is not, on the other hand, so big in each individual school. The ideas of normativity are being explored in the ways that the equal treatment plans ignores to explore the norms that exists and instead includes the five discriminations grounds into a universal norm.</p>

The Act Prohibiting Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and School Students (2006:67) entered into force on 1 of April 2006. The purpose of this Act is to promote equal rights for children and school students and to combat discrimination on the five discrimination grounds of sex, ethnic origin, religion or other belief, sexual orientation or disability. This Act also has the purpose of combating other degrading treatment. According to the Act the organiser of the activity shall insure that there is an equal treatment plan that aims to promote the equal rights for children and school students irrespective of the five discrimination grounds. Discrimination is a result of the social norms which tends to exclude people who does not fit in and therefore considerers as being abnormal. Thus it is very important that the equal treatment plan considers and illustrates all of the five discriminations ground and does not exclude or ignore none of them. The purpose of this essay is therefore to investigate if there is a possible level of priority between the five discrimination grounds in the equal treatment plans. The purpose is also to investigate which ideas of normativity that penetrate the equal treatment plans. To explore the norms that are maintained by the structures of power the methods being used are two text analysis; a content analysis and a critical discourse analysis. As a complement to the critical discourse analysis the theories of heteronormativity and intersectionality are being used. The material that is being analysed is five equal treatment plans from five different schools. My conclusions are that there is a difference between the five equal treatment plans considering the level of priority. The difference is not, on the other hand, so big in each individual school. The ideas of normativity are being explored in the ways that the equal treatment plans ignores to explore the norms that exists and instead includes the five discriminations grounds into a universal norm.

Abstract Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ”en skola för alla”, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga “en skola för alla” finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger. Alla fyra yrkeskategorierna har den gemensamma inställningen att “en skola för alla” är en skola där alla barn blir sedda och kan få lära sig utifrån sina förutsättningar. Vi anser att tanken om ”en skola för alla” är god och att flera skolor har kommit en bra bit på vägen mot en skola där alla barn, oavsett förutsättningar, ingår i samma gemenskap så långt det är möjligt. Grundstenen i arbetet måste vara att utgå från varje barns behov och göra det som blir bäst för barnet - inlärningsmässigt, socialt och emotionellt.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök. Forskningen visar även att många skolor arbetar med antimobbningsprogram- och planer men att det krävs ett genomgripande arbete med dessa för att likabehandlingsarbetet ska ge ett positivt utfall. Översikten tar slutligen upp de förslag normkritiska perspektiv ger angående hur skolor kan förbättra situationen för sexuella minoriteter.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.