Syftet med den här undersökningen är att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och även om eleverna anser att tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig på 130 enkätsvar från två olika gymnasieskolor i Sverige.I kunskapsbakgrunden går jag igenom forskning som har med genus i allmänhet att göra och forskning som är inriktad på genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor får stå tillbaka till förmån för pojkar.Det resultat som jag fått fram i min undersökning visar att eleverna på Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de är tjejer eller killar, får ta lika mycket plats i klassrummet.

Studien handlar om hur en rektor och två lärare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan används. Resultat och analys visar skolan följer Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling, men påvisar brister i implementering av styrdokumenten i verksamheten.

The focus of the study is equal treatment and equality work in preschool where the aim of the study was to increase knowledge about what experiences and knowledge there are among the preschool´s educators based on two different preschool manager´s areas. It is a qualitative study where the method has been to interview six individual educators, from five different preschools in two different principal areas in a municipality in central Sweden. The result shows that equality work is carried out at all the participating preschools, by existing equal treatment plans. The results also show how the knowledge about the equal treatment work of the interviewees is varied. All the interviewed teachers are aware of that the work has to be done by law, but the deeper understanding of its meaning in the practical work was variable. The results of the study also show how equal treatment work is a continuous work in which all of the profession should be included. It also appears that it is important with locally adapted plans, for them to be used and be seen as a supportive tool for the educators in the practical work. An important point to lift from the study's conclusion is how the educators' knowledge of equal treatment is important for reporting abusive treatment by violation reports, as otherwise this can be avoided due to uncertainty and thereby creating a problem for the equal treatment work.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras. De som bryter mot normen korrigeras av andra till normativt beteende. Det anses som enklast för barn att hålla sig inom normen, och därmed styrs barn till normativt beteende. Dock ses barn som starka när de är normöverskridande. Pedagogerna är osäkra över hur jämställdhetsarbete bäst bör bedrivas i den pedagogiska verksamheten, om olikheter skall lyftas fram eller neutraliseras. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.</p>

<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

<p>Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att<em> Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)</em> trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet.</p><p>Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna</p> / <p>Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 <em>Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils</em> (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.</p>

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys. Vår huvudfrågeställning är följande: Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar: Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner? I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.