Under min egen gymnasietid, gick jag på ett idrottsgymnasium och hade ämnet specialidrott. Eftersom jag därför vet att elever kan ha olika syn på det allmänna ämnet idrott och hälsa, så intresserades jag mig för att undersöka elevers syn på ämnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever som går på idrottsgymnasium upplever ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats; ” Upplever elever som läser på idrottsgymnasium att undervisningen i ämnet idrott och hälsa är jämlik?” och ” Har elever som läser på idrottsgymnasium en positiv eller negativ upplevelse av ämnet idrott och hälsa?”. För att få svar på detta använde jag en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex elever som går på idrottsgymnasium och läser ämnet specialidrott med inriktning innebandy. Resultatet visade att elever som går på idrottsgymnasium har positiva upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Eleverna beskriver bland annat att ämnet är en paus från de teoretiska ämnena och att gemenskapen i klassen blir bättre på idrottslektionerna. Å andra sidan nämner eleverna även att ämnet idrott och hälsa saknar utmaningar och att dom inte lär sig något nytt på lektionerna. Undersökningen visar även att eleverna upplever att alla har samma förutsättningar på idrottslektionerna och att det inte spelar någon roll om man läser specialidrott. Å andra sidan framkommer det i intervjuerna att det på skolan sker tydliga anpassningar för de elever som läser specialidrott, det är dock inget eleverna upplever själva.

We chose to write about how and what after-school teachers can do to create security and trust in students. We chose to have our focus on the breaks because that is where it is easier for us to see that the after-school teacher can create security and trust in the students. In this essay, "Leaderships on the breaks - A quality study about after-school teachers work with safety and trust", we have described how after-school teachers can contribute to safety and trust in students during breaks. In our previous research, we will describe our selected theories, relational pedagogy, conversation analysis, coexistence skills and how security and trust can be achieved. Later in our analysis, we will address responses we have received from interviews and observations we have made. We will conclude with a discussion of how all the material we have collected relates to our questions and how they could be answered.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek. Sexualitet som identitet och kärlek skapar förutsättningar att tala om sexualitet i klassrummet samtidigt som det aktualiserar betydelsen av likabehandling. Likabehandlingen i perspektivet sexualitet handlar om att synliggöra alternativa sätt att leva, älska och vara i förhållande till heteronormen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka värdegrunden i Lpfö 98/10, samt hur normer skrivs fram där i. Vi har också velat undersöka huruvida den normkritik som skolverket efterfrågar syns i läroplanen, som kanske är det styrdokument förskollärare använder sig allra mest av. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har utgått ifrån litteratur som är relevant för området. Normkritik är ett relativt nytt begrepp som utgår från queer teori, queer teori utgör en bakgrund för normkritiken och är därför viktig att ha i beaktande. Analysen visar att den av skolverket efterfrågade normkritiken saknas i Lpfö 98/10. Istället finns det på många ställen snarare ett toleransperspektiv. Analysen visar också att olika normer fastställs, upprepas samt utelämnas ut läroplanen. Värdegrunden tycks i Lpfö 98/10 vara något som ska överföras från vuxna till barn. Vår slutsats är att det som förskollärare är viktigt att vara medveten om bristerna i Lpfö 98/10 när det kommer till värdegrunden samt normerna, så att inte likabehandlingsarbetet påverkas av dessa brister.

The purpose of this study is to investigate if pedagogues treat children differently, depending on the children's sex. In the study, interviews are made with pre-school pedagogues about their thoughts on gender education in pre-school. The research questions are as follows:  How do the pedagogues treat children depending on their sex in some pre-selected situations in pre-school? What do the pedagogues think about gender education in pre-school?  How do their reasoning about gender education differ from how they treat girls and boys in their every day practice? In total nine observations and six interviews have been made in order to analyse these questions. During the observations we wrote down keywords, and we used audio recording to record the interviews. The overall theoretical framework is based on Yvonne Hirdman's work on gender theory. The results of this study show, that the pedagogues on numerous occasions do not treat girls and boys equally. All pedagogues, however, say that they either treat girls and boys equally, or that they hope that they treat girls and boys equally. A conclusion in the study is that the reality of the pedagogues’ treatment of children of different sexes, is not compatible with the pedagogues’ perspective of how they treat the children

<p>Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.</p><p>Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Dessutom finns det undantag utanför fördraget, så kallade tvingande hänsyn i allmänintresset, som EG-domstolen har uttalat sig om och i vissa fall även godtagit. Denna uppsats utreder omfattningen av diskrimineringsförbudet respektive undantaget i artikel 39 EG. En analys sker av EG-domstolens praxis avseende vilka nationella regler som står i strid med artikel 39 EG. Huvudsyftet är att klargöra var gränsen går mellan nationella regler som är förbjudna och sådana regler som anses tillåtna. Uppsatsen utreder även frågan om vilka rättfärdigandegrunder, utöver de uttryckliga undantagen i fördraget, domstolen har använt sig av för att begränsa arbetstagares rätt till fri rörlighet.</p>

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Dessutom finns det undantag utanför fördraget, så kallade tvingande hänsyn i allmänintresset, som EG-domstolen har uttalat sig om och i vissa fall även godtagit. Denna uppsats utreder omfattningen av diskrimineringsförbudet respektive undantaget i artikel 39 EG. En analys sker av EG-domstolens praxis avseende vilka nationella regler som står i strid med artikel 39 EG. Huvudsyftet är att klargöra var gränsen går mellan nationella regler som är förbjudna och sådana regler som anses tillåtna. Uppsatsen utreder även frågan om vilka rättfärdigandegrunder, utöver de uttryckliga undantagen i fördraget, domstolen har använt sig av för att begränsa arbetstagares rätt till fri rörlighet.

The purpose of this study is to investigate how the legal protection against sexual harassment at work functions, and where to draw the line. The study is limited to focus on the sexual harassment directed at women from men, because it usually occurs that way even though only a few report the incidents. The results are discussed from a gender perspective on how the distribution of power is between men and women as a way to explain sexual harassment.Sexual harassment is currently protected by the discrimination law and the EU principle of equal treatment for men and women. For a behavior to be considered as sexual harassment it has to be unwanted by the receiving party and the person practicing the harassments must be aware that the behavior is perceived as offensive. The behavior shall be of a sexual nature and contribute to a disadvantage for the victim in the form of a violation of that persons integrity.It is the victim that determines whether the behavior is perceived as sexual harassment or not, what one person believes is a friendly behavior may be perceived as offensive by another. Therefore, it becomes difficult to know where to draw the line, it is not defined in law and it is a subjective assessment. There are some behaviors that clearly are sexual harassment, but when it's not as clear, a notice is needed to the person performing the harassments. If the behavior continues after the warning it counts as sexual harassments.It is the employer's responsibility to ensure that sexual harassment doesn’t take place in the workplace and to investigate the incidents when it occurs. Only the employer can be held accountable in court for not fulfilling its investigation duty. A worker can’t be sentenced for sexual harassment if it doesn’t involve serious crimes which are regulated in the Penal Code.Sexual harassment is usually carried out by men against women and is therefore an important gender issue. Sexual harassment must be understood from a gender power perspective and it’s a way to maintain gender power relations between the sexes, where men have the power and are superior to women. The creation of gender power relations are both conscious and unconscious and maintained from both men and women, where sexual harassment is only a small part of a larger societal problem. / Syftet med denna studie är att utreda hur det rättsliga skyddet mot sexuella trakasserier ser ut i arbetslivet idag samt var gränsen går. Studien är avgränsad till att endast fokusera på de sexuella trakasserier som riktar sig till kvinnor från män, då detta förekommer i störst utsträckning även om få anmäler. Resultatet diskuteras sedan ur ett könsmaktsperspektiv då detta är ett sätt att förklara företeelsen sexuella trakasserier mellan män och kvinnor.Sexuella trakasserier skyddas idag genom diskrimineringslagen och genom EU-rättens lika-behandlingsprincip. För att ett beteende ska räknas som sexuella trakasserier ska det vara oönskat från den mottagande parten och den som utför trakasserierna ska ha insikt i att beteendet uppfattas som kränkande. Handlingarna ska vara av sexuell natur och bidra till ett missgynnande för den drabbade i form av en kränkning.Det är den utsatta som avgör om handlingarna uppfattas som sexuella trakasserier eller inte, det som en person uppfattar som ett vänskapligt beteende kan uppfattas som kränkande av en annan. Därför blir det svårt att veta var gränsen går, det definieras inte i lagtexten och det är en subjektiv bedömning. Det finns handlingar som uppenbart är sexuella trakasserier, men när det inte är lika enkelt behövs en tillsägelse till den som utför trakasserierna, fortsätter beteendet även efter anmärkningen är det att räkna som sexuella trakasserier.Det är arbetsgivarens ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på arbets-platsen och att utreda händelserna när de ändå uppkommer. Endast arbetsgivaren kan ställas till svars inför domstol för att inte fullgjort sin utredningsplikt, en arbetstagare kan inte dömas för sexuella trakasserier om det inte rör sig om grövre fall som är reglerade i brottsbalken.Sexuella trakasserier sker oftast från män mot kvinnor och är därför en viktig jämställdhets-fråga. Sexuella trakasserier måste förstås ur ett könsmaktsperspektiv och ett sätt att behålla könsmaktsordningen mellan könen, där männen har makten och är överordnade kvinnorna. Skapandet och behållandet av könsmaktsordningen sker både medvetet och omedvetet från båda könen, där sexuella trakasserier bara är en liten del i ett större samhällsproblem.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism. Likabehandlingsplanerna har analyseratsmed kvalitativ textanalys inspirerad av diskursanalytiska perspektiv samt med inspiration avkvantitativ innehållsanalys. Fokus ligger på grammatik och ordval som är frekventförekommande i planerna. Resultatet visar att skolorna använder sig av ord somlikabehandlingsplan, diskriminering, känna, mål, åtgärd och ansvar för att konstrueralikabehandling. Det finns också tecken på att vissa av dessa ord ska inneha samma innebördför samtliga deltagare i processen. Skolorna presenterar en verklighetsyn där det krävshandling för att uppnå likabehandling dock är skolorna till stor del inte överens om vilkahandlingar det gäller. Det finns tydliga tecken på att skolorna definierar situationen kringlikabehandling på olika sätt vilket kan komma att påverka hur det praktiskalikabehandlingsarbetet ser ut. / The purpose of the study was to study how the concept of equality of treatment is constructedthrough the use of language in equality of treatment plans drawn up in a western Swedishmunicipality during the school year of 2012/2013. Questions were formulated in relation withthe aim of the study. How is the concept of equality of treatment constructed by the languageuse in equality of treatment plans, what similarities or differences can be seen in how theconcept of equality of treatment is constructed through language use in the different equalityof treatment plans? The study is based on the sections of the discrimination law thatprescribes that an equality of treatment plan should be established in every educationalsystem, as well as in previous research of equality of treatment in relation to concepts such asjustice, discrimination and values. The study is also based on socialconstructionism andsymbolic interactionism. The equality of treatment plans were analyzed using qualitative textanalysis inspired by discourse analysis perspectives and quantitative content analysis focusedon grammar and vocabulary that are frequent in the plans. The result shows that the schoolsuse the words equality of treatment plan, discrimination, feel, goals, action, and responsibilityto construct equality of treatment. There are also signs that some of these words shall holdthe same meaning for all participants in the process. The schools present a reality whereaction is needed to achieve equality of treatment but the schools do not agree on type ofactions. There are clear signs that the schools define the situation regarding equality oftreatment in different ways, which may have effect on the practical work of equality of treatment.

Denna studie utforskar vilka föreställningar åtta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt påverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som används innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer två åk 7 klasser i två olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag väljer att följa dessa båda, då jag får intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig åt markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet får jag inblick i vilka metoder som används samt en uppfattning om hur eleverna själva problematiserar ämnet genus, hur de reagerar på uppgifterna, såväl som hur klasserna fungerar. Studien fortsätts genom intervjuer med fyra tjejer från varje klass för att få en djupare förståelse för deras tankar om genus samt hur de har emottagit genusarbetet. Under intervjuerna visar det sig att alla åtta tjejer uppfattar sig underordnade killarna. De påtalar många situationer i vilka de blir nedvärderade av sin omgivning på grund av sitt kön. Fortsättningsvis är de högst medvetna om vilka begränsningar som finns för både tjejer och killar. Det framkommer att genusnormer är viktiga att följa och att de själva på olika sätt strävar efter att passa in. Vad gäller frågan om projektet påverkat dem eller omgivningen skiljer sig uppfattningarna i de två klasserna emellertid åt. I den ena klassen hävdar tjejerna att de själva fått många nya tankar om genus såväl som att både klass och lärare varit tankfulla efter projektet. Tjejerna från den andra klassen menar att projektet varken påverkat dem eller klassen. Jag relaterar de olika uppfattningarna till de intryck jag får av respektive klassklimat under observationerna. I den klass där eleverna anser projektet givande är atmosfären negativ och grupperad, medan stämningen i den andra klassen känns öppen och tillåtande. De tjejer som har ett tryggt klassklimat menar att de inte känner sig särskilt begränsade av genusnormer.