Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den</p><p>senare delen av grundskolan känner sig utanför eller</p><p>mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare</p><p>ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa</p><p>ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att</p><p>uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av</p><p>enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven</p><p>semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i</p><p>skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.</p><p>Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna</p><p>med mer än ett språk använder det i skolan och att de</p><p>andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det</p><p>visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska</p><p>känna sig utanför på grund av detta problem. I</p><p>diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan</p><p>skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den senare delen av grundskolan känner sig utanför eller mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor. Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna med mer än ett språk använder det i skolan och att de andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska känna sig utanför på grund av detta problem. I diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.

<p>Abstract</p><p>Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.</p><p>Författare: Linda Nygren.</p><p>Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.</p><p>Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.</p><p>Datum: december 2007.</p><p>Syfte</p><p>Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.</p><p>Metod</p><p>Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden.</p><p>Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.</p>

Abstract Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning. Författare: Linda Nygren. Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik. Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund. Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Datum: december 2007. Syfte Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall. Metod Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser. Resultat Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden. Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.