Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

<p>Abstract</p><p>Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.</p><p>Författare: Linda Nygren.</p><p>Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.</p><p>Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.</p><p>Datum: december 2007.</p><p>Syfte</p><p>Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.</p><p>Metod</p><p>Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden.</p><p>Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.</p>

Abstract Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning. Författare: Linda Nygren. Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik. Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund. Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Datum: december 2007. Syfte Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall. Metod Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser. Resultat Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden. Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning.Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever.Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9.Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan.Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass. I regel går den mobbade och mobbarna i samma skolår och är av samma kön. Den mobbade känner ofta olust inför tanken att gå till skolan och skulle gärna vilja tillfoga mobbaren någon fysisk skada. / Bullying among students with special needs in grade 7-9