Som flicka förväntas du vara duktig, vara fin i håret och se till att den stökiga pojken sitter tyst och fint. Många, inklusive jag själv har nog hört talas om pojke-flicka taktiken på musiken, under lunchen och genom vilotimmen. Som pojke förväntas du vara aktiv, gilla bilar och spela fotboll. Du ska inte gråta; var en man och du får absolut inte klä dig i rosa. Detta är förväntningar som samhället placerat på dig på grund av ditt socialt konstruerade kön, ditt genus. Dessa förväntningar börjar tidigt, redan innan du föds och de följer och formar dig genom hela ditt liv. Samhällets genusnormer påverkar beteenden, sociala koder och även kläderna vi bär, flickor kan ha på sig byxor och blått men pojkar får inte klä sig i en rosa klänning. I detta examensarbete har jag undersökt hur genusnormer påverkar och formar barn med fokus på klädindustrin. Detta projekt har tagit avstamp i problematiken kring tabubeläggandet och exkluderingen av feminint kodade färger och element inom unisexmarknaden. Resultatet av projektet ämnade att ifrågasätta och belysa denna problematik, vilket resulterade i tre mönster som fokuserade på att inkludera och lyfta det feminina för att skapa tillgänglighet för alla oavsett könstillhörighet. / As a girl, you are expected to be good, have nice hair and make sure that the loud boy sits quietly and behave nicely. Many, including myself, have probably heard of the boy-girl tactic implemented at school during music, lunch and through rest time. As a boy, you are expected to be active, like cars and play football. You should not cry; be a man and you should absolutely not dress in pink. These are expectations that society places on you because of your socially constructed sex, your gender. These expectations begin early, even before you are born and they follow and shape you throughout your life. Society’s gender norms affect behaviors, social codes and also the clothes we wear, girls can wear trousers and blue but boys are not allowed to dress in a pink dress. In this thesis, I have investigated how gender norms affect and shape children with a focus on the clothing industry. This project is based on the problem of taboo coating and the exclusion of feminine coded colors and elements in the unisex market. The result of the project was intended to question and shed light on this problem, which resulted in three patterns that focused on including and highlighting the feminine in order to create accessibility for everyone, regardless of gender.

Purpose: The purpose of the study is to identify how norm creativity in commercials is perceived by consumers and how it affects their perception of a brand. Theoretical Framework: The theoretical framework for the study consists of theories of market communication, the advertising industry and brands. Methodology: The study is based on a deductible research where data collection takes place through focus groups. Result: The empirical content is collected through three focus groups, which are presented by narrative method. Conclusion: The study shows that consumers perceive norm creative commercials positively and meaningful. Consumers want to see more of this kind of commercials. This is because companies demonstrate corporate social responsibility and take on a responsibility consumers demand today. Norm creative commercials affect consumers' view of the brand both positively and negatively. Consumers argue that it has a positive impact on brands if they have good intentions and are doing it continuously, but that it may have a negative impact if the message does not go through or is provocative. The negative consequence is also linked to the fact that consumers believe brands may use this type of advertising solely for their own gain. It creates distrust among consumers and weakens their loyalty. / Syfte: Studiens syfte är att identifiera hur normkreativitet i reklamfilm upplevs av konsumenter och hur det påverkar deras upplevelse av varumärket. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen för studien består av teorier om marknadskommunikation, reklambranschen samt varumärken. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där insamling av data sker genom fokusgrupper.    Empiri: Det empiriska innehållet är insamlat från tre fokusgrupper som redovisas genom narrativ metod. Slutsats: Studiens resultat visar att konsumenter upplever normkreativa reklamfilmer positivt och betydelsefullt. Konsumenter önskar se mer av denna typ av reklamfilm. Detta på grund av att företag visar ett samhällsansvar och axlar ett ansvarstagande konsumenter idag efterfrågar. Normkreativa reklamfilmer påverkar konsumenters syn på varumärket både positivt och negativt. Konsumenter menar att det får en positiv påverkan om varumärken gör normkreativ reklamfilm av välvilja och gör det kontinuerligt, men att det kan få en negativ konsekvens om budskapet inte går igenom eller är provocerande. Den negativa konsekvensen är även kopplad till att konsumenter tror varumärken kan använda sig av denna typ av reklam enbart för egen vinning. Det skapar misstro hos konsumenter och försvagar deras lojalitet.

I den här studien har jag undersökt vilka berättelser unga och barn möter genom barn- och ungdomslitteratur och även på vilka sätt som denna typ av litteratur finns tillgänglig att läsa. Studien innehåller även ekonomiska aspekter. Jag har utgått från dessa frågeställningar: • Hur kan olika skrift- och ordval möjliggöra inkludering i text? • Hur kan litteratur göras tillgängligt för flera olika lässätt? • Hur ser representation av icke normativa människor ut i barn och ungdomslitteratur? Jag har valt att arbeta med just dessa frågeställningar eftersom vi i skolan arbetar med berättelser, texter och sagor under hela skolgången och har skyldighet att ge våra elever en demokratisk grund och material som de kan känna igen sig i och relatera till. Material och metoder som vi väljer måste vara tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Undersökningen har resulterat i en bok som är skriven på ett sätt där alla karaktärerna är avidentifierade, utan några fysiska, biologiska eller funktionella attribut. Genom denna avidentifiering får läsaren möjlighet att läsa in sin egen karaktär eller sig själv i berättelsen och skapa egna bilder. Boken är tillgänglig, inte bara utifrån inkludering i läsningen och berättelsen, utan även genom att en kan ta till sig texten med hjälp av olika lässätt. Den är skriven i alfabetsskrift, i punktskrift och finns som ljudbok. Under undersökningen, med avseende på lässätt, har det blivit allt tydligare att barn- och ungdomslitteratur kan vara svårt att få tag på som inläst material och att det är nästan omöjligt om en inte har tillgång till appar som till exempel Legimus. Angående representation i det begränsade antal sagor, biografier, berättande faktaböcker eller påhittade berättelser som jag använt, så finns sällan personer som anses utanför normen, inte ens i litteratur som utger sig för att vara inkluderande.

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

Syfte: Syftet med studien var att skapa en ökad kunskap och förståelse för organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam   Metod: En deduktiv studie av kvalitativ karaktär genomfördes genom fem intervjuer med Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI och Vinter.   Slutsats: Studien visade att organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam varierar. Studien påvisade även att de organisationer som hade ett positivt förhållningssätt arbetade aktivt med normkreativ reklam och ansåg att det var en självklarhet eftersom detta uppvisade samhällsansvar. CSR, uppmärksamhet och utökad målgrupp var bidragande orsaker till att organisationer valde att använda respektive att inte använda normkreativ reklam. Studien belyste även att normkreativ reklam påverkar två av varumärkesidentitetens beståndsdelar; kultur och personlighet. / Purpose: The purpose of the study was to create a greater knowledge and understanding of organizations' perception of norm creative advertising.   Method: A deductive study with qualitative data conducted through five semi-structured interviews with Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI and Vinter.    Conclusion: The study showed that organizations' approach to norm creative advertising vary.  The study also showed that organizations' that had a positive approach to norm creative advertising worked with norm creative advertising in their organization and believed that it was a matter of course as this demonstrated corporate social responsibility. CSR, attention and extended target group was contributing reasons why organizations choose to use or not to use norm creative advertising. The study also showed that norm creative advertising affects two of the brand identity elements; culture and personality.

In today’s society, a lot of norm creative books exists. But none of which are made as the one created through this project. To make something be seen as normal through the public eye, you first have to write about it as if it already was seen as normal. This was shown in interviews and a survey. So that is how the book Ensamma i Liberia was made. The book is illustrated, written and layouted by Elina Mikkola in her master thesis at Luleå Technical University in the Graphic design - bachelor degree. In this project, it also got shown just how important cultural patterns can be, not just for individuals, but also for our whole society. This is because of the importance of understanding others and how that help the fight against segregation. / I dagens samhälle existerar det många normkreativa böcker, men ingen likt den som skapats genom detta projekt. För att få någonting att ses som normalt i allmänhetens ögon, så måste man först skriva om det som om det redan var sett som normalt. Detta togs fram genom intervju samt enkät, och är hur boken Ensamma i Liberia är skapt. Boken är illustrerad, författad och layoutad av Elina Mikkola som hennes examensarbete på Luleå Tekniska Universitet i programmet Grafisk design - konstnärlig kandidat. I detta projekt så har det också visats hur viktiga kulturella mönster kan vara, inte bara för individer, men även för samhället i helhet. Detta på grund av den stora vikten i att förstå andra och hur det kan hjälpa till att motverka mot segregation.

Public libraries are the largest mediators of literature to young children in Sweden. They are obligated to pay special attention to children, and to offer various literature and service that meets the needs of different people. It’s important that libraries offer a wide range of literature that shows a diversity of people and relations for children to be able to relate and thereby find the motivation to keep on reading. Norm creativity (normkreativitet) is a method used to challenge and broaden already existing norms. This essay study how Swedish children librarians apply norm creativity in their everyday practice. This is done by conducting a qualitative analysis in which I’ve interviewed five children’s librarians in five randomly selected public libraries about purchase, weeding, selection for storytelling and highlighting of books in the library.  Shove, Pantzar and Watsons practical social theory is used to describe how librarians can either change norms or deliberately or unconsciously help consolidate already prevailing norms in their everyday practice. The theory contains three elements; material, competence and meaning.  The result shows that it´s up to one and each librarian to apply norm creativity and that it´s very different how well-informed and motivated they are. Lack of published materials and problem finding reviews affects the purchases. The librarians also reflect on how some published books have the purpose to show diversity at the expense of quality.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gått ut på att skapa en ny hemsida till den tryckta tidningen Maskinentreprenören. Projektet resulterade i detaljerade skisser för en webbtidning anpassad för desktop, surfplattor och mobiler. Teoretiska ingångar till projektet är begreppen användbarhet, användarupplevelse, designprinciper, teorier om flerkanalspublicering samt normkritisk design. Stor vikt har lagts på en process enligt modellen Design Thinking, där metoder som enkät, intervju, användartest och personas använts för att skapa förståelse för användarna och tjänsten som skall utformas. Dessa metoder har även kopplats till en normkreativ praktik. Syftet med detta har varit att förstå de nuvarande användarna, men även förstå de potentiella användare som tidigare eventuellt uteslutits. / This report describes a practical exam work on creating a new website for the printed magazine Maskinentreprenören. The project resulted in detailed sketches for an online magazine designed for desktop, tablet and mobile. Theoretical frame work in the project are the concepts of usability, User Experience, design principles, theories of multi-channel publishing and norm critical design. A Design Thinking process has been applied during the project, where methods such as survey, interview, user test and personas were used to create an understanding of the users and the service to be developed. These methods have also been linked to a ”norm creative” practice. The purpose of this has been to understand the current users, but also understand the potential users that previously might have been excluded.