Syftet med denna studie är att normkritiskt granska litteraturläsning i förskolan, samt det litterära materialet, ur ett genusperspektiv. Studien belyser, med hjälp av ett poststrukturellt perspektiv, vilka möjligheter till normkritik och normkreativitet som förekommer i högläsningsaktiviteter på förskolan, genom att analysera diskursen i såväl litteratur som pedagogens bemötande och förhållningssätt. Studiens metod är kvalitativ och utgörs av observationer med fältanteckningar samt videoobservationer. Studiens data kommer från två olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att det finns material för såväl normkritiska som normkreativa diskussioner i förskolornas litterära utbud men att denna litteratur kräver en diskussion för att fungera normbrytande. Därtill synliggör resultatet att normkritiska och normkreativa diskussioner relaterat till genus och kön, normbrytande reflektioner eller andra reflektioner är ett ovanligt inslag förskolornas lässtunder. Resultatet påvisar därtill subtila, men ändå synliga, skillnader mellan hur pedagoger bemöter flickor och pojkar vilket tolkat ur ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv positionerar barnen och styr vilka identiteter som kan konstrueras och vilket subjektsskapande som kan ske. Förhoppningen är att studien kan bidra med ytterligare kunskap till det viktiga men outforskade området normkritik vid litteraturläsning ur ett genusperspektiv. Nyckelord: Genus, Kön, Litteraturläsning, Normkritik, Normkreativitet

Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.

Den här uppsatsen undersöker hur design kan synliggöra rådande maskulinitetsnormer inom gym och träning med syfte att undersöka hur gym bättre tillgodoser gymbesökares behov. Utifrån studiens resultat utvecklas ett normkreativt gymkoncept samt prototyp. Studiens litterära efterforskningar beskriver hur design använts som kritiskt och synliggörande verktyg samt hur maktförhållanden kopplade till rådande maskulinitetsnormer tar sig i uttryck. Studiens koncept och prototyp är ett möjligt förslag på hur en bredare syn på maskulinitet, gym och träning skulle kunna möjliggöra uppfyllandet av fysiska och psykiska behov genom att introducera gymkontexten för värden som inte ryms inom rådande maskulinitsnormer. / This study examines how design can be used to highlight the current norms around masculinity within gym and excercise with the purpose of exploring how gyms better meet the gym visitors needs. The result of the study is developed in to a norm-creative concept and prototype. The literary research in the study describes how design has been used as a critical and highlighting tool and how current norms around masculinity and associated power relations expresses itself. The study’s concept and prototype are a possible suggestion for how a widened understanding of masculinity, gym and exercise could facilitate the gym meeting the gym visitors physical and mental needs by introducing values in the gymcontext which isn’t included in current masculinity.

Glimmingehus, i sydöstra Skåne, är en del av det skånska kulturarvet och ett betydande besöksmål. Som en del av det statligt förvaltade kulturarvet finns ett ansvar att historiebruket är inkluderande och främjar delaktighet. Uppsatsen undersöker vilken del av historien som lyfts fram på Glimmingehus, utifrån följande frågeställningar: Vilka och vems narrativ tillvaratas och förmedlas till den allmänhet som besöker Glimmingehus? och Vilka andra narrativ med anknytning till Glimmingehus skulle kunna föras fram? Agnidakis et al. (2018) utgår från statens förvaltning av vårt gemensamma kulturarv i sin metodutveckling. Metoden undersöker de narrativ som förmedlas på en plats och i vilken utsträckning de är bundna till normer som rör kultur, särskilda tider, klass eller kön. Resultatet visar på adeln som den mest återgivna sociala kategorin på Glimmingehus. Jens Holgersen Ulfstand och Margareta Arvidsdotter Trolle är genomgående de mest framträdande personerna och främst medeltid, men även andra perioder såsom 1600-tal, åskådliggörs. Rumsligt fokus ligger till största delen på borgens funktion som försvarsverk och bostad. Därtill tillkommer flera andra mindre framträdande narrativ, med den största variationen i utställningen Borgfolk. Flera av de historiska personer som presenteras är kvinnor. Utmaningen tycks inte ligga i att hitta inflytelserika kvinnor ur historien att berätta om, utan i att hitta och belysa de personer som möjliggjorde den svenska och danska högadelns livsvillkor, på Glimmingehus såväl som på andra kulturhistoriskt viktiga platser i Skåne. Med landskapet som arbetsplats har landskapsvetaren möjlighet att vara delaktig i en normkritisk och normkreativ kulturmiljövård och bidra till ett inkluderande och varierat kulturlandskap.

Den kristna traditionen är djupt rotad i vårt samhälle. Kristna högtider är allmänna helgdagar och vigslar, dop och begravningar i kyrkan tillhör det vanliga. Trots detta är Sverige idag ett av världens mest sekulariserade länder och bara 10% av svenskar menar att religion spelar en viktig roll i deras liv. Medlemsantalet och antalet gudstjänstbesökare i Svenska kyrkan sjunker för varje år. Målet med detta arbete är att visa på hur visuell kommunikation kan användas för att förändra förutfattade meningar om kristendomen och bygga broar mellan åsikter och ideologier. I Normkreativ kyrka tar jag avstamp i den klassiska kristna bildkonsten för att skapa en ny upplevelse av välbekanta bibliska motiv. På så sätt vill jag skapa förståelse för min personliga trosuppfattning och visa på hur kristendomen kan göras relevant i Sverige idag.

This is my final degree project for my Bachelor of Fine Arts in graphic design. For me, the theme subject norm creati- vity came naturally as a result of a perspective on graphic design as both a responsibility, opportunity and power as well as a method of change. As a parent, the society of future generations is a burning topic. This resulted in a project that would engage, chal- lenge and create new insights for me as a designer and inspire to more ways to practice design. The project is based on harmful norms (particularly regarding gender) and it’s consequences. Consequences that can be seen as e.g. mental illness, inequality and men’s violence against women. Something that has been crys- tallized during this pandemic. I have chosen to investigate how graphic and visual design can make a difference on the impact the adult world makes on future generations through visually communicated norms. How to create tools that preschool children and adults can use together to raise awareness, increase knowledge and work against gender norms by using norm creativity, as well as inspire children pedagogically to norm creativity. The vision was to create a playful, understandable and engaging way to illuminate and increase knowledge about norms, gender and gender equality that children can absorb. I have with norm creativity as a tool explored how norm-breaking can be expressed. The project has made it clear that design is close related to society, people andvarious forms of communication.The process has consisted of investigation and processing information and understanding in the form of research and artistic exploration. Methods such as personas, creative workshops, prototypes have, through an iterative process, used idea development, analysis and reflection to arrive at the final proposal. The project resulted in a game with both literal as well as figurative goal to get out of the box and discover more possibilities. It is a way of visualizing norms and a tool for working norm-critically. The game contains visual examples to explore and talk about and more options than the ones we usually see. The game focuses on children but also puts weight on adults with the initention that the children’s perspective will lead to insights. It is based on pedagogy, children’s development and so- cialization and that talknig is the first step towards change. Interaction is a keyword; expressing emotions and expe- rimenting with qualities. There is room for many opportu- nities within the same individual, more ways of being and qualities with different benefits. In this project, I have used my expression to create im- pressions that I hope can make a difference to the imprint we adults leave behind. / Det du läser är resultatet av det examensprojekt som knyter ihop den design-säck jag ägnat de senaste tre åren åt att fylla med hjälp av denna konstnärliga kandidatutbild- ning inom grafisk design. För mig kom projektet naturligt att landa i normkreativitet för att använda design som för- ändringsmetod då jag ser grafisk design både som ansvar, möjlighet och makt. Som nybliven förälder är framtida generationers samtid ett brännande ämne. Detta mynnade ut i ett projekt som skulle komma att engagera, utmana och skapa nya insikter för mig som designer och inspirera till fler sätt att utöva design. Projektet tar avstamp i de följder som destruktiva nor- mer, om bland annat kön, leder till. Följder som exempelvis visar sig i form av psykisk ohälsa, ojämställdhet och mäns våld mot kvinnor, något som blivit extra tydligt ett pande- mi-år som detta. I mitt projekt har jag valt att undersöka hur grafisk- och visuell design kan göra skillnad för det av- tryck vuxenvärlden gör på kommande generationer genom visuellt förmedlade normer. Hur man kan skapa verktyg som barn i förskoleålder och vuxna kan använda tillsammansför att medvetandegöra, öka kunskap om och motverka könsnormer med hjälp av normkreativitet, samt pedago- giskt inspirera till normkreativitet hos barn. Visionen var att skapa ett lekfullt, begripligt och engage- rande sätt att belysa och öka kunskapen om normer, genus och jämställdhet som barn kan ta till sig och jag har mednormkreativitet som verktyg undersökt hur normbrytande kan ta sig uttryck. Projektet har gjort det tydligt att design har nära kopplingar till såväl samhälle, människan som olika former av kommunikation. Processen har bestått i undersökande och tillskansan- de av information och förståelse i form av research och konstnärligt utforskande. Metoder som personas, kreativa workshops, prototypskapande och utvärderande har genom en iterativ process nyttjat idéutveckling, analys och reflek- tion för att komma fram till det slutliga lösningsförslaget. Projektet resulterade i ett spel med bokstavligt såväl som bildligt mål att ta sig ut ur boxen och upptäcka fler möjlig- heter än de innanför ramarna. Det är ett sätt att visualisera normer och ett verktyg för att arbeta normkritiskt. Spelet innehåller visuella exempel att utforska och prata kring och fler alternativ än de vi oftast ser. Spelet riktar sig till barn men minst lika mycket till vuxna med förhoppning att barnens perspektiv ska leda till insikter. Med utgångspunkt i pedagogik, barns utveckling och socialisering samt att diskussion är första steget mot förändring övas samspel, att uttrycka känslor och experimenteras med egenskaper finns här plats för många möjligheter inom samma individ, fler sätt att vara och egenskaper som är bra på olika sätt. I detta projekt har jag använt mitt uttryck för att skapa intryck som jag hoppas kunna göra skillnad för det avtryck vi vuxna lämnar efter oss.

Under våra praktikperioder i förskolan har vi sett att förskollärare inte använder litteratur i den utsträckning som vi tidigare upplevt, vi vill av denna anledning ta reda på varför det har blivit så. Studiens syfte har därför varit att skapa en utökad förståelse för barnlitteraturens användning och förskollärarnas tankar samt tillvägagångssätt när det gäller litteraturen inom förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjuer har vi fått en inblick i förskollärarnas synvinkel och handlingssätt i verksamheten. I analysen har vi granskat och kopplat vårt empiriska material till Salmson & Ivarssons teoretiska perspektiv, normkreativitet. Även Björkman & Bromseths normkritiska pedagogik har varit en byggsten i uppbyggnaden av vår analys. De begrepp som blivit centrala för vår studie är: barnlitteratur, normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkreativitet. I vårt resultat har vi sett att känslan av tidsbrist är betydande för förskolans verksamhet och att litteraturanvändningen blir lidande. Syftet och den röda tråden i litteraturen faller på målsnöret och istället används böckerna som ett tidsfördriv utan vidare utformat syfte. Det sätt som litteraturen kan användas på är för att belysa samhällets normer och värderingar men det krävs att det genomtänkta syftet får möjlighet att utformas. Utifrån vår studie tolkar vi att förskollärarna behöver ge sig själva mer tid och prioritera det normkreativa arbetssättet som finns inom en normkritisk pedagogik. Vi menar att lässtunden kan vara det arbetssätt inom normkreativiteten som lyfter verksamhetens litteraturanvändning till nästa nivå.

Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning. / <p>2020-06-08</p>

Detta är ett examensarbete som görs inom ämnet informationsdesign och rumslig gestaltning. Studien syftar till att undersöka orienterbarheten av en kreativ grundskola med profilinriktningarna dans, musik, teater och konst. I dagens likformiga skolmiljö med bristande vägvisning är det svårt att tolka sin position, riktning och överhuvudtaget se att det är en estetisk skola. Mer specifikt undersöker studien orienterbarheten till skolans profilområden för att stärka platsidentiteten, platstillhörigheten och förstagångsbesökarens förmåga att orientera och förstå platsen. Studien bygger på teorier inom wayshowing, orientering, kognition, perception och rumslig kommunikation och hur detta kan sammanfogas i ett gestaltningsförslag som väger in barnens perspektiv på vad deras profiler betyder för dem och hur det kan ta uttryck i den rumsliga gestaltningen. Studien tar ett deltagande designperspektiv och inkluderar barnens perspektiv i hela processen. Studien undersöker hur de tolkar dagens skolmiljö, deras orienteringsförmåga, vilka visuella element som stödjer förstagångsanvändarens mentala bild idag, samt i förståelsen för vad deras profil betyder för dem och hur det kan ta uttryck i korridorerna för att kommunicera och vägleda med platsidentiteten. Utifrån teoretisk grund och insamlad empiri presenteras ett gestaltningsförslag som utgår från Entréskolan i Örebro. Gestaltningsförslaget och processen som redovisas visar på hur barn kan inkluderas och involveras i en designprocess och låta deras idéer inspirera och komma till uttryck i de lokaler de spenderar stor del av sin tid i samtidigt som miljön får en starkare platsidentitet och orienterarbarhet. / This is a thesis project conducted within the field of information design, spatial design. The study aims to investigate the orientability of a creative primary school with specialized profiles in dance, music, theatre, and art. In today's homogeneous school environment with insufficient wayfinding, it is difficult to interpret one's position, direction, and even recognize the school as an aesthetic institution. More specifically, the study examines the navigability to the school's specialized profiles to enhance place identity, place attachment, and the ability of first-time visitors to orient themselves and understand the place. The study is based on theories in wayshowing, orientation, cognition, perception, and spatial communication and how these can be integrated into a design proposal that considers children's perspectives in what their profiles mean to them and how it can be expressed in the spatial design. The study takes a participatory design approach and includes children's perspectives throughout the process. This study examines how they interpret today’s school environment, their orientation ability, which visual elements support their mental image and seeks to understand their perception of their profile and how can be expressed in the corridors to communicate place identity. Based on the theoretical framework and collected empirical data, a design proposal is presented based on the Entréskolan in Örebro. The design proposal and process presented demonstrate how to involve and include children and let their ideas inspire and be expressed in the spaces they spend a large part of their time in, while also creating a stronger sense of place identity and orientability.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.