Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                              Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                              För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben.

Syftet med denna studie är att belysa hur global en gymnasieelevs mentala karta är utifrån rådande eller historiska konflikter runt om i världen. Syftet är också att undersöka om det finns mönster mellan respondenternas mentala kartor som synliggör kunskap eller brist på kunskap inom specifika områden i världen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur ser gymnasieelevers mentala/kognitiva kartor ut utifrån historiska/rådande konflikter? Täcker elevernas mentala karta hela världen eller bara delar av den? Metoden utgår från fenomenografin och förhåller sig vetenskapligt. Fokus inom denna metod ligger i att studera uppfattningar på ett kvalitativt sätt. Syftet med fenomenografisk analys är att se hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom begreppet uppfattning är centralt både inom fenomenografi och även i denna studie så passar denna typ av metod bäst. Undersökningen riktar in sig på gymnasielever och ett kriterium för att delta i undersökningen är att man läst någon form av gymnasiekurs. Undersökningen bygger på enkäter där varje respondent ska fylla i sin egna mentala karta med länder som har en koppling till en rådande eller historisk konflikt. Mitt teoretiska ramverk utgår från grundskolans 7-9 samt gymnasiets läroplaner och de båda läroplanerna synliggörs utifrån begreppet mental karta. Vidare presenteras resultatet i en tabell där det finns en analys kring varje land som varit representativt i studien. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion och även en kortare slutsats.

<p>I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden. Slutligen visas resultatet från intervjuer gjorda med elever från studiegrupperna. Tolv elever ger här sin syn på bla kartan, kartans funktion och arbetet med kartan i skolan.</p>

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden. Slutligen visas resultatet från intervjuer gjorda med elever från studiegrupperna. Tolv elever ger här sin syn på bla kartan, kartans funktion och arbetet med kartan i skolan.

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion.Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta – av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker. Som praktiker har vi planerat och genomfört ett undervisningstillfälle utifrån en problemställning. Som forskare har vi sedan analyserat och diskuterat kring resultatet. För att undervisningstillfället skulle tillgodose så många elever som möjligt anpassade vi den till flera inlärningsstilar. Lektionen bestod av både diskussioner och praktiskt arbete. Ett, av oss, hemmatillverkat världenpussel var en stor del av det praktiska.Som forskare menar vi att det resultat vi fått fram visar att det går att utveckla nioåriga elevers mentala karta till att innefatta världskartan. Vi har också insett att lärandemiljön har stor betydelse för utvecklingen av den mentala världskartan. Finns inte olika typer av kartor tillgängliga för eleverna, så kan det vara svårt att utveckla den mentala kartan.

Detta är ett examensarbete som görs inom ämnet informationsdesign och rumslig gestaltning. Studien syftar till att undersöka orienterbarheten av en kreativ grundskola med profilinriktningarna dans, musik, teater och konst. I dagens likformiga skolmiljö med bristande vägvisning är det svårt att tolka sin position, riktning och överhuvudtaget se att det är en estetisk skola. Mer specifikt undersöker studien orienterbarheten till skolans profilområden för att stärka platsidentiteten, platstillhörigheten och förstagångsbesökarens förmåga att orientera och förstå platsen. Studien bygger på teorier inom wayshowing, orientering, kognition, perception och rumslig kommunikation och hur detta kan sammanfogas i ett gestaltningsförslag som väger in barnens perspektiv på vad deras profiler betyder för dem och hur det kan ta uttryck i den rumsliga gestaltningen. Studien tar ett deltagande designperspektiv och inkluderar barnens perspektiv i hela processen. Studien undersöker hur de tolkar dagens skolmiljö, deras orienteringsförmåga, vilka visuella element som stödjer förstagångsanvändarens mentala bild idag, samt i förståelsen för vad deras profil betyder för dem och hur det kan ta uttryck i korridorerna för att kommunicera och vägleda med platsidentiteten. Utifrån teoretisk grund och insamlad empiri presenteras ett gestaltningsförslag som utgår från Entréskolan i Örebro. Gestaltningsförslaget och processen som redovisas visar på hur barn kan inkluderas och involveras i en designprocess och låta deras idéer inspirera och komma till uttryck i de lokaler de spenderar stor del av sin tid i samtidigt som miljön får en starkare platsidentitet och orienterarbarhet. / This is a thesis project conducted within the field of information design, spatial design. The study aims to investigate the orientability of a creative primary school with specialized profiles in dance, music, theatre, and art. In today's homogeneous school environment with insufficient wayfinding, it is difficult to interpret one's position, direction, and even recognize the school as an aesthetic institution. More specifically, the study examines the navigability to the school's specialized profiles to enhance place identity, place attachment, and the ability of first-time visitors to orient themselves and understand the place. The study is based on theories in wayshowing, orientation, cognition, perception, and spatial communication and how these can be integrated into a design proposal that considers children's perspectives in what their profiles mean to them and how it can be expressed in the spatial design. The study takes a participatory design approach and includes children's perspectives throughout the process. This study examines how they interpret today’s school environment, their orientation ability, which visual elements support their mental image and seeks to understand their perception of their profile and how can be expressed in the corridors to communicate place identity. Based on the theoretical framework and collected empirical data, a design proposal is presented based on the Entréskolan in Örebro. The design proposal and process presented demonstrate how to involve and include children and let their ideas inspire and be expressed in the spaces they spend a large part of their time in, while also creating a stronger sense of place identity and orientability.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.